789 lines
36 KiB
Plaintext
Raw Normal View History

2021-04-15 13:31:59 -05:00
_ __ ___
| | / /___ _____ / (_)___ _____ _
| | / / __ `/ __ \/ / / __ `/ __ `/
| |/ / /_/ / / / / / / /_/ / /_/ /
|___/\__,_/_/ /_/_/_/\__, /\__,_/
/____/
_____ __ _ _ __
/ ___// /__(_)_(_) /__________ _____ ___ ____ ___ ____ _
\__ \/ //_/ __ \/ __/ ___/ __ `/ __ `__ \/ __ `__ \/ __ `/
___/ / ,< / /_/ / /_(__ ) /_/ / / / / / / / / / / / /_/ /
/____/_/|_|\____/\__/____/\__,_/_/ /_/ /_/_/ /_/ /_/\__,_/
__ __ __
/ / / /___ ____ _____/ /___ ____ ___ ____ ______
/ / / / __ \/ __ `/ __ / __ \/ __ `__ \/ __ `/ ___/
/ /_/ / / / / /_/ / /_/ / /_/ / / / / / / /_/ / /
\____/_/ /_/\__, /\__,_/\____/_/ /_/ /_/\__,_/_/
/____/
VANLIGA SK<53>TSAMMA UNGDOMAR NUMMER 8, APRIL 1999
.. e-zinet f<>r oss som aldrig har m<>tt Herren Jesus! ..
Antal prenumeranter
-=================-
356
Officiell emailadress till VSU-redaktionen
-========================================-
harnhammar@yahoo.com
Ladda ner gamla nummer av VSU
-===========================-
http://c5.hakker.com/magazines/
http://welcome.to/Zineworld
http://www.geocities.com/Baja/1156/ezines/
.. och s<>d<EFBFBD>r en 10 andra websidor d<>r ute p<> Informationsmotorv<72>gen.
Inneh<EFBFBD>llsf<EFBFBD>rteckning
-==================-
(1) VSU RASAR
(2) NYFIKEN P<>: H<>GSKOLEHACKERS
(3) JAG SLAKTAR L<>GNER
(4) ATT SOCIALINGENJ<4E>RA PIZZERIOR UTAN ATT <20>KA FAST
(5) 0NDA L<>NKAR
(6) NYFIKEN P<>: SID-SCENEN
Medverkande skribenter i detta nummer
-===================================-
Ulf, Panik och PhoboS
------------------------------------------------------------------------------
VSU RASAR
-=======-
Herre, h<>r v<>r b<>n!
N<EFBFBD> men <20>r det inte VSU, som <20>r tillbaks igen med ett <20>ttonde nummer. En del
tid har g<>tt sedan f<>rra numret. Kan detta bero p<> att databussarna i alla
v<EFBFBD>ra datorer gick ut i busstrejk f<>r att f<> fler pauser? Vem vet! Den h<>r
g<EFBFBD>ngen har vi extra mycket torr teknisk info, f<>r alla oss som brukar <20>gna
all v<>r fritid till att l<>sa RFC-filer om NNTP-protokollet och samtidigt runka
litet. Vi avsl<73>jar ocks<6B> vad som egentligen h<>nder p<> IKEA.
Det <20>r med sorg i hj<68>rtat och med gr<67>ten i halsgropen som vi tvingas komma med
det sorgliga beskedet att Ravekommissionen kommer att l<>ggas ner. Det <20>r inte
mindre <20>n en skandal, att denna viktiga organisation med det ytterst lovv<76>rda
syftet att h<>lla borta v<>ra fina sk<73>tsamma ungdomar fr<66>n knark och annat skit,
inte ens kan f<>.. *brister ut i gapskratt*
VSU sl<73>r larm: nu <20>r det allt mindre <20>n nio m<>nader kvar till det viktiga
millennieskiftet. M<>nga av de ber<65>rda f<>retagen har kommit ig<69>ng med att fixa
<EFBFBD>r 2000-buggen i sina datorsystem, men en annan mycket allvarlig
s<EFBFBD>kerhetsbrist har hittills f<>tt passera obem<65>rkt! Ingen har ju t<>nkt p<> att
vi m<>ste Y2K-anpassa dataingenj<6E>rerna! De <20>r ju ocks<6B> maskiner och de har
ocks<EFBFBD> en viss uppfattning om datum och tid, s<> de kommer f<>rmodligen ocks<6B> att
bugga ur vid n<>sta ny<6E>r, med helt of<6F>ruts<74>gbara f<>ljder. De maskinm<6E>ssiga
Dilbertarna kanske flippar ur totalt, och b<>rjar h<>nga sig i slipsen i
korridorerna, vem vet.
Allt <20>r tr<74>kigt, och allt <20>r yta. Den enda skillnaden mellan Hemingways "A
Moveable Feast" och Damernas V<>rld <20>r att skvallret i Hemingway <20>r <20>ldre, samt
att han var b<>ttre p<> att skriva <20>n Damernas V<>rlds skribenter <20>r.
Vi tycker ocks<6B> att det <20>r h<>g tid att stifta en lag mot det allvarliga
brottet Sj<53>lviskhet. Om man kan programmera, och inte sl<73>pper n<>got st<73>rre
UNIX-program under GNU GPL minst en g<>ng per <20>r, b<>r detta r<>knas som en grovt
brottslig handling. Det duger ju inte att bara roffa pengar och knarka
familjetrygghet, som Roland gjorde. Jag yrkar p<> att detta ska bestraffas med
f<EFBFBD>ngelse i minst tv<74> <20>r, g<>rna p<> n<>gon unken anstalt i Turkiet d<>r f<>ngarna
f<EFBFBD>r massor med stryk. Som vi redan har skrivit s<> uppst<73>r ju m<>nniskov<6F>rde,
n<EFBFBD>r man g<>r n<>got f<>r andra m<>nniskor. Ett annat bra s<>tt att f<> bort s<>dana
skr<EFBFBD>pm<EFBFBD>nniskor <20>r att helt enkelt f<>rgifta det vita vin och de r<>kor, som de
n<EFBFBD>rmast tv<74>ngsm<73>ssigt f<>rt<72>r med sin fru vareviga j<>vla fredagskv<6B>ll.
Ist<EFBFBD>llet f<>r att bli d<>d inuti och knarka trygghet i villaomr<6D>det i Ljungby
f<EFBFBD>resl<EFBFBD>r vi att ni ska <20>ka till H0lland och <20>ta mycket KRUMELURPILLER. D<>
beh<EFBFBD>ver man aldrig bli stur.
Det forts<74>tter att komma ut massor med nya svenska zines hela tiden. Det finns
nu en bra bit <20>ver 20 olika svenska zines, och det <20>r ju kul. Keep 'em comin'!
Med stolta trumpetst<73>tar kommer v<>r alerta nyhetsredaktion springande in med
de senaste nyhetstelegramen i handen, pennan bakom ena <20>rat och med andan i
halsgropen: vi meddelar h<>rmed att den gamla goda tyska hackergruppen Chaos
Computer Club kommer att ordna hackerfestival i Berlin i augusti i <20>r! De
verkar ha blivit inspirerade av HIP'97 och de tidigare festivalerna som
Hacktic-m<>nniskorna anordnade. Jag var p<> HIP'97 och det var rackarns tufft,
s<EFBFBD> jag kommer f<>rmodligen att <20>ka p<> den h<>r CCC-festivalen ocks<6B>. Var d<>r,
eller bli fyrkantig! Mer info p<> http://www.ccc.de/camp/ ..
Massm<EFBFBD>nniskan g<>r entr<74>: "Vet hut! Det som <20>r viktigt h<>r i livet <20>r ju
Trygghet och Sn<53>llhet! Stil, Bildning och Moral <20>r helt ov<6F>sentligt! Metal
Maniac har v<>ldigt lite Stil, Bildning och Moral, och d<>rf<72>r blir hans
C64-demos f<>r j<>vla kassa. Men eftersom Metal Maniac <20>r s<> Trygg och s<> Sn<53>ll
k<EFBFBD>nns det som om hans sunkiga demos skulle vara riktigt bra, bara f<>r att han,
eh, <20>r s<> Trygg och s<> Sn<53>ll. Jag vet inte riktigt hur jag menar, men bra blir
de!"
N<EFBFBD>ja! Som ni s<>g ovan har v<>r kraftfulla och objektorienterade
prenumerantsiffra passerat 300-strecket sedan sist. Vi har numera
prenumeranter vars emailadresser b<>rjar p<> alla bokst<73>ver fr<66>n A till Z - utom
Y. Allts<74> vill vi ha m<>nga nya prenumeranter vars emailadresser b<>rjar p<> Y
tills n<>sta g<>ng! FATTA! APA! K<>FT! F<>ga f<>rv<72>nande <20>r de fyra vanligaste
dom<EFBFBD>nerna bland v<>ra kraftfulla och objektorienterade prenumeranter
hotmail.com, swipnet.se, usa.net, och passagen.se ..
Det <20>r roligt att skriva en massa dumheter. F<>rutom att jag ger ut VSU har jag
ocks<EFBFBD> med tv<74> texter i nya numret av "en, tv<74>, flera" - en kulturtidskrift som
ges ut av folk som jag k<>nner som g<>r p<> konstskola i Oslo, s<> nu <20>r jag
minsann finkulturell fan ass<73>.
En fr<66>ga som jag har f<>tt oftare och oftare den sista tiden <20>r om jag <20>r s<>
bisarr och manisk p<> riktigt, som jag verkar n<>r man l<>ser VSU. Ja, det skulle
ni allt bra g<>rna vilja veta, va? Det KAN ju vara s<> att jag <20>r hur labil som
helst och hur nerknarkad som helst och sitter i den v<>ldsamma och dystra
f<EFBFBD>rorten och skriver VSU medan jag lever p<> bidrag. Det KAN ocks<6B> vara s<> att
jag <20>r en v<>lkammad och v<>lanpassad ung datakonsult i kostym, som d<> och d<>
tackar nej till flickv<6B>nner och MUF-m<>ten f<>r att skriva lite VSU. Sanningen
KAN ocks<6B> ligga n<>gonstans mittemellan.
// Ulf of VSU
------------------------------------------------------------------------------
NYFIKEN P<>: H<>GSKOLEHACKERS
-=========================-
:hacker: /n./ [originally, someone who makes furniture with an axe]
1. A person who enjoys exploring the details of programmable
systems and how to stretch their capabilities, as opposed to most
users, who prefer to learn only the minimum necessary. 2. One who
programs enthusiastically (even obsessively) or who enjoys
programming rather than just theorizing about programming. 3. A
person capable of appreciating hack value. 4. A person who is
good at programming quickly. 5. An expert at a particular program,
or one who frequently does work using it or on it; as in 'a Unix
hacker'. (Definitions 1 through 5 are correlated, and people who
fit them congregate.) 6. An expert or enthusiast of any kind. One
might be an astronomy hacker, for example. 7. One who enjoys the
intellectual challenge of creatively overcoming or circumventing
limitations. 8. [deprecated] A malicious meddler who tries to
discover sensitive information by poking around. Hence 'password
hacker', 'network hacker'. The correct term for this sense is
cracker.
The term 'hacker' also tends to connote membership in the global
community defined by the net (see network, the and Internet address).
It also implies that the person described is seen to subscribe to
some version of the hacker ethic (see hacker ethic).
It is better to be described as a hacker by others than to describe
oneself that way. Hackers consider themselves something of an elite
(a meritocracy based on ability), though one to which new members
are gladly welcome. There is thus a certain ego satisfaction to be
had in identifying yourself as a hacker (but if you claim to be one
and are not, you'll quickly be labeled bogus). See also wannabee.
-- fr<66>n Jargon File 4.0.0
N<EFBFBD>gon g<>ng har du kanske sett n<>gon skriva att hackers byggde Internet. Men
vilken typ av hackers var det i s<> fall? Olagliga hackers av den typ som VSU
brukar skriva om <20>gnar sig ju <20>t dataintr<74>ng, snarare <20>n att utveckla stora
nya projekt. Svar: Det var h<>gskolehackerkulturen, som jag har t<>nkt beskriva
i den h<>r artikeln.
H<EFBFBD>gskolehackers h<>ller inte p<> med dataintr<74>ng. Ist<73>llet <20>r de m<>nniskor som
tycker om att skaffa sig s<> mycket teknisk kompetens som m<>jligt, och att l<>sa
problem och ta sig runt begr<67>nsningar. De misstror auktoriteter och censur,
och tror p<> frivillig <20>msesidig hj<68>lp.
H<EFBFBD>gskolehackers l<>ser problem och ger sedan bort l<>sningarna fritt, genom att
publicera FAQ-filer (Frequently Asked Questions) p<> n<>tet eller genom att
skriva stora UNIX-program och l<>gga upp dessa inklusive k<>llkod p<> n<>tet.
Detta g<>r att andra hackers kan l<>sa nya problem, ist<73>llet f<>r att beh<65>va
<EFBFBD>teruppfinna hjulet och l<>sa samma gamla problem massor av g<>nger, vilket blir
f<EFBFBD>ljden om ingen k<>llkod och ingen information <20>r fri.
H<EFBFBD>gskolehackers respekterar ocks<6B> alla typer av kompetens och <20>r st<73>ndigt p<>
jakt efter den vackraste och b<>sta l<>sningen p<> varje problem. De brukar ocks<6B>
ha konstiga dygnsrytmer, och sitta uppe halva n<>tterna och hacka. N<>r de inte
hackar <20>r de intresserade av science fiction, musik, kinamat och zenl<6E>ran.
En h<>gskolehacker <20>r en rebell, eftersom han/hon inte har samma v<>rderingar
som resten av samh<6D>llet. D<>remot g<>r de inget olagligt. F<>rmodligen var detta
anledningen till att media <20>tminstone f<>rut skrev mycket mer om olagliga
hackers <20>n om h<>gskolehackers: det <20>r ju alltid sp<73>nnande med folk som bryter
mot lagen. Det ser man ju inte minst p<> det f<>rtr<74>ffliga TV-programmet
"Efterlyst" och dess stora popularitet.
H<EFBFBD>gskolehackerkulturen <20>r elitistisk, precis p<> samma s<>tt som en del andra
subkulturer som har med musik och mode att g<>ra. Den hackerslang som de talar
inneh<EFBFBD>ller en hel del slanguttryck f<>r att h<>na m<>nniskor som <20>r korkade
och/eller inte kan s<> mycket om datorer som h<>gskolehackarna tycker att man
ska kunna.
Man skulle kanske kunna sammanfatta det med att s<>ga att en h<>gskolehacker <20>r
n<EFBFBD>got s<> ovanligt som en naturvetare som har en attityd till det han/hon g<>r
som brukar vara vanligare bland humanister: en betoning av att saker ska
k<EFBFBD>nnas r<>tt, motvilja mot auktoriteter, en vilja att ta sig runt begr<67>nsningar
o s v. Allt detta k<>nns igen fr<66>n riktigt extrema varianter av Konstn<74>rsmyten
(komplett med svart basker, absinth och destruktivt leverne).
H<EFBFBD>gskolehackerkulturen har varit av enorm betydelse f<>r alla datoranv<6E>ndare
<EFBFBD>ver hela v<>rlden. Titta bara p<> dagens Internet: DNS sk<73>ts av programmet
bind som <20>r utvecklat av h<>gskolehackers, e-mail skickas oftast vidare av
sendmail som <20>r utvecklat av h<>gskolehackers, den popul<75>raste webservern p<>
n<EFBFBD>tet <20>r Apache som <20>r utvecklad av h<>gskolehackers, och f<>r att g<>ra websidor
interaktiva anv<6E>nds ofta programmeringsspr<70>ket Perl som <20>r utvecklat av
h<EFBFBD>gskolehackers. Dessa program k<>rs ofta under operativsystemet Linux, som <20>r
utvecklat av h<>gskolehackers o s v.
Denna kultur uppstod 1959 vid universitetet MIT (Massachusetts Institute of
Technology) i Cambridge i USA. D<>r fanns en modellj<6C>rnv<6E>gsklubb som hette
TMRC (Tech Model Railroad Club), och ett g<>ng mycket teknikintresserade unga
studenter som var med i denna klubb och som numera n<>rmast <20>r legendariska
lyckades f<> tillg<6C>ng till skolans dyra TX-0 & PDP-1-datorer. De skapade snabbt
denna nya hackerkultur som bestod av att programmera och f<>rb<72>ttra varandras
program fanatiskt, prata en bisarr hackerslang som de sj<73>lva kom p<>, och att
teoretisera runt att all information borde vara fri. Ungef<65>r samma m<>nniskor
blev senare anst<73>llda vid MIT:s AI-labb, och hackade fram massor av program
f<EFBFBD>r deras PDP-10 f<>r anslag som kom fr<66>n den amerikanska milit<69>ren.
Bland de projekt som de utvecklade kan n<>mnas operativsystemet ITS
(Incompatible Time-sharing System), nya assemblatorer och LISP-tolkar och
FORTRAN-kompilatorer, det f<>rsta datorspelet Spacewar, program som spelade upp
musik p<> datorer, datorprogram som kunde spela schack, program som styrde
robotarmar och sm<73> robotar, och nya texteditorer. De programmerade i
programmeringsspr<EFBFBD>ket LISP (som fortfarande <20>r en favorit bland hackers
v<EFBFBD>rlden <20>ver) och i assembler. De var ocks<6B> med och designade DEC:s
PDP-6-dator. Richard Greenblatt, Bill Gosper, Alan Kotok och Stewart Nelson <20>r
n<EFBFBD>gra av de mest k<>nda MIT-hackarna.
Deras program spreds fritt, och alla jobbade vidare p<> andras program, ungef<65>r
som n<>r dansmusikproducenter skapar ny musik genom att g<>ra remixar p<> gammal
musik. Den h<>r friheten har sedan dess funnits kvar i den h<>r scenen, <20>ven
under perioder n<>r resten av datorv<72>rlden har arbetat enligt helt andra
principer.
Dessa MIT-hackers formulerade ocks<6B> ett g<>ng hackerlagar, The Hacker Ethic,
som de skulle leva efter. Dessa lagar har levt kvar i den h<>r kulturen sedan
dess, och de lyder som f<>ljer:
(1) Access to computers - and anything which might teach you something about
the way the world works - should be unlimited and total. Always yield to the
Hands-On Imperative!
(2) All information should be free.
(3) Mistrust Authority - Promote Decentralization.
(4) Hackers should be judged by their hacking, not bogus criteria such as
degrees, age, race, or position.
(5) You can create art and beauty on a computer.
(6) Computers can change your life for the better.
N<EFBFBD>gra <20>r efter MIT-hackarna uppstod <20>ven grupper av hackers p<> skolor som
Stanford University och Carnegie-Mellon University. N<>r n<>tverket ARPANET (som
skulle utvecklas till att bli Internet, l<>ngt senare) skapades 1969 b<>rjade
olika grupperingar av hackers som tidigare hade varit isolerade att ta kontakt
med varandra och b<>rjade att prata och samarbeta <20>ver ARPANET. Olika hackers
var f<>r <20>vrigt med och byggde ARPANET och dess program, precis som de har
fortsatt att skriva program f<>r Internet.
Tiden gick, och utvecklingen fortsatte fram<61>t. N<>gon g<>ng runt 1980 b<>rjade
operativsystemet UNIX av Ken Thompson och Dennis Ritchie p<> Bell Labs att f<>
en riktigt stor grupp av anh<6E>ngare. UNIX k<>rdes vid den h<>r tiden p<> datorer
som PDP-11 och VAX. UNIX-anv<6E>ndarna programmerade i f<>rsta hand i
programmeringsspr<EFBFBD>ket C.
N<EFBFBD>got <20>r senare gjorde n<>stan alla MIT-hackers en gigantisk sell out. De hade
utvecklat en ny dator, LISP-maskinen, som de ville s<>lja. Efter diverse br<62>k
om hur man b<>st borde leda ett f<>retag bildade olika grupper fr<66>n MIT tv<74>
olika nya f<>retag som s<>lde n<>stan likadana LISP-maskiner. MIT-hackern
Richard M. Stallman (RMS), som tidigare hade skrivit den popul<75>ra texteditorn
EMACS f<>r ITS-systemet, var en av de f<> som blev kvar. Detta blev en stor
chock f<>r Richard! Han k<>nde sig som den siste hackern som fortfarande levde,
och han best<73>mde sig f<>r att f<>rs<72>ka bevara den kultur som han kom fr<66>n.
Detta gjorde Richard genom att starta ett enormt projekt, The GNU Project, som
han och m<>nga andra har varit sysselsatta med sedan 1983/1984 (uppgifter om
deras start<72>r varierar fr<66>n k<>lla till k<>lla). The GNU Project syftar till att
utveckla en komplett upps<70>ttning av fri programvara - GNU-systemet (d<>r GNU <20>r
en rekursiv f<>rkortning som st<73>r f<>r GNU's Not Unix!). Detta system ska best<73>
av operativsystemsk<73>rna, editorer, kompilatorer, applikationer och allt annat
som man kan beh<65>va. Detta system och programmen som ing<6E>r i systemet ger man
bort, komplett med k<>llkod och dokumentation.
GNU-program sl<73>pps under en licens som heter "General Public License" (GPL),
som i korthet inneb<65>r att man f<>r anv<6E>nda, ge bort, s<>lja eller <20>ndra
programmen hur man vill - bara man inte kopierar dem utan att ta med k<>llkoden
eller p<> n<>got annat s<>tt f<>rs<72>ker ta olika former av FRIHET fr<66>n den man
kopierar programmen till.
De olika medarbetarna p<> organisationen Free Software Foundation, som Stallman
grundade f<>r att driva detta GNU-projekt, brukar argumentera f<>r fri mjukvara
ur ett moraliskt perspektiv: det <20>r fel att ta fr<66>n folk friheten att kopiera
program och <20>ndra dem hur de vill. Det <20>r grundl<64>ggande att en hacker som
tycker om ett program ska kunna ge bort kopior av det till sina v<>nner.
Kontrasten mot Microsofts och andra storf<72>retags <20>sikter kunde inte vara
st<EFBFBD>rre!
Program fr<66>n Free Software Foundation brukar ha namn som b<>rjar med
ordet GNU, och program som <20>r sl<73>ppta under GPL av folk som inte jobbar p<> FSF
brukar ha namn som inte b<>rjar med ordet GNU.
Vad g<>ller denna "General Public License" skiljer den sig p<> m<>nga punkter
fr<EFBFBD>n de licenser som brukar f<>lja med freeware och shareware i PC-v<>rlden. Ett
typiskt freewareprogram f<>r PC brukar ha en licens som s<>ger att man f<>r
kopiera det till sina v<>nner, l<>gga upp programmet p<> Internet o s v s<> l<>nge
man inte tj<74>nar n<>gra pengar p<> det, och s<> l<>nge man bara sprider den
omodifierade versionen av programmet som upphovsmannen publicerade. Dessa
program brukar heller inte publiceras med k<>llkod. Program under GPL sl<73>pps
allts<EFBFBD> med k<>llkod, och man f<>r b<>de s<>lja dem och sprida vidare modifierade
versioner.
De flesta fria program i UNIX-sammanhang sl<73>pps allts<74> under licensen GPL, men
det finns <20>ven andra licenser f<>r fri mjukvara, som BSD-licensen och Artistic
License.
The GNU Project gick oerh<72>rt bra, och b<>de de filosofiska/politiska id<69>erna
bakom projektet och de program som skapades accepterades av h<>gskolehackers
v<EFBFBD>rlden <20>ver, <20>ven om m<>nga tycker att Richard M. Stallman <20>r aningen
fanatisk. (Enligt en websida p<> MIT som jag har hittat ska Stallman ha hotat
att spr<70>nga Symbolics, ett av f<>retagen som s<>lde LISP-maskiner, i luften. Om
denna uppgift st<73>mmer <20>r nog karln aningen labil.) Bland de mest popul<75>ra
GNU-programmen m<>rks C-kompilatorn gcc, texteditorn GNU Emacs och
komprimeringsprogrammet gzip.
Den gamla kulturen runt operativsystemet ITS dog ut i samband med att folk
b<EFBFBD>rjade s<>lja LISP-maskiner och att DEC best<73>mde sig f<>r att sluta s<>lja PDP
10-datorn. Om man vill veta mer om denna kultur finns den fortfarande
dokumenterad i en fil med hackerslang som heter the Jargon File, och i ett
dokument som heter HAKMEM. HAKMEM <20>r skriven av olika MIT-hackers, och
inneh<EFBFBD>ller sm<73> kluriga algoritmer och matematiska formler.
En bit in p<> 80-talet b<>rjade Sun Microsystems och andra f<>retag att tillverka
arbetsstationer, som m<>nga h<>gskolehackers k<>rde UNIX p<>, ist<73>llet f<>r att
anv<EFBFBD>nda VAX-datorer.
Fram emot b<>rjan av 90-talet hade The GNU Project utvecklat m<>nga av de
program som beh<65>vdes till ett fritt operativsystem, men fortfarande saknades
sj<EFBFBD>lva operativsystemsk<73>rnan. Vid den h<>r tiden b<>rjade ocks<6B> persondatorer i
den prisklass som vanliga privatpersoner hade r<>d med att bli s<> kraftfulla
att de skulle kunna klara av att k<>ra ett UNIX-system. GNU-projektet b<>rjade
att skriva en operativsystemsk<73>rna, GNU Hurd (som f <20> fortfarande inte <20>r
klar), men den drog ut p<> tiden, bland annat p<> grund av att Stallmans h<>nder
b<EFBFBD>rjade att ge vika efter decennier av idogt programmerande.
D<EFBFBD> skapade ist<73>llet den unge finlandssvensken Linus Torvalds
operativsystemsk<EFBFBD>rnan Linux tillsammans med folk p<> n<>tet. Denna
operativsystemsk<EFBFBD>rna sl<73>pptes under GNU:s General Public License. Alla de
f<EFBFBD>rdiga programmen fr<66>n The GNU Project + andra fria program (bland annat fr<66>n
Berkeley) + operativsystemsk<73>rnan Linux = ett totalt fritt operativsystem! Det
<EFBFBD>r s<>dana system som idag <20>r installerade p<> miljontals PC-datorer, och som
det skrivs om i tidningarna under det aningen missvisande namnet Linux.
Linux v<>xte och v<>xte. N<>gra <20>r senare h<>ll en gammal hacker vid namn Eric S.
Raymond ett f<>redrag om hur h<>gskolehackarkulturen hade utvecklat Linux. Folk
p<EFBFBD> Netscape h<>rde detta f<>redrag, och t<>nde till. I mars 1998 sl<73>ppte Netscape
k<EFBFBD>llkoden till sitt browserprogram Communicator fri. Eric och folk han k<>nde
startade nu en r<>relse vid namn Open Source-r<>relsen, som propagerade f<>r fri
mjukvara p<> tekniska grunder (programmen blir b<>ttre och s<>krare), snarare <20>n
p<EFBFBD> de moraliska grunder som Stallman tidigare hade anv<6E>nt. Open Source-
r<EFBFBD>relsen blev en succ<63>, och det senaste <20>ret har v<>rlden f<>tt se hur f<>retag
efter f<>retag (bland annat Apple (!), IBM (!!), Corel med sitt k<>nda program
WordPerfect, och olika databasf<73>retag) har sl<73>ppt sina program fria.
Nu har vi n<>tt fram till nutid i v<>r lilla historik. En nutida h<>gskolehacker
programmerar i spr<70>k som C, LISP, Java, C++, Perl och Python - och anv<6E>nder
operativsystem som Linux eller FreeBSD/NetBSD/OpenBSD. Han/hon anv<6E>nder
texteditorer som EMACS eller vi. Det finns en st<73>rre variation i <20>lder bland
h<EFBFBD>gskolehackers <20>n vad det finns i t ex demoscenen. En del av h<>gskolehackarna
<EFBFBD>r ton<6F>ringar, men m<>nga forts<74>tter med detta l<>ngt upp i medel<65>ldern. Richard
M. Stallman <20>r 46 <20>r gammal, och Eric S. Raymond <20>r 38 <20>r.
H<EFBFBD>gskolehackerkulturen <20>r s<> stor och m<>ngfasetterad, att det inte finns n<>got
speciellt st<73>lle p<> Internet d<>r alla samlas, men ett bra st<73>lle att tr<74>ffa p<>
h<EFBFBD>gskolehackers <20>r i Usenets nyhetsgrupper - speciellt i grupper som handlar
om Linux, Internetteknik, programmering i de programmeringsspr<70>k som n<>mndes
ovan, eller vissa datorprogram. Man kan ocks<6B> tr<74>ffa h<>gskolehackers p<> n<>gon
lokal Linux-f<>rening i sin hemstad.
H<EFBFBD>r i Sverige representeras den h<>r h<>gskolehackerkulturen fr<66>mst av
f<EFBFBD>reningen Lysator p<> Link<6E>pings Universitet, som ocks<6B> <20>r Sveriges <20>ldsta
datorf<EFBFBD>rening. Lysators medlemmar har bland annat utvecklat KOM-systemet
LysKOM, programmeringsspr<70>ket Pike och webservern Roxen.
Den h<>r h<>gskolehackerkulturens f<>rh<72>llande till mer olagliga hackers av den
typ som VSU brukar skriva om <20>r lite speciell. Bland tidiga h<>gskolehackers
p<EFBFBD> MIT och liknande st<73>llen fanns det folk som h<>ll p<> med phone phreaking,
dyrkning av l<>s f<>r att komma in i olika rum p<> skolan o s v - men det var
viktigt f<>r dem att bara utforska olika system, inte f<>rst<73>ra n<>got eller
tj<EFBFBD>na pengar p<> detta. De skulle inte ha uppskattat dagens websideshack.
Nutida h<>gskolehackers kallar d<>remot olagliga hackers f<>r crackers, och
beskriver dem som ointelligenta vandaler.
(Uttrycken hacker och cracker <20>r f<>r <20>vrigt r<>tt meningsl<73>sa att anv<6E>nda,
eftersom det finns <20>tminstone tre definitioner vardera p<> b<>gge dessa ord
beroende p<> vilken del av datorkulturen man kommer ifr<66>n. Det <20>r b<>ttre att
anv<EFBFBD>nda andra ord, som tydligare beskriver vad man menar.)
Det var allt jag hade att s<>ga om detta. Jag hoppas att de delar av
l<EFBFBD>sekretsen som bara vill hacka sig in i storf<72>retagen, phreaka
telefonsystemet och spr<70>nga s<>nder allt inte blev alltf<74>r uttr<74>kade av denna
text. Sj<53>lv tycker jag att de h<>r m<>nniskorna <20>r attans tuffa, och det kan
vara v<>l v<>rt att kolla upp l<>nkarna nedan vid n<>got tillf<6C>lle n<>r man inte
k<EFBFBD>nner sig alltf<74>r 0nd.
L<EFBFBD>NKAR TILL H<>GSKOLEHACKERSCENEN:
* How To Become A Hacker
http://www.tuxedo.org/~esr/faqs/hacker-howto.html
* The Jargon File (j<>ttestor fil med hackerslang, belysande anekdoter,
information om hackarnas livsstil, och tips p<> b<>cker d<>r man kan l<>sa mer om
denna kultur)
http://www.tuxedo.org/~esr/jargon/
* A Brief History of Hackerdom
http://www.tuxedo.org/~esr/faqs/hacker-hist.html
* The GNU Project / Free Software Foundation
http://www.gnu.org/
* The Open Source Page
http://www.opensource.org/
* Slashdot (nyheter fr<66>n denna scen)
http://slashdot.org/
* Freshmeat (programarkiv f<>r Linux, med l<>nkar till alla nya program som
sl<EFBFBD>pps varje dag)
http://freshmeat.net/
* Lysator
http://www.lysator.liu.se/
* HAKMEM
http://www.hack.org/hackerdom/hakmem/hakmem.html
B<EFBFBD>CKER OCH TIDSKRIFTER SOM HANDLAR OM H<>GSKOLEHACKERS:
Levy, Steven. Hackers: Heroes of the Computer Revolution.
(En mycket bra bok, d<>r den f<>rsta delen (av tre) handlar om h<>gskolehackers
p<EFBFBD> MIT, och d<>r epilogen handlar om Stallman. Levy <20>r mycket b<>ttre <20>n jag p<>
att beskriva den h<>r kulturen p<> ett levande och medryckande s<>tt. Ett litet
minus f<>r att den designer som har gjort omslaget till den pocketutg<74>va som
jag <20>ger inte har fattat skillnaden mellan olika typer av hackers, och d<>rf<72>r
har gjort ett omslag som leder tankarna till mer illegala hackers. Omslaget
har bland annat en fillista med s<>dana f<>lt som CREDIMTC.ZIP - Hacking MTC
Credit Company, vilket ju leder tankarna <20>t fel h<>ll. Men om man kommer <20>ver
denna yttre miss <20>r bokens inneh<65>ll mycket l<>sv<73>rt. Boken finns inte <20>versatt
till svenska.)
Linux Journal.
(En amerikansk m<>nadstidning d<>r de flesta artiklar skrivs av folk fr<66>n Open
Source-r<>relsen. Den inneh<65>ller mycket tekniska artiklar med roliga
programlistningar, men den har ibland <20>ven artiklar om Open Source i
samh<EFBFBD>llet. Tidningen finns att f<> tag p<> <20>tminstone h<>r i Stockholm, men den
<EFBFBD>r tyv<79>rr dyr att k<>pa.)
Open Sources: Voices from the Open Source Revolution.
(Det h<>r <20>r en bok som har kommit ut nu i <20>r, och den inneh<65>ller uppsatser
fr<EFBFBD>n Stallman, Torvalds, Raymond, Larry Wall (upphovsman till
programmeringsspr<EFBFBD>ket Perl) och m<>nga andra fr<66>n den h<>r scenen. Jag har inte
l<EFBFBD>st boken <20>n sj<73>lv, men att d<>ma av inneh<65>llsf<73>rteckningen s<> l<>ter den
intressant.)
// Ulf of VSU
------------------------------------------------------------------------------
JAG SLAKTAR L<>GNER
-================-
Efter en f<>ltdag ute i verkligheten har jag nu infiltrerat Svensson-samh<6D>llets
hemliga tillflyktsort #1, n<>mligen inr<6E>ttningen kallad IKEA. Vid en f<>rsta
betraktelse f<>r man uppfattningen om att det hela r<>r sig om en instans som
s<EFBFBD>ljer m<>bler.. Detta <20>r dock bara en fasad och en f<>rbannat stor l<>gn
gentemot m<>nskligheten! Jag observerade l<>nge hur kundvarelserna inte var
intresserade av n<>gra specifika m<>bler utan att de gled runt som i en trans
som om de f<>rs<72>kte dra ut p<> vistelsen s<> l<>nge som m<>jligt. Man s<>g tydligt
att de k<>nde sig som hemma och g<>rna satte sig ner i f<>t<EFBFBD>ljer och startade
l<EFBFBD>nga djupa filosofiska diskussioner. Detta f<>ref<65>ll mig vara besynnerligt,
men nu kan jag, Panik - er reporter i verkligheten, avsl<73>ja den sanningen som
makthavarna alltj<74>mt har f<>rs<72>kt g<>mma!
IKEA <20>R I SJ<53>LVA VERKET DEN FABRIK D<>R SVENSSONM<4E>NNISKORNA BYGGS!
I de stora Kamprad<61>gda fabrikerna byggs Svenssonm<6E>nniskorna ihop innan de
skickas ut i samh<6D>llet f<>r att g<>ra livet surt f<>r oss med deras
skrikprogrammerade barn och bankomatk<74>er. Dessa Svenssonvarelser k<>per m<>bler
fr<EFBFBD>n IKEA d<>rf<72>r att innehavet av dylika m<>bler f<>rutom k<>nslan av
grupptillh<EFBFBD>righet <20>ven p<>minner dem om sitt sanna ursprung! Sedan efter att p<>
morgonen ha vaknat upp ur sin nattliga downtime s<> ser de sina hemska
IKEA-m<>bler som s<>nder ut fascistiska Kamprad-signaler som f<>r dem att vilja
ge sig ut och g<>ra verkligheten otrevlig f<>r den resterande fraktionen av
medborgare. Bl a s<> bildar de l<>nga k<>er i matvarubutiker genom att betala de
minsta ink<6E>pen med sina ondskefulla plastkort, som f<>r <20>vrigt anv<6E>nds f<>r att
f<EFBFBD>rtrycka alla som blir bestulna p<> sina tillg<6C>ngar av staten och som d<>rf<72>r
ej har r<>d att betala r<>kningar och d<>rmed erh<72>ller betalningsanm<6E>rkningar som
i sin tur leder till of<6F>rm<72>ga att skaffa liknande plastkort, och sedan kommer
de med sina s k barnvagnar som f<>rs fram likt bulldozers f<>r att framkalla
kaos, bev<65>pnade med mindre Svenssonenheter som skriker ut fruktansv<73>rt h<>ga
frekvenser f<>r att spr<70>nga v<>ra hj<68>rnor fr<66>n insidan och ut.. Dock s<> har jag
i egenhet av fr<66>lsare och r<>ddare av l<>sare kommit fram till att det g<>r att
filtrera bort dessa skadliga skrikattacker genom att direkt man st<73>ter p<> en
barnvarelse k<>ra ned en (1) st. tubsocka i halsen p<> den. Detta tar raskt och
effektivt bort eventuella st<73>rande signaler fr<66>n fientliga varelser.
F<EFBFBD>r att bli av med plastkortsattackerna kan du f<>rs<72>ka f<> ett foto av
Svenssonvarelsens plastkort (de som heter VISA <20>r b<>st) med din
trustworthysupertinysecretspycamera av real <20>kta plast och efter framkallning
och f<>rstorning erh<72>lla kreditkortsinfo! Hur du f<>r fram billingadressen p<>
kortet kan du l<>sa dig till i en tidigare artikel.. Sedan debiterar du kortet
s<EFBFBD> l<>ngt det bara g<>r med diverse bisarra ink<6E>p (du kan <20>ven carda hem
uppbl<EFBFBD>sbara f<>r och liknande intressanta f<>reteelser till kortinnehavarens
adress) tills personerna frivilligt s<>ger upp sitt lilla kort.
Ett annat bra st<73>lle att lokalisera bra kort f<>r eget bruk <20>r en h<>gre
inr<EFBFBD>ttning kallad NK. H<>r har vi ett helt hus fullt med ondskefulla personer
som trots att de tj<74>nar enorma pengar utan att g<>ra ett skit (som dessutom har
en innest<73>ende f<>rm<72>genhet p<> belopp st<73>rre <20>n din mamma) fuskar och smiter
ifr<EFBFBD>n skatten.. Dessv<73>rre s<> riktar som vanligt statsv<73>sendet in sina
stormtrupper p<> att sl<73> h<>rt emot f<>rortsm<73>nniskor ist<73>llet f<>r NK-varelserna
eftersom NK-varelsernas huvudsakliga f<>da <20>r bajs och d<>rmed blir de l<>mpliga
f<EFBFBD>r framtida regeringsposter.
Svensson-varelserna och NK-varelserna <20>r lika eftersom inga av dem r<>knas som
samh<EFBFBD>llsfientliga f<>rortsf<73>rbrytare. D<>rmed skall de genast skickas till
n<EFBFBD>dslakt. H<>ll k<>ft och h<>mta slaktmasken! H<>r skall det effektiviseras! L<>tom
oss skrika okv<6B>delser medan vi s<>tter kniven i dessa slaktlamm i ett
extatiskt rus av allsk<73>ns narkotika, sprit och bj<62>rnklister! Vi t<>nder eld p<>
v<EFBFBD>rlden och l<>ter den brinna! JA! Skicka molotoven, broder! Det <20>r dags att
omprogrammera barnen f<>r en b<>ttre v<>rld! Dra ditt str<74> till stacken genom att
sticka kanylen i dagisbarnen och visa dem vilken fin v<>rld vi alla kan samsas
om! Dessutom f<>r vi mera pengar <20>ver eftersom vi inte beh<65>ver skatta f<>r
knark..
Put your mark on society, not in it!
// Panikivskijistnik0vshaklakknij
------------------------------------------------------------------------------
ATT SOCIALINGENJ<4E>RA PIZZERIOR UTAN ATT <20>KA FAST
-=============================================-
Jag l<>ste artikeln "37337 D00DZ WITH KARDZ: ATT SOCIALINGENJ<4E>RA PIZZERIOR" i
VSU#7. Ville bara till<6C>gga n<>gra viktiga saker.
1.Ring INTE hemifr<66>n! N<>r jag gjorde detta, dum som jag var, s<> ringde jag
till pizzeria xxx, sa att jag var fr<66>n ekonomiroteln blah blah blah.... men
den dumma j<>veln gick inte p<> det, s<> han blev lite arg och la p<>....sen efter
ca 5 min s<> ringde han upp igen och undrade va fan jag ville ha
kreditkortsnumret till! (Han hade allts<74> nummerpresentat<61>r)
2.Det skulle kunna g<> bra att ringa hemifr<66>n. Om man sl<73>r #31# p<> sin Felef<65>n
s<EFBFBD> f<>r man tillf<6C>lligt hemligt nummer (de dumma nummerpresentat<61>rerna ser
allts<EFBFBD> inte hemliga nummer). OBS! Du m<>ste sl<73> detta innan varje samtal du
ringer!
3.Felias Felef<65>n-automater brukade ju kunna ringa gratis till Felia
Nummerupplysning, men nej nej, inte nu l<>ngre. Nu har de j<>vlarna gjort s<>
att man m<>ste ha ett Felef<65>nkort i automaten! (men d<> <20>r det iofs gratis) Om
man vill vara x-tra s<>ker n<>r man <20>r p<> kreditkortsjakt s<> kan man ju ringa
ifr<EFBFBD>n dem ist<73>llet, vilket g<>r det om<6F>jligt att f<> reda p<> vem det var som
ringde ifr<66>n Felef<65>nautomaten!
4.Jag f<>rst<73>r inte heller riktigt hur man ska f<> tag i "offrets" adress.....
Visst kan man ringa till Felia Nummerupplysning och fr<66>ga, men troligtvis s<>
<EFBFBD>r namnet man f<>tt av Pizzerian s<> vanligt, s<> det finns massor som heter s<>.
Men d<> <20>r det ju sj<73>lvklart att man fr<66>gar om det finns n<>n som heter s<> i
just den staden (omr<6D>det, kommunen).
5.Som ni redan kanske visste, s<> kan man hitta s k carbon-copys p<> ICA,
Statoil m fl. P<> dem st<73>r det kreditkortsnumret och giltighetstiden. Om ni har
en v<>n som <20>r anst<73>lld p<> n<>n aff<66>r som tar kreditkort, s<> kan man ju be dem
att sno med sig lite carboncopys till dig.
6.N<>r du v<>l har f<>tt tag i all information du beh<65>ver, s<> rekommenderar jag
inte att du sj<73>lv anv<6E>nder detta att carda med...f<>r detta <20>r lite mer risky
<EFBFBD>n om du anv<6E>nder ett fr t ex USA. Byt d<> till dig ett "virgin cc#" (fr<66>scht,
oanv<EFBFBD>nt cc#) p<> irc, mot ditt cc#.
7.N<>r du cardar, anv<6E>nd en s k proxy. En proxy <20>r en server som du skickar din
utdata "igenom" villket g<>r att du blir anonym. Du st<73>ller in proxyn i
inst<EFBFBD>llningarna i din browser. En svensk proxy: hulda.boden.se port:8080 .
Flera proxys kan hittas t ex p<> http://www.lightspeed.de/irc4all/eproxy.htm .
// PhoboS
------------------------------------------------------------------------------
0NDA L<>NKAR
-=========-
*** KATEGORI (I) : Jag vill HACKA! ***
http://www.sekure.net/~happy-h/
H<EFBFBD>r hittar man Happy-H:s websida, med hackerrelaterade texter och
egenutvecklade program.
--
http://www.flashback.net/~mm/swehack/
Det h<>r <20>r en websida f<>r en svensk IRC-kanal f<>r hackers. Websidan inneh<65>ller
deras filarkiv (d<>r man bland annat hittar en svensk serie med hackerfiler som
heter "My Word") och deras egna zine, "Swehack Underground Zine".
--
http://www.textfiles.com/
Detta <20>r en enorm samling med underjordiska textfiler, fr<66>mst fr<66>n 80-talet.
--
http://www.ctrl-c.liu.se/~ingvar/legends/
Net.Legends FAQ <20>r en presentation av n<>gra av Usenets st<73>rsta
galni^H^H^H^H^Hpersonligheter: Kibo, B1FF, Archimedes Plutonium och m<>nga
fler.
*** KATEGORI (II) : Jag vill KNARKA! ***
http://www.hyperreal.org/drugs/
http://www.lycaeum.org/
*** KATEGORI (III) : Jag vill KNULLA! ***
http://www.worldsexguide.org/
// Ulf of VSU
------------------------------------------------------------------------------
NYFIKEN P<>: SID-SCENEN
-====================-
P<EFBFBD> det still<6C>st pastellf<6C>rgade 80-talet fanns det en hemdator som hette
Commodore 64. Den hade en inbyggd synth vid namn SID, och den hade tre st<73>mmor
och m<>nga olika funktioner. Folk som utvecklade spel och demos (se VSU#7 f<>r
mer information om demos) till Commodore 64 komponerade en hel del musik till
Commodore 64-program, s k SID-musik. Bland de mest k<>nda SID-musikerna kan
n<EFBFBD>mnas Rob Hubbard, Martin Galway, Ben Daglish, Jeroen Tel, Tim Follin m fl.
M<EFBFBD>nga m<>nniskor som tycker om att lyssna p<> elektroniskt blippande musik som
synth och techno i sin stereo hemma tycker <20>ven om att lyssna p<> elektroniskt
blippande SID-musik p<> sin dator.
Commodore 64 <20>r ju numera en gammal och omodern dator, men f<>r n<>gra <20>r sedan
kom SIDPLAY-projektet ig<69>ng. SIDPLAY <20>r ett program som emulerar SID-kretsen
och 6510-processorn, och som d<>rmed kan spela upp gammal god SID-musik p<>
moderna datorer. SIDPLAY finns portat till alla de vanligaste operativsystemen
(Windows, Linux, DOS, MacOS, OS/2, Amiga).
Dessutom finns det folk p<> n<>tet, som samlar ihop SID-l<>tar i s k
SID-samlingar. Dessa m<>nniskor tar ut SID-l<>tar ur gamla C64-program (vilket
brukar kallas att rippa). Sedan f<>r de <20>ver dem till sin PC eller n<>gon annan
modern dator med olika kablar. Efter det l<>gger de till extra information i
b<EFBFBD>rjan av filerna s<> att SIDPLAY kan spela upp musiken, och de letar <20>ven upp
gamla avdankade SID-musiker p<> n<>tet f<>r att vara s<>kra p<> att musikern X
verkligen har gjort musiken till spelet/demon Y. Den absolut st<73>rsta
SID-samlingen heter The High Voltage SID Collection. Den inneh<65>ller f n <20>ver
10000 SID-l<>tar. (En av dessa har jag, Ulf of VSU, gjort f<>r l<>nge sedan! S<>k
p<EFBFBD> titeln "Unipacker v1" i n<>gon SID-s<>kmotor s<> hittar ni den..)
B<EFBFBD>de SIDPLAY och The High Voltage SID Collection <20>r helt gratis att ladda ner
fr<EFBFBD>n Internet. Egentligen har ju de gamla SID-musikerna eller de f<>retag som
de jobbade f<>r fortfarande copyright p<> denna gamla musik, men hittills har
ingen av dem klagat p<> att musiken rippas och l<>ggs upp p<> n<>tet. Det finns ju
inte s<> mycket marknadsv<73>rde i <20>ver tio <20>r gamla datorspel f<>r museal
h<EFBFBD>rdvara, s<> f<>retagen bryr sig nog inte s<> mycket om detta.
F<EFBFBD>r den som blir en riktigt biten SID-fantast finns det <20>ven sidor p<> n<>tet
med intervjuer med dessa gamla musiker.
L<EFBFBD>NKAR TILL SID-SCENEN:
* Programmet SIDPLAY
http://www.geocities.com/SiliconValley/Lakes/5147/
* SID-samlingen The High Voltage SID Collection
http://hvsids.c64.org/
// Ulf of VSU