789 lines
36 KiB
Plaintext
789 lines
36 KiB
Plaintext
_ __ ___
|
|
| | / /___ _____ / (_)___ _____ _
|
|
| | / / __ `/ __ \/ / / __ `/ __ `/
|
|
| |/ / /_/ / / / / / / /_/ / /_/ /
|
|
|___/\__,_/_/ /_/_/_/\__, /\__,_/
|
|
/____/
|
|
_____ __ _ _ __
|
|
/ ___// /__(_)_(_) /__________ _____ ___ ____ ___ ____ _
|
|
\__ \/ //_/ __ \/ __/ ___/ __ `/ __ `__ \/ __ `__ \/ __ `/
|
|
___/ / ,< / /_/ / /_(__ ) /_/ / / / / / / / / / / / /_/ /
|
|
/____/_/|_|\____/\__/____/\__,_/_/ /_/ /_/_/ /_/ /_/\__,_/
|
|
|
|
__ __ __
|
|
/ / / /___ ____ _____/ /___ ____ ___ ____ ______
|
|
/ / / / __ \/ __ `/ __ / __ \/ __ `__ \/ __ `/ ___/
|
|
/ /_/ / / / / /_/ / /_/ / /_/ / / / / / / /_/ / /
|
|
\____/_/ /_/\__, /\__,_/\____/_/ /_/ /_/\__,_/_/
|
|
/____/
|
|
|
|
VANLIGA SKÖTSAMMA UNGDOMAR NUMMER 8, APRIL 1999
|
|
|
|
.. e-zinet för oss som aldrig har mött Herren Jesus! ..
|
|
|
|
|
|
Antal prenumeranter
|
|
-=================-
|
|
|
|
356
|
|
|
|
|
|
Officiell emailadress till VSU-redaktionen
|
|
-========================================-
|
|
|
|
harnhammar@yahoo.com
|
|
|
|
|
|
Ladda ner gamla nummer av VSU
|
|
-===========================-
|
|
|
|
http://c5.hakker.com/magazines/
|
|
http://welcome.to/Zineworld
|
|
http://www.geocities.com/Baja/1156/ezines/
|
|
.. och sådär en 10 andra websidor där ute på Informationsmotorvägen.
|
|
|
|
|
|
Innehållsförteckning
|
|
-==================-
|
|
|
|
(1) VSU RASAR
|
|
(2) NYFIKEN PÅ: HÖGSKOLEHACKERS
|
|
(3) JAG SLAKTAR LÖGNER
|
|
(4) ATT SOCIALINGENJÖRA PIZZERIOR UTAN ATT ÅKA FAST
|
|
(5) 0NDA LÄNKAR
|
|
(6) NYFIKEN PÅ: SID-SCENEN
|
|
|
|
|
|
Medverkande skribenter i detta nummer
|
|
-===================================-
|
|
|
|
Ulf, Panik och PhoboS
|
|
|
|
|
|
------------------------------------------------------------------------------
|
|
|
|
|
|
VSU RASAR
|
|
-=======-
|
|
|
|
|
|
Herre, hör vår bön!
|
|
|
|
Nä men är det inte VSU, som är tillbaks igen med ett åttonde nummer. En del
|
|
tid har gått sedan förra numret. Kan detta bero på att databussarna i alla
|
|
våra datorer gick ut i busstrejk för att få fler pauser? Vem vet! Den här
|
|
gången har vi extra mycket torr teknisk info, för alla oss som brukar ägna
|
|
all vår fritid till att läsa RFC-filer om NNTP-protokollet och samtidigt runka
|
|
litet. Vi avslöjar också vad som egentligen händer på IKEA.
|
|
|
|
Det är med sorg i hjärtat och med gråten i halsgropen som vi tvingas komma med
|
|
det sorgliga beskedet att Ravekommissionen kommer att läggas ner. Det är inte
|
|
mindre än en skandal, att denna viktiga organisation med det ytterst lovvärda
|
|
syftet att hålla borta våra fina skötsamma ungdomar från knark och annat skit,
|
|
inte ens kan få.. *brister ut i gapskratt*
|
|
|
|
VSU slår larm: nu är det allt mindre än nio månader kvar till det viktiga
|
|
millennieskiftet. Många av de berörda företagen har kommit igång med att fixa
|
|
år 2000-buggen i sina datorsystem, men en annan mycket allvarlig
|
|
säkerhetsbrist har hittills fått passera obemärkt! Ingen har ju tänkt på att
|
|
vi måste Y2K-anpassa dataingenjörerna! De är ju också maskiner och de har
|
|
också en viss uppfattning om datum och tid, så de kommer förmodligen också att
|
|
bugga ur vid nästa nyår, med helt oförutsägbara följder. De maskinmässiga
|
|
Dilbertarna kanske flippar ur totalt, och börjar hänga sig i slipsen i
|
|
korridorerna, vem vet.
|
|
|
|
Allt är tråkigt, och allt är yta. Den enda skillnaden mellan Hemingways "A
|
|
Moveable Feast" och Damernas Värld är att skvallret i Hemingway är äldre, samt
|
|
att han var bättre på att skriva än Damernas Världs skribenter är.
|
|
|
|
Vi tycker också att det är hög tid att stifta en lag mot det allvarliga
|
|
brottet Själviskhet. Om man kan programmera, och inte släpper något större
|
|
UNIX-program under GNU GPL minst en gång per år, bör detta räknas som en grovt
|
|
brottslig handling. Det duger ju inte att bara roffa pengar och knarka
|
|
familjetrygghet, som Roland gjorde. Jag yrkar på att detta ska bestraffas med
|
|
fängelse i minst två år, gärna på någon unken anstalt i Turkiet där fångarna
|
|
får massor med stryk. Som vi redan har skrivit så uppstår ju människovärde,
|
|
när man gör något för andra människor. Ett annat bra sätt att få bort sådana
|
|
skräpmänniskor är att helt enkelt förgifta det vita vin och de räkor, som de
|
|
närmast tvångsmässigt förtär med sin fru vareviga jävla fredagskväll.
|
|
|
|
Istället för att bli död inuti och knarka trygghet i villaområdet i Ljungby
|
|
föreslår vi att ni ska åka till H0lland och äta mycket KRUMELURPILLER. Då
|
|
behöver man aldrig bli stur.
|
|
|
|
Det fortsätter att komma ut massor med nya svenska zines hela tiden. Det finns
|
|
nu en bra bit över 20 olika svenska zines, och det är ju kul. Keep 'em comin'!
|
|
|
|
Med stolta trumpetstötar kommer vår alerta nyhetsredaktion springande in med
|
|
de senaste nyhetstelegramen i handen, pennan bakom ena örat och med andan i
|
|
halsgropen: vi meddelar härmed att den gamla goda tyska hackergruppen Chaos
|
|
Computer Club kommer att ordna hackerfestival i Berlin i augusti i år! De
|
|
verkar ha blivit inspirerade av HIP'97 och de tidigare festivalerna som
|
|
Hacktic-människorna anordnade. Jag var på HIP'97 och det var rackarns tufft,
|
|
så jag kommer förmodligen att åka på den här CCC-festivalen också. Var där,
|
|
eller bli fyrkantig! Mer info på http://www.ccc.de/camp/ ..
|
|
|
|
Massmänniskan gör entré: "Vet hut! Det som är viktigt här i livet är ju
|
|
Trygghet och Snällhet! Stil, Bildning och Moral är helt oväsentligt! Metal
|
|
Maniac har väldigt lite Stil, Bildning och Moral, och därför blir hans
|
|
C64-demos för jävla kassa. Men eftersom Metal Maniac är så Trygg och så Snäll
|
|
känns det som om hans sunkiga demos skulle vara riktigt bra, bara för att han,
|
|
eh, är så Trygg och så Snäll. Jag vet inte riktigt hur jag menar, men bra blir
|
|
de!"
|
|
|
|
Nåja! Som ni såg ovan har vår kraftfulla och objektorienterade
|
|
prenumerantsiffra passerat 300-strecket sedan sist. Vi har numera
|
|
prenumeranter vars emailadresser börjar på alla bokstäver från A till Z - utom
|
|
Y. Alltså vill vi ha många nya prenumeranter vars emailadresser börjar på Y
|
|
tills nästa gång! FATTA! APA! KÄFT! Föga förvånande är de fyra vanligaste
|
|
domänerna bland våra kraftfulla och objektorienterade prenumeranter
|
|
hotmail.com, swipnet.se, usa.net, och passagen.se ..
|
|
|
|
Det är roligt att skriva en massa dumheter. Förutom att jag ger ut VSU har jag
|
|
också med två texter i nya numret av "en, två, flera" - en kulturtidskrift som
|
|
ges ut av folk som jag känner som går på konstskola i Oslo, så nu är jag
|
|
minsann finkulturell fan asså.
|
|
|
|
En fråga som jag har fått oftare och oftare den sista tiden är om jag är så
|
|
bisarr och manisk på riktigt, som jag verkar när man läser VSU. Ja, det skulle
|
|
ni allt bra gärna vilja veta, va? Det KAN ju vara så att jag är hur labil som
|
|
helst och hur nerknarkad som helst och sitter i den våldsamma och dystra
|
|
förorten och skriver VSU medan jag lever på bidrag. Det KAN också vara så att
|
|
jag är en välkammad och välanpassad ung datakonsult i kostym, som då och då
|
|
tackar nej till flickvänner och MUF-möten för att skriva lite VSU. Sanningen
|
|
KAN också ligga någonstans mittemellan.
|
|
|
|
|
|
// Ulf of VSU
|
|
|
|
|
|
------------------------------------------------------------------------------
|
|
|
|
|
|
NYFIKEN PÅ: HÖGSKOLEHACKERS
|
|
-=========================-
|
|
|
|
|
|
:hacker: /n./ [originally, someone who makes furniture with an axe]
|
|
1. A person who enjoys exploring the details of programmable
|
|
systems and how to stretch their capabilities, as opposed to most
|
|
users, who prefer to learn only the minimum necessary. 2. One who
|
|
programs enthusiastically (even obsessively) or who enjoys
|
|
programming rather than just theorizing about programming. 3. A
|
|
person capable of appreciating hack value. 4. A person who is
|
|
good at programming quickly. 5. An expert at a particular program,
|
|
or one who frequently does work using it or on it; as in 'a Unix
|
|
hacker'. (Definitions 1 through 5 are correlated, and people who
|
|
fit them congregate.) 6. An expert or enthusiast of any kind. One
|
|
might be an astronomy hacker, for example. 7. One who enjoys the
|
|
intellectual challenge of creatively overcoming or circumventing
|
|
limitations. 8. [deprecated] A malicious meddler who tries to
|
|
discover sensitive information by poking around. Hence 'password
|
|
hacker', 'network hacker'. The correct term for this sense is
|
|
cracker.
|
|
|
|
The term 'hacker' also tends to connote membership in the global
|
|
community defined by the net (see network, the and Internet address).
|
|
It also implies that the person described is seen to subscribe to
|
|
some version of the hacker ethic (see hacker ethic).
|
|
|
|
It is better to be described as a hacker by others than to describe
|
|
oneself that way. Hackers consider themselves something of an elite
|
|
(a meritocracy based on ability), though one to which new members
|
|
are gladly welcome. There is thus a certain ego satisfaction to be
|
|
had in identifying yourself as a hacker (but if you claim to be one
|
|
and are not, you'll quickly be labeled bogus). See also wannabee.
|
|
|
|
-- från Jargon File 4.0.0
|
|
|
|
|
|
Någon gång har du kanske sett någon skriva att hackers byggde Internet. Men
|
|
vilken typ av hackers var det i så fall? Olagliga hackers av den typ som VSU
|
|
brukar skriva om ägnar sig ju åt dataintrång, snarare än att utveckla stora
|
|
nya projekt. Svar: Det var högskolehackerkulturen, som jag har tänkt beskriva
|
|
i den här artikeln.
|
|
|
|
Högskolehackers håller inte på med dataintrång. Istället är de människor som
|
|
tycker om att skaffa sig så mycket teknisk kompetens som möjligt, och att lösa
|
|
problem och ta sig runt begränsningar. De misstror auktoriteter och censur,
|
|
och tror på frivillig ömsesidig hjälp.
|
|
|
|
Högskolehackers löser problem och ger sedan bort lösningarna fritt, genom att
|
|
publicera FAQ-filer (Frequently Asked Questions) på nätet eller genom att
|
|
skriva stora UNIX-program och lägga upp dessa inklusive källkod på nätet.
|
|
Detta gör att andra hackers kan lösa nya problem, istället för att behöva
|
|
återuppfinna hjulet och lösa samma gamla problem massor av gånger, vilket blir
|
|
följden om ingen källkod och ingen information är fri.
|
|
|
|
Högskolehackers respekterar också alla typer av kompetens och är ständigt på
|
|
jakt efter den vackraste och bästa lösningen på varje problem. De brukar också
|
|
ha konstiga dygnsrytmer, och sitta uppe halva nätterna och hacka. När de inte
|
|
hackar är de intresserade av science fiction, musik, kinamat och zenläran.
|
|
|
|
En högskolehacker är en rebell, eftersom han/hon inte har samma värderingar
|
|
som resten av samhället. Däremot gör de inget olagligt. Förmodligen var detta
|
|
anledningen till att media åtminstone förut skrev mycket mer om olagliga
|
|
hackers än om högskolehackers: det är ju alltid spännande med folk som bryter
|
|
mot lagen. Det ser man ju inte minst på det förträffliga TV-programmet
|
|
"Efterlyst" och dess stora popularitet.
|
|
|
|
Högskolehackerkulturen är elitistisk, precis på samma sätt som en del andra
|
|
subkulturer som har med musik och mode att göra. Den hackerslang som de talar
|
|
innehåller en hel del slanguttryck för att håna människor som är korkade
|
|
och/eller inte kan så mycket om datorer som högskolehackarna tycker att man
|
|
ska kunna.
|
|
|
|
Man skulle kanske kunna sammanfatta det med att säga att en högskolehacker är
|
|
något så ovanligt som en naturvetare som har en attityd till det han/hon gör
|
|
som brukar vara vanligare bland humanister: en betoning av att saker ska
|
|
kännas rätt, motvilja mot auktoriteter, en vilja att ta sig runt begränsningar
|
|
o s v. Allt detta känns igen från riktigt extrema varianter av Konstnärsmyten
|
|
(komplett med svart basker, absinth och destruktivt leverne).
|
|
|
|
Högskolehackerkulturen har varit av enorm betydelse för alla datoranvändare
|
|
över hela världen. Titta bara på dagens Internet: DNS sköts av programmet
|
|
bind som är utvecklat av högskolehackers, e-mail skickas oftast vidare av
|
|
sendmail som är utvecklat av högskolehackers, den populäraste webservern på
|
|
nätet är Apache som är utvecklad av högskolehackers, och för att göra websidor
|
|
interaktiva används ofta programmeringsspråket Perl som är utvecklat av
|
|
högskolehackers. Dessa program körs ofta under operativsystemet Linux, som är
|
|
utvecklat av högskolehackers o s v.
|
|
|
|
Denna kultur uppstod 1959 vid universitetet MIT (Massachusetts Institute of
|
|
Technology) i Cambridge i USA. Där fanns en modelljärnvägsklubb som hette
|
|
TMRC (Tech Model Railroad Club), och ett gäng mycket teknikintresserade unga
|
|
studenter som var med i denna klubb och som numera närmast är legendariska
|
|
lyckades få tillgång till skolans dyra TX-0 & PDP-1-datorer. De skapade snabbt
|
|
denna nya hackerkultur som bestod av att programmera och förbättra varandras
|
|
program fanatiskt, prata en bisarr hackerslang som de själva kom på, och att
|
|
teoretisera runt att all information borde vara fri. Ungefär samma människor
|
|
blev senare anställda vid MIT:s AI-labb, och hackade fram massor av program
|
|
för deras PDP-10 för anslag som kom från den amerikanska militären.
|
|
|
|
Bland de projekt som de utvecklade kan nämnas operativsystemet ITS
|
|
(Incompatible Time-sharing System), nya assemblatorer och LISP-tolkar och
|
|
FORTRAN-kompilatorer, det första datorspelet Spacewar, program som spelade upp
|
|
musik på datorer, datorprogram som kunde spela schack, program som styrde
|
|
robotarmar och små robotar, och nya texteditorer. De programmerade i
|
|
programmeringsspråket LISP (som fortfarande är en favorit bland hackers
|
|
världen över) och i assembler. De var också med och designade DEC:s
|
|
PDP-6-dator. Richard Greenblatt, Bill Gosper, Alan Kotok och Stewart Nelson är
|
|
några av de mest kända MIT-hackarna.
|
|
|
|
Deras program spreds fritt, och alla jobbade vidare på andras program, ungefär
|
|
som när dansmusikproducenter skapar ny musik genom att göra remixar på gammal
|
|
musik. Den här friheten har sedan dess funnits kvar i den här scenen, även
|
|
under perioder när resten av datorvärlden har arbetat enligt helt andra
|
|
principer.
|
|
|
|
Dessa MIT-hackers formulerade också ett gäng hackerlagar, The Hacker Ethic,
|
|
som de skulle leva efter. Dessa lagar har levt kvar i den här kulturen sedan
|
|
dess, och de lyder som följer:
|
|
|
|
|
|
(1) Access to computers - and anything which might teach you something about
|
|
the way the world works - should be unlimited and total. Always yield to the
|
|
Hands-On Imperative!
|
|
|
|
(2) All information should be free.
|
|
|
|
(3) Mistrust Authority - Promote Decentralization.
|
|
|
|
(4) Hackers should be judged by their hacking, not bogus criteria such as
|
|
degrees, age, race, or position.
|
|
|
|
(5) You can create art and beauty on a computer.
|
|
|
|
(6) Computers can change your life for the better.
|
|
|
|
|
|
Några år efter MIT-hackarna uppstod även grupper av hackers på skolor som
|
|
Stanford University och Carnegie-Mellon University. När nätverket ARPANET (som
|
|
skulle utvecklas till att bli Internet, långt senare) skapades 1969 började
|
|
olika grupperingar av hackers som tidigare hade varit isolerade att ta kontakt
|
|
med varandra och började att prata och samarbeta över ARPANET. Olika hackers
|
|
var för övrigt med och byggde ARPANET och dess program, precis som de har
|
|
fortsatt att skriva program för Internet.
|
|
|
|
Tiden gick, och utvecklingen fortsatte framåt. Någon gång runt 1980 började
|
|
operativsystemet UNIX av Ken Thompson och Dennis Ritchie på Bell Labs att få
|
|
en riktigt stor grupp av anhängare. UNIX kördes vid den här tiden på datorer
|
|
som PDP-11 och VAX. UNIX-användarna programmerade i första hand i
|
|
programmeringsspråket C.
|
|
|
|
Något år senare gjorde nästan alla MIT-hackers en gigantisk sell out. De hade
|
|
utvecklat en ny dator, LISP-maskinen, som de ville sälja. Efter diverse bråk
|
|
om hur man bäst borde leda ett företag bildade olika grupper från MIT två
|
|
olika nya företag som sålde nästan likadana LISP-maskiner. MIT-hackern
|
|
Richard M. Stallman (RMS), som tidigare hade skrivit den populära texteditorn
|
|
EMACS för ITS-systemet, var en av de få som blev kvar. Detta blev en stor
|
|
chock för Richard! Han kände sig som den siste hackern som fortfarande levde,
|
|
och han bestämde sig för att försöka bevara den kultur som han kom från.
|
|
|
|
Detta gjorde Richard genom att starta ett enormt projekt, The GNU Project, som
|
|
han och många andra har varit sysselsatta med sedan 1983/1984 (uppgifter om
|
|
deras startår varierar från källa till källa). The GNU Project syftar till att
|
|
utveckla en komplett uppsättning av fri programvara - GNU-systemet (där GNU är
|
|
en rekursiv förkortning som står för GNU's Not Unix!). Detta system ska bestå
|
|
av operativsystemskärna, editorer, kompilatorer, applikationer och allt annat
|
|
som man kan behöva. Detta system och programmen som ingår i systemet ger man
|
|
bort, komplett med källkod och dokumentation.
|
|
|
|
GNU-program släpps under en licens som heter "General Public License" (GPL),
|
|
som i korthet innebär att man får använda, ge bort, sälja eller ändra
|
|
programmen hur man vill - bara man inte kopierar dem utan att ta med källkoden
|
|
eller på något annat sätt försöker ta olika former av FRIHET från den man
|
|
kopierar programmen till.
|
|
|
|
De olika medarbetarna på organisationen Free Software Foundation, som Stallman
|
|
grundade för att driva detta GNU-projekt, brukar argumentera för fri mjukvara
|
|
ur ett moraliskt perspektiv: det är fel att ta från folk friheten att kopiera
|
|
program och ändra dem hur de vill. Det är grundläggande att en hacker som
|
|
tycker om ett program ska kunna ge bort kopior av det till sina vänner.
|
|
Kontrasten mot Microsofts och andra storföretags åsikter kunde inte vara
|
|
större!
|
|
|
|
Program från Free Software Foundation brukar ha namn som börjar med
|
|
ordet GNU, och program som är släppta under GPL av folk som inte jobbar på FSF
|
|
brukar ha namn som inte börjar med ordet GNU.
|
|
|
|
Vad gäller denna "General Public License" skiljer den sig på många punkter
|
|
från de licenser som brukar följa med freeware och shareware i PC-världen. Ett
|
|
typiskt freewareprogram för PC brukar ha en licens som säger att man får
|
|
kopiera det till sina vänner, lägga upp programmet på Internet o s v så länge
|
|
man inte tjänar några pengar på det, och så länge man bara sprider den
|
|
omodifierade versionen av programmet som upphovsmannen publicerade. Dessa
|
|
program brukar heller inte publiceras med källkod. Program under GPL släpps
|
|
alltså med källkod, och man får både sälja dem och sprida vidare modifierade
|
|
versioner.
|
|
|
|
De flesta fria program i UNIX-sammanhang släpps alltså under licensen GPL, men
|
|
det finns även andra licenser för fri mjukvara, som BSD-licensen och Artistic
|
|
License.
|
|
|
|
The GNU Project gick oerhört bra, och både de filosofiska/politiska idéerna
|
|
bakom projektet och de program som skapades accepterades av högskolehackers
|
|
världen över, även om många tycker att Richard M. Stallman är aningen
|
|
fanatisk. (Enligt en websida på MIT som jag har hittat ska Stallman ha hotat
|
|
att spränga Symbolics, ett av företagen som sålde LISP-maskiner, i luften. Om
|
|
denna uppgift stämmer är nog karln aningen labil.) Bland de mest populära
|
|
GNU-programmen märks C-kompilatorn gcc, texteditorn GNU Emacs och
|
|
komprimeringsprogrammet gzip.
|
|
|
|
Den gamla kulturen runt operativsystemet ITS dog ut i samband med att folk
|
|
började sälja LISP-maskiner och att DEC bestämde sig för att sluta sälja PDP
|
|
10-datorn. Om man vill veta mer om denna kultur finns den fortfarande
|
|
dokumenterad i en fil med hackerslang som heter the Jargon File, och i ett
|
|
dokument som heter HAKMEM. HAKMEM är skriven av olika MIT-hackers, och
|
|
innehåller små kluriga algoritmer och matematiska formler.
|
|
|
|
En bit in på 80-talet började Sun Microsystems och andra företag att tillverka
|
|
arbetsstationer, som många högskolehackers körde UNIX på, istället för att
|
|
använda VAX-datorer.
|
|
|
|
Fram emot början av 90-talet hade The GNU Project utvecklat många av de
|
|
program som behövdes till ett fritt operativsystem, men fortfarande saknades
|
|
själva operativsystemskärnan. Vid den här tiden började också persondatorer i
|
|
den prisklass som vanliga privatpersoner hade råd med att bli så kraftfulla
|
|
att de skulle kunna klara av att köra ett UNIX-system. GNU-projektet började
|
|
att skriva en operativsystemskärna, GNU Hurd (som f ö fortfarande inte är
|
|
klar), men den drog ut på tiden, bland annat på grund av att Stallmans händer
|
|
började att ge vika efter decennier av idogt programmerande.
|
|
|
|
Då skapade istället den unge finlandssvensken Linus Torvalds
|
|
operativsystemskärnan Linux tillsammans med folk på nätet. Denna
|
|
operativsystemskärna släpptes under GNU:s General Public License. Alla de
|
|
färdiga programmen från The GNU Project + andra fria program (bland annat från
|
|
Berkeley) + operativsystemskärnan Linux = ett totalt fritt operativsystem! Det
|
|
är sådana system som idag är installerade på miljontals PC-datorer, och som
|
|
det skrivs om i tidningarna under det aningen missvisande namnet Linux.
|
|
|
|
Linux växte och växte. Några år senare höll en gammal hacker vid namn Eric S.
|
|
Raymond ett föredrag om hur högskolehackarkulturen hade utvecklat Linux. Folk
|
|
på Netscape hörde detta föredrag, och tände till. I mars 1998 släppte Netscape
|
|
källkoden till sitt browserprogram Communicator fri. Eric och folk han kände
|
|
startade nu en rörelse vid namn Open Source-rörelsen, som propagerade för fri
|
|
mjukvara på tekniska grunder (programmen blir bättre och säkrare), snarare än
|
|
på de moraliska grunder som Stallman tidigare hade använt. Open Source-
|
|
rörelsen blev en succé, och det senaste året har världen fått se hur företag
|
|
efter företag (bland annat Apple (!), IBM (!!), Corel med sitt kända program
|
|
WordPerfect, och olika databasföretag) har släppt sina program fria.
|
|
|
|
Nu har vi nått fram till nutid i vår lilla historik. En nutida högskolehacker
|
|
programmerar i språk som C, LISP, Java, C++, Perl och Python - och använder
|
|
operativsystem som Linux eller FreeBSD/NetBSD/OpenBSD. Han/hon använder
|
|
texteditorer som EMACS eller vi. Det finns en större variation i ålder bland
|
|
högskolehackers än vad det finns i t ex demoscenen. En del av högskolehackarna
|
|
är tonåringar, men många fortsätter med detta långt upp i medelåldern. Richard
|
|
M. Stallman är 46 år gammal, och Eric S. Raymond är 38 år.
|
|
|
|
Högskolehackerkulturen är så stor och mångfasetterad, att det inte finns något
|
|
speciellt ställe på Internet där alla samlas, men ett bra ställe att träffa på
|
|
högskolehackers är i Usenets nyhetsgrupper - speciellt i grupper som handlar
|
|
om Linux, Internetteknik, programmering i de programmeringsspråk som nämndes
|
|
ovan, eller vissa datorprogram. Man kan också träffa högskolehackers på någon
|
|
lokal Linux-förening i sin hemstad.
|
|
|
|
Här i Sverige representeras den här högskolehackerkulturen främst av
|
|
föreningen Lysator på Linköpings Universitet, som också är Sveriges äldsta
|
|
datorförening. Lysators medlemmar har bland annat utvecklat KOM-systemet
|
|
LysKOM, programmeringsspråket Pike och webservern Roxen.
|
|
|
|
Den här högskolehackerkulturens förhållande till mer olagliga hackers av den
|
|
typ som VSU brukar skriva om är lite speciell. Bland tidiga högskolehackers
|
|
på MIT och liknande ställen fanns det folk som höll på med phone phreaking,
|
|
dyrkning av lås för att komma in i olika rum på skolan o s v - men det var
|
|
viktigt för dem att bara utforska olika system, inte förstöra något eller
|
|
tjäna pengar på detta. De skulle inte ha uppskattat dagens websideshack.
|
|
Nutida högskolehackers kallar däremot olagliga hackers för crackers, och
|
|
beskriver dem som ointelligenta vandaler.
|
|
|
|
(Uttrycken hacker och cracker är för övrigt rätt meningslösa att använda,
|
|
eftersom det finns åtminstone tre definitioner vardera på bägge dessa ord
|
|
beroende på vilken del av datorkulturen man kommer ifrån. Det är bättre att
|
|
använda andra ord, som tydligare beskriver vad man menar.)
|
|
|
|
Det var allt jag hade att säga om detta. Jag hoppas att de delar av
|
|
läsekretsen som bara vill hacka sig in i storföretagen, phreaka
|
|
telefonsystemet och spränga sönder allt inte blev alltför uttråkade av denna
|
|
text. Själv tycker jag att de här människorna är attans tuffa, och det kan
|
|
vara väl värt att kolla upp länkarna nedan vid något tillfälle när man inte
|
|
känner sig alltför 0nd.
|
|
|
|
|
|
LÄNKAR TILL HÖGSKOLEHACKERSCENEN:
|
|
|
|
|
|
* How To Become A Hacker
|
|
|
|
http://www.tuxedo.org/~esr/faqs/hacker-howto.html
|
|
|
|
|
|
* The Jargon File (jättestor fil med hackerslang, belysande anekdoter,
|
|
information om hackarnas livsstil, och tips på böcker där man kan läsa mer om
|
|
denna kultur)
|
|
|
|
http://www.tuxedo.org/~esr/jargon/
|
|
|
|
|
|
* A Brief History of Hackerdom
|
|
|
|
http://www.tuxedo.org/~esr/faqs/hacker-hist.html
|
|
|
|
|
|
* The GNU Project / Free Software Foundation
|
|
|
|
http://www.gnu.org/
|
|
|
|
|
|
* The Open Source Page
|
|
|
|
http://www.opensource.org/
|
|
|
|
|
|
* Slashdot (nyheter från denna scen)
|
|
|
|
http://slashdot.org/
|
|
|
|
|
|
* Freshmeat (programarkiv för Linux, med länkar till alla nya program som
|
|
släpps varje dag)
|
|
|
|
http://freshmeat.net/
|
|
|
|
|
|
* Lysator
|
|
|
|
http://www.lysator.liu.se/
|
|
|
|
|
|
* HAKMEM
|
|
|
|
http://www.hack.org/hackerdom/hakmem/hakmem.html
|
|
|
|
|
|
BÖCKER OCH TIDSKRIFTER SOM HANDLAR OM HÖGSKOLEHACKERS:
|
|
|
|
|
|
Levy, Steven. Hackers: Heroes of the Computer Revolution.
|
|
|
|
(En mycket bra bok, där den första delen (av tre) handlar om högskolehackers
|
|
på MIT, och där epilogen handlar om Stallman. Levy är mycket bättre än jag på
|
|
att beskriva den här kulturen på ett levande och medryckande sätt. Ett litet
|
|
minus för att den designer som har gjort omslaget till den pocketutgåva som
|
|
jag äger inte har fattat skillnaden mellan olika typer av hackers, och därför
|
|
har gjort ett omslag som leder tankarna till mer illegala hackers. Omslaget
|
|
har bland annat en fillista med sådana fält som CREDIMTC.ZIP - Hacking MTC
|
|
Credit Company, vilket ju leder tankarna åt fel håll. Men om man kommer över
|
|
denna yttre miss är bokens innehåll mycket läsvärt. Boken finns inte översatt
|
|
till svenska.)
|
|
|
|
|
|
Linux Journal.
|
|
|
|
(En amerikansk månadstidning där de flesta artiklar skrivs av folk från Open
|
|
Source-rörelsen. Den innehåller mycket tekniska artiklar med roliga
|
|
programlistningar, men den har ibland även artiklar om Open Source i
|
|
samhället. Tidningen finns att få tag på åtminstone här i Stockholm, men den
|
|
är tyvärr dyr att köpa.)
|
|
|
|
|
|
Open Sources: Voices from the Open Source Revolution.
|
|
|
|
(Det här är en bok som har kommit ut nu i år, och den innehåller uppsatser
|
|
från Stallman, Torvalds, Raymond, Larry Wall (upphovsman till
|
|
programmeringsspråket Perl) och många andra från den här scenen. Jag har inte
|
|
läst boken än själv, men att döma av innehållsförteckningen så låter den
|
|
intressant.)
|
|
|
|
|
|
// Ulf of VSU
|
|
|
|
|
|
------------------------------------------------------------------------------
|
|
|
|
|
|
JAG SLAKTAR LÖGNER
|
|
-================-
|
|
|
|
|
|
Efter en fältdag ute i verkligheten har jag nu infiltrerat Svensson-samhällets
|
|
hemliga tillflyktsort #1, nämligen inrättningen kallad IKEA. Vid en första
|
|
betraktelse får man uppfattningen om att det hela rör sig om en instans som
|
|
säljer möbler.. Detta är dock bara en fasad och en förbannat stor lögn
|
|
gentemot mänskligheten! Jag observerade länge hur kundvarelserna inte var
|
|
intresserade av några specifika möbler utan att de gled runt som i en trans
|
|
som om de försökte dra ut på vistelsen så länge som möjligt. Man såg tydligt
|
|
att de kände sig som hemma och gärna satte sig ner i fåtöljer och startade
|
|
långa djupa filosofiska diskussioner. Detta föreföll mig vara besynnerligt,
|
|
men nu kan jag, Panik - er reporter i verkligheten, avslöja den sanningen som
|
|
makthavarna alltjämt har försökt gömma!
|
|
|
|
IKEA ÄR I SJÄLVA VERKET DEN FABRIK DÄR SVENSSONMÄNNISKORNA BYGGS!
|
|
|
|
I de stora Kampradägda fabrikerna byggs Svenssonmänniskorna ihop innan de
|
|
skickas ut i samhället för att göra livet surt för oss med deras
|
|
skrikprogrammerade barn och bankomatköer. Dessa Svenssonvarelser köper möbler
|
|
från IKEA därför att innehavet av dylika möbler förutom känslan av
|
|
grupptillhörighet även påminner dem om sitt sanna ursprung! Sedan efter att på
|
|
morgonen ha vaknat upp ur sin nattliga downtime så ser de sina hemska
|
|
IKEA-möbler som sänder ut fascistiska Kamprad-signaler som får dem att vilja
|
|
ge sig ut och göra verkligheten otrevlig för den resterande fraktionen av
|
|
medborgare. Bl a så bildar de långa köer i matvarubutiker genom att betala de
|
|
minsta inköpen med sina ondskefulla plastkort, som för övrigt används för att
|
|
förtrycka alla som blir bestulna på sina tillgångar av staten och som därför
|
|
ej har råd att betala räkningar och därmed erhåller betalningsanmärkningar som
|
|
i sin tur leder till oförmåga att skaffa liknande plastkort, och sedan kommer
|
|
de med sina s k barnvagnar som förs fram likt bulldozers för att framkalla
|
|
kaos, beväpnade med mindre Svenssonenheter som skriker ut fruktansvärt höga
|
|
frekvenser för att spränga våra hjärnor från insidan och ut.. Dock så har jag
|
|
i egenhet av frälsare och räddare av läsare kommit fram till att det går att
|
|
filtrera bort dessa skadliga skrikattacker genom att direkt man stöter på en
|
|
barnvarelse köra ned en (1) st. tubsocka i halsen på den. Detta tar raskt och
|
|
effektivt bort eventuella störande signaler från fientliga varelser.
|
|
|
|
För att bli av med plastkortsattackerna kan du försöka få ett foto av
|
|
Svenssonvarelsens plastkort (de som heter VISA är bäst) med din
|
|
trustworthysupertinysecretspycamera av real äkta plast och efter framkallning
|
|
och förstorning erhålla kreditkortsinfo! Hur du får fram billingadressen på
|
|
kortet kan du läsa dig till i en tidigare artikel.. Sedan debiterar du kortet
|
|
så långt det bara går med diverse bisarra inköp (du kan även carda hem
|
|
uppblåsbara får och liknande intressanta företeelser till kortinnehavarens
|
|
adress) tills personerna frivilligt säger upp sitt lilla kort.
|
|
|
|
Ett annat bra ställe att lokalisera bra kort för eget bruk är en högre
|
|
inrättning kallad NK. Här har vi ett helt hus fullt med ondskefulla personer
|
|
som trots att de tjänar enorma pengar utan att göra ett skit (som dessutom har
|
|
en innestående förmögenhet på belopp större än din mamma) fuskar och smiter
|
|
ifrån skatten.. Dessvärre så riktar som vanligt statsväsendet in sina
|
|
stormtrupper på att slå hårt emot förortsmänniskor istället för NK-varelserna
|
|
eftersom NK-varelsernas huvudsakliga föda är bajs och därmed blir de lämpliga
|
|
för framtida regeringsposter.
|
|
|
|
Svensson-varelserna och NK-varelserna är lika eftersom inga av dem räknas som
|
|
samhällsfientliga förortsförbrytare. Därmed skall de genast skickas till
|
|
nödslakt. Håll käft och hämta slaktmasken! Här skall det effektiviseras! Låtom
|
|
oss skrika okvädelser medan vi sätter kniven i dessa slaktlamm i ett
|
|
extatiskt rus av allsköns narkotika, sprit och björnklister! Vi tänder eld på
|
|
världen och låter den brinna! JA! Skicka molotoven, broder! Det är dags att
|
|
omprogrammera barnen för en bättre värld! Dra ditt strå till stacken genom att
|
|
sticka kanylen i dagisbarnen och visa dem vilken fin värld vi alla kan samsas
|
|
om! Dessutom får vi mera pengar över eftersom vi inte behöver skatta för
|
|
knark..
|
|
|
|
Put your mark on society, not in it!
|
|
|
|
|
|
// Panikivskijistnik0vshaklakknij
|
|
|
|
|
|
------------------------------------------------------------------------------
|
|
|
|
|
|
ATT SOCIALINGENJÖRA PIZZERIOR UTAN ATT ÅKA FAST
|
|
-=============================================-
|
|
|
|
|
|
Jag läste artikeln "37337 D00DZ WITH KARDZ: ATT SOCIALINGENJÖRA PIZZERIOR" i
|
|
VSU#7. Ville bara tillägga några viktiga saker.
|
|
|
|
1.Ring INTE hemifrån! När jag gjorde detta, dum som jag var, så ringde jag
|
|
till pizzeria xxx, sa att jag var från ekonomiroteln blah blah blah.... men
|
|
den dumma jäveln gick inte på det, så han blev lite arg och la på....sen efter
|
|
ca 5 min så ringde han upp igen och undrade va fan jag ville ha
|
|
kreditkortsnumret till! (Han hade alltså nummerpresentatör)
|
|
|
|
2.Det skulle kunna gå bra att ringa hemifrån. Om man slår #31# på sin Felefån
|
|
så får man tillfälligt hemligt nummer (de dumma nummerpresentatörerna ser
|
|
alltså inte hemliga nummer). OBS! Du måste slå detta innan varje samtal du
|
|
ringer!
|
|
|
|
3.Felias Felefån-automater brukade ju kunna ringa gratis till Felia
|
|
Nummerupplysning, men nej nej, inte nu längre. Nu har de jävlarna gjort så
|
|
att man måste ha ett Felefånkort i automaten! (men då är det iofs gratis) Om
|
|
man vill vara x-tra säker när man är på kreditkortsjakt så kan man ju ringa
|
|
ifrån dem istället, vilket gör det omöjligt att få reda på vem det var som
|
|
ringde ifrån Felefånautomaten!
|
|
|
|
4.Jag förstår inte heller riktigt hur man ska få tag i "offrets" adress.....
|
|
Visst kan man ringa till Felia Nummerupplysning och fråga, men troligtvis så
|
|
är namnet man fått av Pizzerian så vanligt, så det finns massor som heter så.
|
|
Men då är det ju självklart att man frågar om det finns nån som heter så i
|
|
just den staden (området, kommunen).
|
|
|
|
5.Som ni redan kanske visste, så kan man hitta s k carbon-copys på ICA,
|
|
Statoil m fl. På dem står det kreditkortsnumret och giltighetstiden. Om ni har
|
|
en vän som är anställd på nån affär som tar kreditkort, så kan man ju be dem
|
|
att sno med sig lite carboncopys till dig.
|
|
|
|
6.När du väl har fått tag i all information du behöver, så rekommenderar jag
|
|
inte att du själv använder detta att carda med...för detta är lite mer risky
|
|
än om du använder ett fr t ex USA. Byt då till dig ett "virgin cc#" (fräscht,
|
|
oanvänt cc#) på irc, mot ditt cc#.
|
|
|
|
7.När du cardar, använd en s k proxy. En proxy är en server som du skickar din
|
|
utdata "igenom" villket gör att du blir anonym. Du ställer in proxyn i
|
|
inställningarna i din browser. En svensk proxy: hulda.boden.se port:8080 .
|
|
Flera proxys kan hittas t ex på http://www.lightspeed.de/irc4all/eproxy.htm .
|
|
|
|
|
|
// PhoboS
|
|
|
|
|
|
------------------------------------------------------------------------------
|
|
|
|
|
|
0NDA LÄNKAR
|
|
-=========-
|
|
|
|
|
|
*** KATEGORI (I) : Jag vill HACKA! ***
|
|
|
|
|
|
http://www.sekure.net/~happy-h/
|
|
|
|
Här hittar man Happy-H:s websida, med hackerrelaterade texter och
|
|
egenutvecklade program.
|
|
|
|
--
|
|
|
|
http://www.flashback.net/~mm/swehack/
|
|
|
|
Det här är en websida för en svensk IRC-kanal för hackers. Websidan innehåller
|
|
deras filarkiv (där man bland annat hittar en svensk serie med hackerfiler som
|
|
heter "My Word") och deras egna zine, "Swehack Underground Zine".
|
|
|
|
--
|
|
|
|
http://www.textfiles.com/
|
|
|
|
Detta är en enorm samling med underjordiska textfiler, främst från 80-talet.
|
|
|
|
--
|
|
|
|
http://www.ctrl-c.liu.se/~ingvar/legends/
|
|
|
|
Net.Legends FAQ är en presentation av några av Usenets största
|
|
galni^H^H^H^H^Hpersonligheter: Kibo, B1FF, Archimedes Plutonium och många
|
|
fler.
|
|
|
|
|
|
*** KATEGORI (II) : Jag vill KNARKA! ***
|
|
|
|
|
|
http://www.hyperreal.org/drugs/
|
|
|
|
http://www.lycaeum.org/
|
|
|
|
|
|
*** KATEGORI (III) : Jag vill KNULLA! ***
|
|
|
|
|
|
http://www.worldsexguide.org/
|
|
|
|
|
|
// Ulf of VSU
|
|
|
|
|
|
------------------------------------------------------------------------------
|
|
|
|
|
|
NYFIKEN PÅ: SID-SCENEN
|
|
-====================-
|
|
|
|
|
|
På det stillöst pastellfärgade 80-talet fanns det en hemdator som hette
|
|
Commodore 64. Den hade en inbyggd synth vid namn SID, och den hade tre stämmor
|
|
och många olika funktioner. Folk som utvecklade spel och demos (se VSU#7 för
|
|
mer information om demos) till Commodore 64 komponerade en hel del musik till
|
|
Commodore 64-program, s k SID-musik. Bland de mest kända SID-musikerna kan
|
|
nämnas Rob Hubbard, Martin Galway, Ben Daglish, Jeroen Tel, Tim Follin m fl.
|
|
Många människor som tycker om att lyssna på elektroniskt blippande musik som
|
|
synth och techno i sin stereo hemma tycker även om att lyssna på elektroniskt
|
|
blippande SID-musik på sin dator.
|
|
|
|
Commodore 64 är ju numera en gammal och omodern dator, men för några år sedan
|
|
kom SIDPLAY-projektet igång. SIDPLAY är ett program som emulerar SID-kretsen
|
|
och 6510-processorn, och som därmed kan spela upp gammal god SID-musik på
|
|
moderna datorer. SIDPLAY finns portat till alla de vanligaste operativsystemen
|
|
(Windows, Linux, DOS, MacOS, OS/2, Amiga).
|
|
|
|
Dessutom finns det folk på nätet, som samlar ihop SID-låtar i s k
|
|
SID-samlingar. Dessa människor tar ut SID-låtar ur gamla C64-program (vilket
|
|
brukar kallas att rippa). Sedan för de över dem till sin PC eller någon annan
|
|
modern dator med olika kablar. Efter det lägger de till extra information i
|
|
början av filerna så att SIDPLAY kan spela upp musiken, och de letar även upp
|
|
gamla avdankade SID-musiker på nätet för att vara säkra på att musikern X
|
|
verkligen har gjort musiken till spelet/demon Y. Den absolut största
|
|
SID-samlingen heter The High Voltage SID Collection. Den innehåller f n över
|
|
10000 SID-låtar. (En av dessa har jag, Ulf of VSU, gjort för länge sedan! Sök
|
|
på titeln "Unipacker v1" i någon SID-sökmotor så hittar ni den..)
|
|
|
|
Både SIDPLAY och The High Voltage SID Collection är helt gratis att ladda ner
|
|
från Internet. Egentligen har ju de gamla SID-musikerna eller de företag som
|
|
de jobbade för fortfarande copyright på denna gamla musik, men hittills har
|
|
ingen av dem klagat på att musiken rippas och läggs upp på nätet. Det finns ju
|
|
inte så mycket marknadsvärde i över tio år gamla datorspel för museal
|
|
hårdvara, så företagen bryr sig nog inte så mycket om detta.
|
|
|
|
För den som blir en riktigt biten SID-fantast finns det även sidor på nätet
|
|
med intervjuer med dessa gamla musiker.
|
|
|
|
|
|
LÄNKAR TILL SID-SCENEN:
|
|
|
|
|
|
* Programmet SIDPLAY
|
|
|
|
http://www.geocities.com/SiliconValley/Lakes/5147/
|
|
|
|
|
|
* SID-samlingen The High Voltage SID Collection
|
|
|
|
http://hvsids.c64.org/
|
|
|
|
|
|
// Ulf of VSU
|
|
|
|
|