1852 lines
82 KiB
Plaintext
1852 lines
82 KiB
Plaintext
|
|
|
|
|
|
________ _________ _________
|
|
/ _____/ / _____/ / _____/
|
|
/ \ ___ \_____ \ \_____ \
|
|
\ \_\ \ / \ / \
|
|
\______ /OTHENBURG /_______ /ECRET /_______ /SERVICE
|
|
\/ \/ \/
|
|
|
|
#3
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nr. 003 2000-11-03
|
|
|
|
__________
|
|
/ Innehåll \
|
|
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
|
1. Kryptering.......................................Gotrex Gurnisson
|
|
2. Kernel.....................................................zaph0x
|
|
3. NAT........................................................zaph0x
|
|
4. PLUS-tjänster...............................................Telia
|
|
5. Handscan av 020-79 - Part III....................Gotrex Gurnisson
|
|
_____________________________________________________________________
|
|
|
|
________
|
|
/ Ledare \
|
|
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
|
Dags för ett nytt nummer. I det förra nummret skrev jag att
|
|
jag hade email adressen gotrex@gothenburgsecretservice.net men det
|
|
är en %!#! namezero adress så den fungerade inte särkillt
|
|
länge så glöm den och om ni skickade något email efter andra
|
|
nummret så skicka det igen.
|
|
|
|
I detta nummret är texterna lite färre än vanligt men
|
|
betydligt längre. Vilket kan både vara bra och dåligt. Vi
|
|
är fortfarande inte så många som skriver så skicka gärna in
|
|
lite bra h/p texter som ni har skrivit.
|
|
|
|
Också har vi fått lite fina kommentarer om GSS.
|
|
Dumbworld (Orchize) "seriöst? Ja! kicking"
|
|
ThisGeneration (TheClown) "Ett av de bättre Ezines jag läst på
|
|
mycket länge, tar upp massor av intressanta ämnen."
|
|
|
|
|
|
Gotrex Gurnisson
|
|
|
|
Email: Gotrex@antionline.org
|
|
VMB: 031 7943192
|
|
URL: http://www.GothenburgSecretService.net
|
|
_____________________________________________________________________
|
|
|
|
|
|
|
|
____________
|
|
/ Disclaimer \
|
|
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
|
All information i det här ezinet är enbart teoretisk,
|
|
den har aldrig utförts på något sätt och särkillt aldrig
|
|
så att den bryter mot lagen. Skribenter i tidningen kan
|
|
inte stå för svars för vad som har skrivits. Det är DU
|
|
och enbart DU som står för svars för dina handlingar.
|
|
_____________________________________________________________________
|
|
|
|
|
|
|
|
_________________
|
|
/ 1. Kryptering \
|
|
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
|
|
|
Historiska chiffer:
|
|
Den första sorten där man undangömde information var något som
|
|
kallades steganografi (av grekiskans dold). Då gömde man infor-
|
|
mationen så att ingen kunde hitta den. T.ex. så rakade man
|
|
huvudet på budbärarna i det antika Rom och skrev ett
|
|
meddelande. Därefter lät man håret att växa ut för att dölja
|
|
meddelandet. När sedan mottagaren ville läsa det så rakade
|
|
man bara av håret igen. Det fanns flera uppenbara brister i
|
|
den typen av kommunikation. Om metoden bakom döljandet upptäckts
|
|
så kunde man lätt se vad meddelandet innehöll. Det var därför
|
|
som kryptografi (av grekiskan gömd) eller alternativt chiffer
|
|
utvecklades så att man kunde se till att även om någon såg
|
|
meddelandet så visste dom som hittade meddelandet inte vad det
|
|
innebar. Kryptering utvecklades på så vis att det fanns två
|
|
olika sorters metoder för kryptering, transposition och substitution.
|
|
Transposition innebar att man bytte ordningen på bokstäverna i
|
|
varje ord. T.ex. om man har ordet ben så kan man skriva det
|
|
på sex olika sätt ben, bne, neb, nbe, ebn och enb. Antalet
|
|
möjliga utfall är begränsade men om man använder fler ord och
|
|
bokstäver så stiger antal möjliga kombinationer avsevärt. Detta
|
|
användes av spartanerna redan 400 år f kr. För att lyckas med
|
|
detta utan datorer :) så använde man en s.k. scytale var kantad
|
|
läderremsa som kunde man vrida och vända på.
|
|
Det andra sättet var substitution dvs. utbyte av bokstäver. Man
|
|
har en klartexts mening där varje bokstav representerar en
|
|
annan bokstav enligt ett kryptoalfabet. T.ex. man har ordet
|
|
ABBA i klartext och ett kryptoalfabet som lyder så här: A=C
|
|
B=G. Då blir resultatet CGGA. Skillnaden blir att i ett
|
|
transpositionsshiffret så behåller varje bokstav sin identitet
|
|
men i substitutionschiffret så ändrar varje bokstav identitet men
|
|
bibehåller sin position. Julius Ceasar använde sig av substitutions-
|
|
chiffret och utvecklade en egen metod som blev kallat Ceasar
|
|
krypto vilket skiljer sig på vis att man flyttar krypto-
|
|
alfabetet ett visst antal steg från klar text alfabetet. Det
|
|
hela får då ett sorts system.
|
|
|
|
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
|
|
C D E F G H I J L K M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A B
|
|
(Ceasar krypto som är förskjutet två steg)
|
|
|
|
Om vi stannar upp lite och tittar på en skiss hur krypteringen
|
|
har utvecklats.
|
|
|
|
Hemlig skrift
|
|
1)Steganografi (dold) 1)Kod (ersätter ord)
|
|
1)Substitution-> 2)Chiffer (ersätter tecken)
|
|
2)Kryptografi (omstuvad)->2)Transposition
|
|
|
|
Monoalfabetiska chiffer är när endast ett alfabet utnyttjas vid
|
|
krypteringen. Polyalfabetiska chiffer är flera olika alfabet
|
|
utnyttjas vid krypteringen.
|
|
Kercknhoffs utvecklade metoden med att man måste ha en nyckel,
|
|
nyckeln i det här sammanhanget är vad kryptoalfabetet är,
|
|
hemlig. Kercknhoffs princip: " Ett kryptosystems säkerhet bör
|
|
icke bero på hemlig hållandet av kryptoalgoritmen. Säkerheten
|
|
beror endast av att nyckeln hålles hemlig."
|
|
Al-Kindis som var en allmän bildad arabisk filosof lyckades
|
|
komma på hur man knäcker krypteringen som är uppbyggt på det
|
|
här viset. Genom frekvens analys kan man lista ut och pussla
|
|
ihop texten. Det hela bygger på hur språket i texten är.
|
|
Genom att veta att vissa bokstäver är vanligare än andra kan
|
|
man undanröja vissa alternativ. Också hur ofta visa specifika
|
|
ord förekommer. Svagheterna i dessa krytona var att dom var
|
|
lätta att knäcka och till följd av detta uppfann Vigenere
|
|
redan runt år 1460 ett krypto som fungerade så att man använde
|
|
sig av 29 stycken kryptoalfabet. Första kryptoalfabet är för-
|
|
skjutet så som man gjorde med Caesarrullning, ett steg och
|
|
sedan nästa två steg osv. Man använder också ett kodord dvs.
|
|
införandet av nycklar började nu som varje kryptoalfalfabets
|
|
rad börjar med en bokstav skall bilda ett ord och då
|
|
krypterar man enbart med hjälp av dessa så blir det inte
|
|
efter något enkelt system utan det höjer säkerheten avsevärt
|
|
eftersom då varje klartexts bokstav kan skrivas med olika
|
|
kryptobokstäver och system. Däremot var det mycket mer avancerat
|
|
att kryptera med den här metoden. Man började inte använda
|
|
det här sättet eftersom det var för att man ville ha ett
|
|
effektivt system som var medel svårt. Ett sådant var det
|
|
homofoniska substitutionskryptot men som vanligt var säkerheten
|
|
inte tillräcklig här heller. När man skall dekryptera ett
|
|
meddelande som är krypterat med ett Vigenere chiffer lite
|
|
förenklat förklarat så gör man så att man löser fem stycken
|
|
monoalfabetiska krypton som representerar en femte del av
|
|
texten vardera. Det var Charles Babbage som var först med att
|
|
knäcka Vigenere kryptot. Men man fortsatte att använda
|
|
Vigenere chiffret hela 1800-talet trots att det fanns många som
|
|
visste hur man kunde dekryptera meddelanden som var krypterade
|
|
med Vigenere kryptot.
|
|
|
|
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ DATORNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZ
|
|
BCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZA ATORNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZD
|
|
CDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZAB TORNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDA
|
|
DEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZABC ORNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDAT
|
|
EFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZABCD RNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDATO
|
|
FGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZABCDE NABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDATOR
|
|
GHIJKLMNOPQRSTUVWXYZABCDEF ABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDATORN
|
|
HIJKLMNOPQRSTUVWXYZABCDEFG
|
|
IJKLMNOPQRSTUVWXYZABCDEFGH (ett Vigenere kryptot med
|
|
JKLMNOPQRSTUVWXYZABCDEFGHI kodordet datorn)
|
|
KLMNOPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJ
|
|
LMNOPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJK
|
|
MNOPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJKL
|
|
NOPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJKLM
|
|
OPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJKLMN
|
|
PQRSTUVWXYZABCDEFGHIJKLMNO
|
|
QRSTUVWXYZABCDEFGHIJKLMNOP
|
|
RSTUVWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQ
|
|
STUVWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQR
|
|
TUVWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQRS
|
|
UVWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQRST
|
|
VWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTU
|
|
WXYZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUV
|
|
XYZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVW
|
|
YZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWX
|
|
ZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXY
|
|
|
|
(ett klassiskt Vigenere krypto)
|
|
|
|
Under krypteringens utveckling fanns något som hette bok
|
|
chiffret och fungerar så att man använder sig av en bok
|
|
eller en text. Vilken som helst och väljer en mening varav
|
|
första bokstaven i varje ord i meningen som följande exempel
|
|
visar.
|
|
|
|
En bra nalle.
|
|
|
|
1 = e
|
|
2 = b -----> 2-1-3 = ben
|
|
3 = n
|
|
|
|
På 1900-talet användes kryptering friskt under första världskriget
|
|
där det mest berömda kryptot var ADFGVX-kryptot. Det var en
|
|
blandning av ett substitiuons och ett transpostitions krypto. Även
|
|
detta krypto dekrypterades och avslöjade flera tyska invasions
|
|
planer. Det kom flera nya chiffer under första världskriget men
|
|
många grundade sig på dom tidigare kryptona och var lätta att
|
|
forcera. I början kunde ett sådant ge ett visst skydd men efter
|
|
bearbetning av dom så tog det inte lång tid innan fienderna knäckt
|
|
dom. Det var främst när man använde radiokommunikation under första
|
|
världskriget som man kunde snappa upp all trafik dvs. mängder av
|
|
meddelanden från varandra. Fransmännen fångade upp ca: 100 miljoner
|
|
tyska meddelanden. Ett annat väldigt berömt krypto var Zimmerman
|
|
telegrammet som innehöll en krypterad text om planer till krigs-
|
|
utvecklingen under första världskriget som skulle påverka hela
|
|
händelse förloppet. Detta lyckades att forceras och de allierade
|
|
fick reda på tyskarnas invasionsplaner. Vid första världskrigets slut
|
|
hade man kommit underfund med något revolutionerade. Det var att
|
|
om man använde sig av slumpmässiga nycklar dvs. slumpmässiga kodord
|
|
skulle säkerheten öka markant. Detta kallades Vernam efter han som
|
|
kom på det och det kallades även engångs krypto. Tanken var den
|
|
att man skulle ett häfte med slumpmässiga koder. Där man skulle
|
|
använda ett gångs lösen till varje krypto, en s.k nyckel. Detta
|
|
var absolut säkert men problemet var användarvänligheten var begränsad
|
|
eftersom man var tvungen att ha mängder av slumpmässigt producerade
|
|
nycklar. En gångs nycklar används därför bara när man behöver
|
|
extremt hög säkerhet och när man har råd t.ex. vid den heta linjen
|
|
som går mellan USAs och Rysslands president.
|
|
|
|
1918 utvecklade Arthur Sherbius Enigma som var en kryptering
|
|
maskin som kunde skapa krypton. Genom att skriva in meddelandet
|
|
på ett tangentbord så kom meddelandet krypterat ut genom att
|
|
en indikatorlampa tänds för varje kryptobokstav i fråga på en
|
|
tavla. Det avgörande i den var slumpkodaren som systematiskt
|
|
vrider sig så att det till synes blir slumpmässiga kryptobokstäver
|
|
som skrivs ut. Men i själva verket så vrids, scramblen som den
|
|
kallas ett tjugonionde dels varv varje gång efter det att ett
|
|
ord hade krypterats. Egentligen blir detta 29 stycken poly-
|
|
alfabetiska krypton och om man skulle skriva in samma bokstav
|
|
29 gånger så skulle den ställas in i det ursprungliga läget
|
|
och man ser lätt ett mönster. Genom att sätta i två stycken
|
|
slumpkodare ökar antalet varianter och säkerheten förbättras. Man
|
|
började därför sätta i flera slumpkodare allteftersom säkerheten
|
|
behövde förbättras. Man hittade även andra sätt att göra det
|
|
svårare för fienderna att dekryptera deras Enigma krypton genom
|
|
att sätta i en reflektor. Den reflekterar så att signalen
|
|
passerar de två scramblersen på tillbaka vägen. När någon tar
|
|
emot ett meddelande med kryptot så måste dom ha nyckeln, som
|
|
i det här fallet är hur Enigma maskinens inställning är vid
|
|
krypterings tillfället. Egentligen i det svenska alfabetet är det
|
|
29 bokstäver men det fanns inga Enigma maskiner så vitt jag vet
|
|
då som använde sig av en svensk uppsättning av tangentbord.
|
|
|
|
|
|
1 Scrambler: 26
|
|
2 Scramblers: 26 x 26 = 676
|
|
3 Scramblers: 26 x 26 x 26 = 17576
|
|
|
|
Shrebius var smart och utökade snart sin uppfinnings säkerhet
|
|
genom att lägga till 2 stycken scramblers till och ge den en
|
|
ny funktion som gjorde att man kunde byta plats på dessa. Även
|
|
en kopplings tavla som man med hjälp av kontakter kunde ändra
|
|
inställningarna med vardera 26 bokstäver. Så om fanns med 3
|
|
stycken scramblers som kunde flyttas runt var antalet möjliga
|
|
nycklar:
|
|
|
|
17576 x 6 x 100391791500 = 10 000 000 000 000 000
|
|
|
|
Nu ansågs Enigma kryptot som det absolut säkraste hittills och
|
|
var det givetvis också det men med facit i hand så lyckades
|
|
man ändå knäcka Enigma kryptot och många av tyskarnas strategiska
|
|
planer lyckades synas. Det var Rejewiks som började med arbetet
|
|
men det var Turing som verkligen lyckades knäcka Enigma kryptot.
|
|
Det gjordes genom att man i detalj studerade hur en Enigma
|
|
maskin fungerade och hur kryptot fungerade i förhållande till
|
|
detta och han lyckades efter många brillianta lösningar se
|
|
svagheterna i det. Detta kom att vara avgörande för det andra
|
|
världskriget utgång och de allierade vann inte sitt krig enbart
|
|
med heroiska soldater och tunga pansarvagnar utan också genom en
|
|
utmärkt fungerande underrättelse tjänst som dekrypterade många av
|
|
Tyskarnas meddelanden.
|
|
|
|
Modern kryptering:
|
|
I och med den första 'officiella' datorn ENIAC (Electronic
|
|
Numercial Integerator And Calculator) som byggdes 1945 började
|
|
steget in i den digitala världen med kryptering som sker
|
|
digitalt. Elektroniken är snabbare än mekanik som de tidigare
|
|
alternativen har använt sig av. Hela dator världen är uppbyggt
|
|
på ettor och nollar som man kallar bits ('binary digits'). På
|
|
svenska heter det bitar. För ASCII (American Standard Code for
|
|
Information Interchange) är uppbyggda av 128 tecken eftersom
|
|
varje binärt tal som skrivs ut med 7 siffror kan skrivas på
|
|
128 olika sätt. Varje tecken har ett specifikt binärt tal.
|
|
Nedan är det binära alfabetet.
|
|
|
|
ASCII kodens binära tal:
|
|
A = 1000001 K = 1001011 U = 1010101
|
|
B = 1000010 L = 1001100 V = 1010110
|
|
C = 1000011 M = 1001101 X = 1011000
|
|
D = 1000100 N = 1001110 Y = 1011001
|
|
E = 1000101 O = 1001111 Z = 1011010
|
|
F = 1000110 P = 1010000
|
|
G = 1000111 Q = 1010001
|
|
H = 1001000 R = 1010010
|
|
I = 1001001 S = 1010011
|
|
J = 1001010 T = 1010100
|
|
|
|
|
|
Nu skall jag försöka förklara den moderna typen av kryptering.
|
|
Om vi har meddelandet 'hej' så översätter vi det först till
|
|
maskin språk:
|
|
|
|
HEJ = 1001000 1000101 1001010 = 100100010001011001010
|
|
Transposition krypto (ett stegs förskjutning)= 001000100010110010101
|
|
|
|
Nu gör vi det lite svårare och använder oss av en nyckel
|
|
som är ordet 'ben'.
|
|
|
|
Klartext HEJ = 100100010001011001010
|
|
Nyckel BEN = 1000010 1000101 1001110 = 100001010001011001110
|
|
Substitution = 000101000000000000100
|
|
(om båda siffrorna är samma alltså nyckeln och klartexten
|
|
blir det en nolla annars en etta)
|
|
|
|
På 1970-talet utvecklades ett krypterings system som först
|
|
kallades för Lucifer. Det fungerade så att datorn delade upp
|
|
meddelandet i delar på 64 siffor efter det att den hade
|
|
gjort om meddelandet till binära tal. I varje del krypteras
|
|
delarna inbördes och blandas. Därefter delas de upp åter igen
|
|
och får beteckningen vänster och höger beroende på om det är
|
|
1 eller 0. Vänster är 0 och höger är 1. Siffrona i höger
|
|
körs igenom en komplicerad funktion som ändrar siffrorna enligt
|
|
en "komplicerad substitution", en så kallad överchiffering. Denna
|
|
höger delen som gått igenom den här funktionen adderas till
|
|
vänster delen. Den delas sedan upp i två delar på 32 siffror
|
|
där den vänstra kallas för höger och den ursprungliga höger
|
|
blir vänster. Hmm.. dettta är en omgång och och den körs
|
|
igenom 15 omgångar till. Funktionen är beroende av nyckeln som
|
|
båda parter som skall skicka meddelandet till varadra använder sig
|
|
av. Det är därför desto större nyckel man använder ju svårare
|
|
blir det att försöka dekryptera meddelandet. Lucifier utvecklades
|
|
och med NSA (National Security Agency) påtryckningar till ett
|
|
56 bitars (vilket betyder att man kan använda nycklas som är
|
|
1 x 10^16 stora) DES krypto. DES står för Data Encryption
|
|
Standard. DES används mycket fortfarande. Problemet nu var nyckel
|
|
distributionen eftersom hur skulle man kunna göra för att
|
|
två personer skulle kunna kommunicera, de behöver en och samma
|
|
nyckel och som de skall kunna skicka fram och tillbaka på
|
|
ett säkert sätt.
|
|
|
|
Metoden som var lösningen på problemet var public key
|
|
cryptography som uppfanns av Whitfield Diffie och Martin
|
|
Hellman 1975. Systemet bygger på ett par av nycklar, en
|
|
offentlig nyckel (public key) som krypterar data och en
|
|
privat (hemlig) nyckel (private key) som används vid de-
|
|
kryptering. De som har din offentliga nyckel är de som kan
|
|
kryptera meddelanden som bara du kan läsa eftersom nyckeln
|
|
kan inte dekryptera meddelandena (det är denna nyckeln som
|
|
man ger ut till alla) och din egna privata nyckel är den
|
|
som dekrypterar ditt meddelande (som enbart du har). På detta
|
|
sättet fungerar nu PGP ett dator program som låter användare
|
|
använda sig av kryptering av meddelanden som email etc. PGP
|
|
står för Pretty Good Privacy. PGP skapar en session key som
|
|
är en engångs nyckel. Denna nyckel bygger på ett slumpmässigt
|
|
nummer som skapas genom att man för musen runt på skärmen.
|
|
Säkerheten ligger i nyckeln som är ett väldigt stort nummer,
|
|
nyckelns styrka mäts i bits som vi pratade om tidigare. Ju
|
|
större nummer nyckeln har desto högre säkerhet. T.ex ett 128-
|
|
bitars krypto eller 56-bitars krypto. Nyckel paret brukar kallas
|
|
keyrings.
|
|
|
|
Här är ett exempel på en public key.
|
|
|
|
-----BEGIN PGP PUBLIC KEY BLOCK-----
|
|
Version: PGPfreeware 6.5.8 for non-commercial use <http://www.pgp.com>
|
|
|
|
mQGiBDnU0zYRBADGbsHDa9cRC0ywhfy2w1kfDYmPGJPrGlC6SJdRA1lQDjZbJnKA
|
|
QTD6NN6u4YcZoW/VYWoxhlKcUkfsRWZPlzOtBgujs3ctodJJ1vxKPz8kHUVFBxeH
|
|
AgIlwuhQ5uBDbHlQRrA03kQb/dCVztpGYOYiiZDJ6KO07CP+88k5sadCMQCg/5Ir
|
|
|
|
-----END PGP PUBLIC KEY BLOCK-----
|
|
|
|
PGP och andra av dagens krypterings system bygger på modulär
|
|
aritmetik. Modulär aritmetik är ett räknesätt som fungerar som
|
|
envägs funktioner. Låt mig demonstrera. Vi har en klocka och
|
|
den är som vanligt indelad i tolv stycken delar (timmar
|
|
men detta har inget med tid att göra så tänk inte så
|
|
mycket på det). Om vi vill beräkna (3 + 4) så går vi först
|
|
3 steg och sedan 4 steg och hamnar på siffran 7 [ (3+4 )= 7
|
|
(mod 12) ] Om vi istället vill räkna ut 10 + 5 så går vi
|
|
först 10 steg och sedan 5 steg till så hamnar vi på
|
|
siffran 3. [ (10 + 5 ) = 3 (mod 12) ].
|
|
|
|
Det som är bra med modulär aritmetik är att värderna inte
|
|
ökar kontinuerligt, låt mig visa med ett exempel. Om vi har
|
|
en funktion 2^x så räknar vi lätt ut det med gånger tabellen
|
|
(2, 4, 6, 8, 10 osv) men om vi har 2^x (mod 6) så blir
|
|
det lite krångligare och funktionen följer inte någon
|
|
kontinuerligtet (2, 2, 1, 2 osv). Man räknar ut den modulära
|
|
aritmetiken genom att ta formeln Y^x = Z (mod P). Så om man
|
|
vill veta Y^x/P = [ett tal]. Detta är Fermats sats.
|
|
[ett tal] x P = [ett annat tal].
|
|
[ett tal] - [ett annat tal] = resten. Det är resten som är svaret.
|
|
|
|
Vi tar ett exempel vi har 3^4 = (mod 7) och vill veta svaret:
|
|
3^4 = 81
|
|
81/7 = 11
|
|
11 x 7 = 77
|
|
81 - 77 = 4
|
|
|
|
Svar: resten är 4
|
|
|
|
Så om man använder tillräckligt stora tal så blir det fort
|
|
väldigt svårt att käcka t.ex 589^x (mod 31282). Så om jag ger
|
|
ut resultatet till någon och bara jag vet vad x är så blir
|
|
det väldigt svårt för den personen att räkna ut vad mitt x
|
|
är. Det är detta som dessa, envägs funktioner vi gått igenom
|
|
har för funktion.
|
|
Om vi har Y^x (mod P) och bestämmer värdena på Y och P även
|
|
om någon har värdena Y och P så kan dom inte räkna ut x. Om
|
|
två personer har var sitt värde Y och P och var sitt A och
|
|
B. A och B är hemliga men Y och P är det inte. Person A
|
|
sätter in sitt värde A i Y^x (mod P) och får ut a samma sak
|
|
gör person B, sätter in tal B i Y^x (mod P) och får ut ett
|
|
värde för b. Dessa värden skickar dom till varandra b och a
|
|
alltså och sätter person A sätter in värde b^A (mod P) och
|
|
person B sätter in a^B (mod P). Båda personerna kommer nu
|
|
att få samma värde. Det är detta som är deras nyckel. Även
|
|
en tredje person (person C för komikens skull) skulle få reda
|
|
på de olika värden så har den personen väldigt svårt att
|
|
återskapa detta förfarandet särkillt om vi använder oss av
|
|
enorma tal. Detta system är assymetrisk och alla andra
|
|
som jag har beskrivit är symmetriska. Grundpelaren i detta är
|
|
det som jag beskrev om om PGP, där man har olika nycklar
|
|
för kryptering och dekryptering.
|
|
|
|
PGP bygger på RSA (Riverst, Shamir, Aldeman) som är funktionen
|
|
för att de här med offentliga och privata nycklar. Jag får
|
|
ta och föklara det lite närmare också. Man väljer två stycken
|
|
prim tal, x och y (detta är andra tal nu så att det inte
|
|
blir något missförstånd) sedan multiplicerar man dessa med
|
|
varandra och får fram ett tal som reprensenterar den offentliga
|
|
nyckeln. Om nån vill skicka ett email till den personen som
|
|
har N som offentlig nyckel måste den personen ta värdet N
|
|
och sätta in det i den allmäna formeln som envägsfunktionen
|
|
gör. När någon vill skicka ett meddelande till personen med N
|
|
så sätter man in det i den här funktionen. För personen med
|
|
N skall kunna dekryptera meddelandet måste hon ta hjälp av sin
|
|
privata nyckel dvs talen x och y. Alla vet N eftersom detta
|
|
är den offentliga nyckeln men kan man inte lura ut vad x och
|
|
y är då? Nej det är det som är det smarta med dessa RSA
|
|
funktioner att om man vet N så är det väldig svårt att lista
|
|
ut vad x och y är och särkillt om man använder så höga tal
|
|
som 10^140 och dylikt. Det bör tilläggas att miniräknaren brukar
|
|
börja 'overflowas' på 10^99.
|
|
Förutom RSA så är PGP uppbyggt av IDEA som är ett symmteriskt
|
|
krypto vilket gör PGP till ett hybrid system. RSA bidrar
|
|
med säkerheten och IDEA gör så att det går snabbt.
|
|
|
|
Olika sorters varianter av kryptering:
|
|
Blowfish - Är en gratis krypterings algoritm som kan använda
|
|
sig av 32 bitar till 448 bitar. Skapad av Bruce Schneier
|
|
|
|
SSL - Secure Sockets Layer är den mest använda krypterings
|
|
sätt som krypterar HTTP (HyperText Transfer Protocol) och TCP
|
|
(Transport Control Protocol) lagrerna. Denna algoritmen är
|
|
inkluderad i webläsarna Microsoft Internet Explorer and Netscape.
|
|
Denna algoritmen bygger på RSA.
|
|
|
|
SET - Secure Electronic Transaction används för att göra säkra
|
|
transanktioner via Internet med t.ex kreditkort. Microsoft, VISA,
|
|
Master card, Netscape är bara några av dom som stöder den här
|
|
sorten av säker kommunikation. Med digitala certificat och
|
|
digitala signaturer kan man skapa säkra kommuniktioner mellan
|
|
köpare och säljare.
|
|
|
|
SHTTP - Secure Hypertext Transfer Protcol är ett protokoll som
|
|
används för olika WWW-transfereringar. Kännetecknas med att URL-
|
|
en börjar med https://.
|
|
|
|
SSH - Secure SHell ersätter program som rlogin och telnet för
|
|
att istället köra kommandon och lösenord klartext gör SSH så
|
|
att trafiken blir krypterad. Använder sig av IDEA, Triple-DES,
|
|
DES, RC4-128, TSS, Blowfish som alla är symmetriska krypton för
|
|
att det skall gå snabbt. Men även här används RSA.
|
|
|
|
CTCP - Används för att köra krypterad TCP/IP trafik.
|
|
|
|
Referenser:
|
|
==========
|
|
* Introduction to cryptography
|
|
|
|
* Kryptering från början till slut av Hans Husman
|
|
|
|
* Applied Cyptography
|
|
http://www.amazon.com/exec/obidos/ASIN/0471117099/002-2655284-3468228
|
|
|
|
* Kod boken av Simon Singh
|
|
http://www.amazon.com/exec/obidos/ASIN/0385495315/002-2655284-3468228
|
|
|
|
|
|
Krypterings Länkar:
|
|
==================
|
|
PGP relaterat
|
|
http://www.pgpi.com
|
|
http://www.pgp.com
|
|
http://www.pgp.net
|
|
http://www.pgpinternational.com/
|
|
http://irfaiad.virtualave.net/
|
|
http://crypto.yashy.com/www/
|
|
http://axion.physics.ubc.ca/pgp-attack.html Detaljerat
|
|
http://www.fsf.org/ GPG (PGP för linux)
|
|
|
|
http://www.rsa.com RSA Data Security
|
|
http://www.nsa.gov/ The National Security Agency
|
|
http://www.ssh.fi/
|
|
|
|
http://www.counterpane.com/
|
|
http://www.wiretapped.net/
|
|
http://cryptome.org/
|
|
http://www.faqs.org/faqs/cryptography-faq/
|
|
http://www.csua.berkeley.edu/cypherpunks/Home.html CyberPhunks
|
|
|
|
Svensk:
|
|
http://www.distributed.net/
|
|
http://hem.passagen.se/tan01/
|
|
|
|
|
|
|
|
Gotrex
|
|
_____________________________________________________________________
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
|
"I should be able to whisper something in your ear, even if your
|
|
ear is 1000 miles away, and the government disagrees with that."
|
|
- Philip Zimmerman (skaparen av PGP)
|
|
_____________________________________________________________________
|
|
|
|
|
|
|
|
_________________
|
|
/ 2. Kernel \
|
|
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
|
Kerneln är något utav det viktigaste i ditt system. Utan en
|
|
kernel kommer din linux burk inte att starta och det vill du
|
|
ju så klart, men en uppdaterad kernel är bra inte minst för
|
|
säkerheten. Eftersom att det finns buggar i de flesta gamla
|
|
kernels som gör att man kan exploita specifika program och
|
|
därigenom få root.
|
|
|
|
Men om du är relativt ny på Linux har du kanske aldrig
|
|
kompilerat din egna kernel, utan du sitter fortfarande med din
|
|
gamla kernel som blev installerad när du satt och klickade dig
|
|
igenom installationen. Men efter att du har läst denna texten
|
|
är du redo för att konfigurera och kompilera din egna kernel.
|
|
Så det är bara att luta sig tillbaks och njuta av denna
|
|
fina text :>.
|
|
|
|
-----------------------------DISCLAIMER------------------------------
|
|
| Jag tar inget ansvar för vad som händer ditt system om |
|
|
| du gör ändringar efter denna texten. Allt som du skriver|
|
|
| som inte skrivs på mitt tangentbord tar jag inget ansvar |
|
|
| för. Du är själv skyldig om du skulle förstöra ditt eller|
|
|
| någon annans system. Lägg aldrig skulden på mig, eftersom att|
|
|
| jag skiter i vad du säger och jag kommer aldrig att ta|
|
|
| på mig ansvaret. |
|
|
-----------------------------DISCLAIMER------------------------------
|
|
|
|
Det du ska börja med är så klart att tanka hem den nyaste
|
|
kerneln. Detta kan man göra på ett par olika sätt, men om
|
|
man har lite vett i skallen tankar man hem den direkt från
|
|
ftp.kernel.org. Eftersom att om du tar den från nå osäker mirror
|
|
kanske det har varit en hacker där och lagt till nån farlig
|
|
backdoor och sen äger ditt system. Man kan aldrig vara för
|
|
säker. Just därför ska man ta den från det riktiga stället.
|
|
Där man vet vad man får :>. Alltså, du startar upp din
|
|
connection mot Internet och sen ftp'ar du in på ftp.kernel.org,
|
|
detta kräver inget användarnamn eller nått sånt löjligt, du är
|
|
anonym ( anonymous ). Sen letar du dig fram till den kernel du
|
|
vill ha. Det skall inte vara så svårt. Men om du inte har
|
|
ork att sticka in och leta efter den så kan du lika gärna be
|
|
någon polare sticka in där och leta och sen bara ge dig en
|
|
fungerande url så kan du ju dra hem den med wget ( zaph0x gör
|
|
alltid så :> ).
|
|
|
|
Sen när du har den på din hårddisk är det dags att packa
|
|
upp hela paketet. Antagligen har du varit så smart så att du
|
|
inte ftp'ade in som root, eftersom att det aldrig är säkert.
|
|
Man vet aldrig vad som väntar utanför din egna dator. Alltså
|
|
gör vi såhär. Ändra användare till root ( su ). Sen går du
|
|
till din hem katalog ( i mitt fall /home/zaph0x ). Sen ska du
|
|
kopiera den till /usr/src ( cp kernel-x.x.xx.tar.bz2 /usr/src ). Du
|
|
skulle lika gärna kunna flytta den för att spara plats, men
|
|
hårddiskar är ju till för att fyllas så mina ligger kvar i
|
|
min hem katalog också :>.
|
|
|
|
Glid nu in i /usr/src. Packa upp kerneln ( om det är en tar.bz2
|
|
fil skriver du, bzip2 -d kernel-x.x.xx.tar.bz2 ; tar xvf kernel-x.
|
|
x.xx.tar. Men om det är ett tar.gz paket så skriver du tar
|
|
zxvf kernel-x.x.xx.tar.gz ). Sen har du klarat av det lättaste
|
|
inom det som vi ska göra :>. Nu ligger din nya kernel okon-
|
|
figurerad och ej kompilerad i /usr/src/linux. Så nu ska vi bege
|
|
oss in på att fixa detta så att allt smider på som vi vill
|
|
ha det.
|
|
|
|
När du står i /usr/src/linux finns det ett par olika alternativ
|
|
att välja på. Du kan antingen göra en "make menuconfig" som
|
|
ger dig "konfigurations programmet" via en clean meny, eller om
|
|
du inte vill det skriver du "make xconfig", detta förutsätter
|
|
att du är i X. Då smider det fram en ruta där man kan klicka
|
|
sig fram. Det är förmodligen det lättaste för dem som är vana
|
|
vid WindowS :>.
|
|
|
|
Sen ska du konfigurera kerneln efter som du vill ha den. Och
|
|
eftersom alla människor har olika behov tänker jag inte gå in
|
|
på exakt vad alla saker gör, men jag tänkte ta upp de olika
|
|
menyerna som man ser. Allt kanske inte är direkt lättbegripligt.
|
|
|
|
|
|
--Code maturity level options--
|
|
|
|
Detta är om systemet skall säga till om det är en development
|
|
fil eller om det finns snea drivrutiner eller knasig kod.
|
|
|
|
Det bästa är nog att ha denna markerad, så att man fattar vad
|
|
systemet vill. Det kan vara svårt ibland att fatta vad systemet
|
|
vill säga till dig, men det är betydligt lättare än i Windows.
|
|
|
|
|
|
--Processor type and features--
|
|
|
|
Välj vad du har för processor typ och om du har något speciellt
|
|
som ingen annan vill ha, men som du har i alla fall, för
|
|
att t.ex dina gamla Windows spel skulle flyta bra. Jag tänker
|
|
inte sitta och översätta skiten, du borde fatta vad det är om
|
|
du läser. Jag förklarar bara grunderna. Så då va det sagt också
|
|
:>.
|
|
|
|
|
|
--Loadable module support--
|
|
|
|
Denna skall vara i kryssad om du tänker använda moduler. Då
|
|
kanske det va dags att förklara moduler också :> En modul är
|
|
en drivrutin som ligger utanför kerneln lätt förklarat. Den är
|
|
alltså inte inbakad i kerneln, det kan man välja själv, det
|
|
kan vara lättare att ha vissa saker som moduler, jag t.ex
|
|
kör mitt nätverkskort som modul. Det kanske krånglar någon gång
|
|
och då är det lätt att leta fram vad som är fel och till
|
|
och med fixa det :>.
|
|
|
|
Kryssa i den rutan.
|
|
|
|
|
|
--General setup--
|
|
|
|
Här kommer vi in på vad din kernel ska hantera. Du har ju
|
|
t.ex PCI kort i din dator, och då kan det vara bra att ha
|
|
PCI support, så kryssa i de rutor som du tycker passar ditt
|
|
system, sen kan du välja om de skall vara moduler utifrån
|
|
vad du tycker. Som jag sa jag har ingen aning om vad du
|
|
har för system och vad du har för hårdvara så jag tänker
|
|
inte skriva specifikt här.
|
|
|
|
|
|
|
|
--Plug and Play support--
|
|
|
|
Usch, att jag ens får se en sån skit meny i mitt fina
|
|
system är ju stor skam. Om du inte har avsikter för att
|
|
sitta och confa ditt system får du gärna kryssa i rutan,
|
|
men det är bara jobbigt och om du inte har tänkt lära dig
|
|
att konfigurera systemet så är det väll lika bra att du
|
|
sitter kvar i Windows eller nått sånt. För "Plug and Play"
|
|
hör inte hemma i Linux ( min åsikt ).
|
|
|
|
|
|
--Block devices--
|
|
|
|
Här väljer du vad ditt system ska hantera för olika devices
|
|
:>. Kryssa i det du känner att du vill ha, men om det är
|
|
något förkryssat ta inte bort det, ditt system kanske använder
|
|
något som du inte vet om. Lita inte på nån, lita på ditt
|
|
system.
|
|
|
|
|
|
--Networking options--
|
|
|
|
Här kommer vi in på det roliga. Här ställer du helt enkelt
|
|
in vad du vill ha för nätverks protokoll. Om du t.ex vill
|
|
köra en firewall är det rätt bra att kryssa i "Network fire-
|
|
walls". Du förstår säkert vad det handlar om. Om du inte
|
|
känner igen det eller inte har för avsikt att köra det är
|
|
det onödigt att kryssa i det, det tar bara plats i din
|
|
kernel ( som vi vill ska starta snabbt ).
|
|
|
|
--Telephony Support--
|
|
|
|
Detta är helt totalt onödigt för hemmaanvändaren. Jag tänker
|
|
inte ens ta upp det. Skit i detta :>
|
|
|
|
--SCSI support--
|
|
|
|
Ja, om du har några SCSI saker inkopplade i din dator ska
|
|
du väll välja dem här. Men vem vill ha SCSI när det finns
|
|
IDE? :> Du har säkert redan ett humm om vad SCSI är så
|
|
det är bara onödigt att förklara det här.
|
|
|
|
--I2O device support--
|
|
|
|
Helt enkelt om du vill ha I20 support. Men det vill vi ju
|
|
inte så klart, så lämna denna menyn och gå framåt. :>. Orkar
|
|
inte skriva massa skit om vad det är eftersom att dem som
|
|
texten är riktad till inte kommer att använda detta.
|
|
|
|
|
|
--Network device support--
|
|
|
|
Vad har du tänkt använda för nätverks protokoll? Jo, ska du
|
|
ansluta dig till Internet via ett modem är det alltid bra att
|
|
ha PPP support, eller om du använder ett annat protokoll för
|
|
att ansluta dig så tar du så klart det, men det vanligaste
|
|
är fortfarande PPP ( i Sverige ) som tur är :>.
|
|
|
|
Ska du använda nätverkskort går du in i en av menyerna "Ethernet
|
|
( 10 or 100Mbit )" eller "Ethernet ( 1000 Mbit )" men eftersom
|
|
att jag betvivlar att någon sitter med 1000 Mbit därute så går
|
|
du in i "Ethernet (10 or 100Mbit)" och väljer det kortet som
|
|
du har, och om det kortet som du har inte finns med i listan
|
|
är det säkert ett NE2000 kompatibelt kort. Då kryssar du bara
|
|
i rutan "PCI NE2000 support" som är lite längre ner i menyn.
|
|
Så ska det nog lösa sig ( hänvisar till diox's text om nät-
|
|
verk i unix miljö på http://www.2600hz.net ).
|
|
|
|
|
|
Du förstår säkert allt som står där. Det är inte så svårfattat.
|
|
Om du inte gör det får du helt enkelt ta man sidorna eller
|
|
readmen till hands.
|
|
|
|
|
|
--Amateur Radio support--
|
|
|
|
Ska vi sända nån amatör radio?
|
|
NEJ!
|
|
Skit i denna också, om du inte har valt Linux för att sända
|
|
radio. Men då kan du gå och stoppa upp nått där bak, för
|
|
jag tänker inte förklara.
|
|
|
|
|
|
--IrDA (infrared) support--
|
|
|
|
Ska vi ha infraröd support? Det kan ju vara bra om du nu
|
|
har det, men jag har aldrig haft det och kommer nog inte att
|
|
skaffa det. Det är liksom inte min stil. Ska du använda det
|
|
får du helt enkelt vända dig till någon som använder det och
|
|
be han/hon hjälpa dig med det.
|
|
|
|
|
|
--ISDN subsystem--
|
|
|
|
Sitter du med ISDN och mirkkar? Då tycker jag att du ska ta
|
|
en titt på denna menyn. Annars kommer det inte att gå så
|
|
bra när du ska ut på Internet.
|
|
|
|
|
|
--Old CD-ROM drivers--
|
|
|
|
Hmm, om det är någon som sitter med en CDROM som inte är
|
|
IDE eller SCSI tycker jag att ni skall uppgradera eller liknande
|
|
för att ni kommer att få se på nya möjligheter som ni aldrig
|
|
visste fanns :>
|
|
|
|
|
|
--Character devices--
|
|
|
|
Här ställer du in hur din konsoll ska fungera. Jag antar att
|
|
de som har konfigurerat kerneln innan dig redan har gjort det
|
|
som det skall vara, men ta en extra titt om det är något
|
|
trevligt du hittar. Då kan du ju alltid testa det. Det skadar
|
|
inte att vara nyfiken. Här ställer du även in vad du har för
|
|
mus och om du har nån joystick som du ska använda till
|
|
gnibbles eller nått, jag vet inte :>.
|
|
Men om du har en joystick tycker jag du ska skita i att
|
|
använda den i Linux, eftersom att det inte finns nått bra spel
|
|
för Linux som har använding utav en joystick. Här kan du även
|
|
konfigurera din kernel för video kort och dyl. det kan vara
|
|
trevligt om du vill titta på film i Linux som är en höjdare,
|
|
det kan jag garantera :>.
|
|
|
|
|
|
--Filesystems--
|
|
|
|
Nu ska vi konfigurera olika filsystem som vi vill kunna läsa.
|
|
Klart att du ska ha möjlighet att läsa FAT32 och sådant.
|
|
Kryssa i de rutor som tyder på detta, typ "DOS FAT fs support"
|
|
( fs står för filesystem ) "Microsoft Joliet CDROM extensions".
|
|
Sen ska det nog lösa sig, du kommer att se vad du har
|
|
användning för i framtiden och det skadar aldrig att kompilera
|
|
om kerneln ett par gånger, speciellt inte om du aldrig har
|
|
gjort det förr. Då kommer du att lära dig oerhört mycket varje
|
|
gång. Man får en kunskaps kick, det är nästan som att vara
|
|
hög :>.
|
|
|
|
|
|
--Console drivers--
|
|
|
|
Färger i konsollen och upplösning. Detta är ganska trevligt.
|
|
Testa att öka på din VGA upplösning lite, det ger garanterat
|
|
en tillfredställelse för dig. Det gjorde det för mig, nu
|
|
sitter jag enbart i konsollen, och har nästan dumpat X totalt.
|
|
Ganska mycket bra att ha grejer här inne. Kolla runt, läs,
|
|
och testa.
|
|
|
|
|
|
--Sound--
|
|
|
|
Leta upp ditt ljudkort och kryssa i det för att få fram lite
|
|
ljud ur våra högtalare. Det kommer ju att bli jobbigt om vi
|
|
inte får något ljud ur högtalarna.
|
|
|
|
|
|
--Kernel hacking--
|
|
|
|
Om du kryssar i denna kommer du att ha lite kontroll över
|
|
systemet även om det kraschar. Men om du inte vet vad som
|
|
händer och inte har riktigt koll på systemet ännu är det
|
|
lika bra att låta bli denna.
|
|
|
|
|
|
Såja, nu har vi gått igenom alla olika menyer. Då är det
|
|
dags att börja kompilera kerneln. Jag räknar med att du har
|
|
kompilerat ett program eller liknande innan så att jag slipper
|
|
förklara vad make och allt sådant gör.
|
|
|
|
Det du skall börja med är:
|
|
|
|
make dep
|
|
|
|
Sen kommer det massa text framflygande på skärmen. Stick till
|
|
köket och hämta cola och chips för det kommer att ta ett tag.
|
|
inte make dep, men det vi ska göra framöver.
|
|
|
|
När detta är klart skriver vi
|
|
|
|
make clean
|
|
|
|
Nu rensas systemet på all skit som vi inte vill ha. Så slipper
|
|
vi ha allt liggande och skräpande på våran dyrbara hårddisk.
|
|
|
|
Denna går fort och är klar på 30 sec med en relativt snabb
|
|
dator sen skriver vi
|
|
|
|
make bzImage
|
|
|
|
Det är nu vi får användning utav cola och chips. Ät nu tills
|
|
detta är klart, det kommer att ta ett tag beroende på hur snabb
|
|
dator du har.
|
|
Skriv sedan
|
|
|
|
make bzlilo
|
|
|
|
Nu tar det ett tag till, gå ut och ta en cigg, eller smit
|
|
in på dass och sitt där och häng ett tag. Man hittar alltid
|
|
nya saker som är roliga att leka med. När vi är klara med
|
|
det och har kommit tillbax till datorn ska vi skriva
|
|
|
|
make modules
|
|
|
|
och efter det
|
|
|
|
make modules_install
|
|
|
|
Om du har fått ett error under tiden skall du gå tillbax och
|
|
göra om allt :>.. lokalisera felet och ornda till det.
|
|
...............................................................
|
|
|
|
Sådär, nu ska du ha en System.map och en vmlinuz liggande i /
|
|
Gå ut till rooten ( / ).
|
|
|
|
För att vi fortfarande ska kunna boota med våran gamla kernel
|
|
om det skulle visa säg att denna inte funkar. Som du säkert vet
|
|
har du en katalog som heter boot, som ligger i /. Alltså /boot.
|
|
:> Skriv cp /boot/System.map /boot/System.old så sparar sig den
|
|
gamla System.map även om vi skriver över den. Nu skriver du
|
|
|
|
mv System.map boot
|
|
|
|
Du ska stå i / när du skriver detta, annars blir det kefft och
|
|
du får göra om det :>. Men om du står i /boot och skriver det
|
|
flyttar sig våran System.map ( den som tillhör den gamla kerneln)
|
|
till en fil som heter boot, och det har vi ingen nytta av,
|
|
den ligger bara och skräpar. Så se till att du gör rätt.
|
|
|
|
Sen tar du och kopierar vmlinuz som ligger i / till ex.
|
|
/boot/vmlinuz-x.x.xx ( där x är kernel versionen )
|
|
|
|
Nu har du lagt allt på plats. Då skall vi in i lilo och konfa.
|
|
Detta är lite känsligt, för om lilo inte funkar som det ska är det
|
|
lite jobbigt att boota datorn. Så detta skall göras med största
|
|
försiktighet, om du inte riktigt vet vad du gör så säkerhets-
|
|
kopierar du /etc/lilo.conf innan vi börjar. I alla fall, editera
|
|
/etc/lilo.conf. Jag vet inte exakt hur din ser ut men du skall
|
|
ha en spalt som är liknande
|
|
|
|
image=/boot/vmlinuz-2.2.17
|
|
root = /dev/hda1
|
|
label = 2.2.17
|
|
read-only
|
|
|
|
Detta skall vara din gamla kernel.
|
|
Ställ dig under denna och gör ett mellanrum, börja som den
|
|
förra.
|
|
|
|
image=/boot/vmlinuz-x.x.xx ( där x är det du skrev förut )
|
|
root = /dev/hdx ( där x är samma som står i den gamla )
|
|
label = ( Vad den ska heta i lilo booten )
|
|
read-only
|
|
|
|
Label är alltså det som du skriver i lilo booten för att
|
|
starta kerneln. Det är antagligen x.x.xx.
|
|
|
|
Sen om detta funkar som det skall ska det bara vara att
|
|
skriva /sbin/lilo som root. Då ska det stå nått i stil med
|
|
|
|
Added 2.2.16 *
|
|
Added 2.2.12
|
|
|
|
Sen är det bara att reboota ditt system och hoppas på att
|
|
det funkar. Det ska det ju göra, men man vet aldig, det
|
|
kan vara något litet fel som du har gjort och då får du
|
|
boota upp med den gamla kerneln igen och fixa till det.
|
|
|
|
|
|
// zaph0x < zaph0x@linux.nu >
|
|
|
|
Jag har aldrig lärt mig det där med copyrights så jag skriver
|
|
bara såhär: Ni har rätt att sprida denna texten hur mycket
|
|
ni vill, men den är och förblir oförändrad annars är det inte
|
|
zaph0x som är upphovsman till skiten.
|
|
|
|
EOF
|
|
_____________________________________________________________________
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
|
"...Unix, MS-DOS, and Windows NT (also known as
|
|
the Good, the Bad, and the Ugly)."
|
|
- linux.nu
|
|
_____________________________________________________________________
|
|
|
|
|
|
|
|
___________
|
|
/ 3. NAT \
|
|
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
|
|
|
NAT - Funktion och användningsområden
|
|
|
|
Det finns 3 huvudsaker med NAT routern.
|
|
1. Säkerheten ökar.
|
|
2. Man får bättre översikt över trafiken.
|
|
3. Man behöver färre IP adresser.
|
|
|
|
--Bakgrund--
|
|
|
|
Allt sedan internet spridde sig över världen har det blivit
|
|
mer eller mindre brist på IP adresser. Om varje dator hade
|
|
haft en egen unik IP adress hade alla adresser redan varit
|
|
upptagna och det hade inte gått att identifiera sig på nätet.
|
|
Men för att få så många som möjligt online skapades NAT
|
|
( Network Address Translation ). Meningen med NAT är att låta
|
|
alla datorer som står innanför den dela på samma IP adress.
|
|
Och på så sätt blir förbrukningen mindre.
|
|
|
|
När Internet " skapades " blev man tvungen att enas om en
|
|
standard då det gällde adresseringen av noder. Man baserade det
|
|
på 4 st bit-oktetter, alltså 4 bytes. Detta system kunde
|
|
hantera ungefär 4.1 miljarder noder. Behovet av olika stora
|
|
interna nätverk, lokala nätverk, gjorde att man delade upp
|
|
denna logiska adress mängd i fyra grupper. A, B, C, D. C är
|
|
den grupp som används mest eftersom den tillåter 256 noder i
|
|
ett lokalt nätverk. Men snart visade det sig att denna mängd
|
|
inte räckte.
|
|
|
|
Men genom NAT blev det möjligt att låta ett internt nätverk
|
|
använda 1 IP adress mot Internet. NAT routern är placerad på
|
|
ett logiskt ställe mellan " persondatorn " och " servern ".
|
|
Eftersom att " persondatorerna " är dolda bakom NAT routern syns
|
|
inte deras specifika adresser ute på Internet, dem syns bara
|
|
för de som sitter inom nätverket och NAT routern . På detta
|
|
sättet minskade användningen av globala IP adresser oerhört och
|
|
det blev mycket fler adresser lediga :>.
|
|
|
|
Sen blev trafiken mellan det interna nätverket och Internet
|
|
mycket lättare att övervaka genom NAT routern. Och på detta
|
|
viset kan våra kära ISP's hålla kollen på vad vi gör och
|
|
inte gör på Internet.
|
|
|
|
Säkerheten ökade pga att man bara hade en extern adress. Dvs
|
|
alla datorer som satt i samma interna nätverk hade bara en
|
|
enda IP adress mot Internet. Och detta gör det svårare för
|
|
hackern att lokalisera en specifik dator genom NAT routern
|
|
( men det är inte omöjligt ). Och om ett brott begås via den
|
|
specifika NAT routern så är det bara för sysadminen att ta en
|
|
titt i sina loggar så syns det vilken dator det var som
|
|
använde den tjänsten vid det specifika tillfället.
|
|
|
|
Det är även lätt för sysadminen att spärra specifika portar
|
|
för användarna inom systemet. Sysadminen kan t.ex spärra FTP
|
|
porten ( 21 ) på NAT routern och då finns det ingen möjlighet
|
|
för användarna inom det interna nätverket att skapa en
|
|
förbindelse mellan deras dator och en extern dator på porten.
|
|
|
|
--Masquerading--
|
|
|
|
Denna teknink bygger på att man har en dynamisk IP adress
|
|
mot internet och som finns för *UNIX. Det finns endast en
|
|
global adress i NAT routern och alla interna datorer kommunicerar
|
|
via denna mot Internet. För att samtidigt kunna ansluta fler
|
|
lokala datorer till Internet används de logiska tcp- och udp-
|
|
portarna 1 - 65535. Syftet är att skilja de olika nodernas
|
|
trafik. Ett problem som kan uppstå är att vissa internet-
|
|
protokoll kräver att kommunikationen sker via en specifik logisk
|
|
port. FTP använder tcp porten 21 medan www använder 80 som
|
|
standard. Men självklart kan man ändra så att dessa tjänster
|
|
inte ligger på dessa standard portar utan man kan köra dem
|
|
på vilken port man vill. Inkommande anslutningar från Internet
|
|
är omöjliga med masquerading eftersom en dator som finns med
|
|
i översättnings tabellen för NAT routern fungerar bara då
|
|
kopplingen är aktiv. Så fort en överföring skett stängs porten
|
|
ner och om den ska startas igen är det stor chans att den
|
|
ändras till en ny port som NAT routern tycker är bra enligt
|
|
den globala IP adressen. Där med går det inte att adressera
|
|
en dator i det lokala nätet från Internet.
|
|
|
|
Som standard använder den 4096 portar, vilket räcker till
|
|
ungefär lika många anslutningar eftersom att vissa portar är
|
|
låsta till specifika internetprotokoll. Skulle alla tillgängliga
|
|
portar vara upptagna utav något annat så finns det ingen
|
|
chans att få kontakt med ett externt protokoll. Nackdelen med
|
|
masquerading är att vissa protokoll endast accepterar anslutningnar
|
|
från privilegerade portar alltså motsvarigheten till root.
|
|
|
|
Detta var bakgrunden till varför NAT har kommit till
|
|
jorden. I en senare text kanske jag även kommer att ta upp
|
|
hur man sätter upp en NAT router. Men det har diox redan
|
|
gjort. Så det känns lite onödigt att skriva om det. Den texten
|
|
kan ni hitta på http://www.2600hz.net, där det för övrigt finns
|
|
oerhört mycket bra att läsa :>.
|
|
|
|
Som ni kanske vet så finns ju inte våran kära Zitech med
|
|
oss längre. Han hoppade av h/p scenen, och han har själv sagt
|
|
att det inte är enbart pga alla skriverier om oss och om att
|
|
våra kära vänner polisen/SÄPO övervakar oss som aldrig förr. Utan
|
|
det är även utav personliga skäl. Han säger att alla kommer
|
|
att sluta nån gång, men han snackar bara skit :>...
|
|
Vi kommer aldrig att ge upp. Vi behövs för att Sverige ska
|
|
kunna gå vidare i teknologiutvecklingen. Bara för att vi utgör
|
|
ett hot mot Sveriges rike kommer vi inte att sluta.
|
|
|
|
I alla fall, Zitech har försvunnit och kommer aldrig mer att
|
|
komma tillbax, så finns det något annat jag kan göra än att
|
|
tillägna denna texten till honom och sen önska han lycka till
|
|
i framtiden ? Nepp, alltså är denna texten tillägnad Zitech.
|
|
Och....
|
|
|
|
Zitech Lycka Till I Framtiden ? :>
|
|
|
|
Tänkte även att det va bra att slänga in en liten parantes om
|
|
ett projekt som pågår.
|
|
|
|
MirkkLinux - En helt ny linux distrubition som kommer att släppas
|
|
när 2.4.0 kerneln blir stable. Mer information kommer att komma
|
|
upp på http://www.mirkk.org där även det kommer att bli möjligt
|
|
att tanka hem någon form utav disten :>
|
|
|
|
Har ni några frågor eller klagomål att framföra är det fritt
|
|
fram att maila mig. Men va inte säker på att det kommer att
|
|
komma något svar eftersom att jag är en upptagen hacker :>
|
|
|
|
// zaph0x < zaph0x@linux.nu >
|
|
|
|
Jag har aldrig lärt mig det där med copyrights så jag skriver
|
|
bara såhär: Ni har rätt att sprida denna texten hur mycket ni
|
|
vill, men den är och förblir oförändrad annars är det inte zaph0x
|
|
som är upphovsman till skiten.
|
|
|
|
EOF
|
|
_____________________________________________________________________
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
|
"Enade vi stå, söndrade vi fall."
|
|
_____________________________________________________________________
|
|
|
|
|
|
|
|
___________________
|
|
/ 3. PLUS-tjänster \
|
|
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
|
|
|
Detta är saxat från www.telia.se
|
|
|
|
*Telia Kortnummer
|
|
|
|
Telia kortnummer ersätter långa nummer med två eller tre knapp-
|
|
tryckningar.
|
|
|
|
Har du Telia TeleLås eller Telia Räckviddsbegränsare men ändå
|
|
vill ringa utvalda nummer använder du Telia Kortnummer. Du kan
|
|
använda upp till 100 kortnummer och du behöver bara lägga in
|
|
dem en gång, oavsett hur många telefoner du har.
|
|
Rätt använd sparar du tid och undviker besvär med Telia
|
|
Kortnummer. Du slipper slå i telefonkataloger eller komma ihåg
|
|
långa sifferserier till dem du ringer ofta. Istället når du
|
|
dem snabbt och enkelt med bara två eller tre knapptryckningar.
|
|
Dessutom minskar risken att du slår fel nummer. Kortnumren
|
|
ersätter långa nummer på högst 20 siffror och kan beställas
|
|
från Telia förutsatt att din telefon är en tonvalstelefon.
|
|
Kortnumren beställs i grupper om fem.
|
|
|
|
En tjänst i nätet
|
|
Telia Kortnummer är en tjänst i nätet som innebär att du
|
|
inte är begränsad av din egen telefons kortnummerfunktion. Du
|
|
kan ha upp till 100 kortnummer. Även om du har flera telefoner
|
|
behöver du bara programmera numren en gång. Med kortnummer kan
|
|
du ringa nationella såväl som internationella samtal men också nå
|
|
personsökare och mobiltelefoner.
|
|
|
|
Så här fungerar Telia Kortnummer
|
|
|
|
Lägg in kortnummer på din telefon
|
|
|
|
Lyft luren
|
|
Tryck *51*
|
|
Tryck in kortnummer
|
|
Tryck *
|
|
Tryck in telefonnumret du vill registrera
|
|
Tryck #
|
|
Talmaskinen bekräftar
|
|
|
|
Ring med kortnummer
|
|
Lyft luren
|
|
Tryck kortnumret
|
|
Tryck #
|
|
|
|
Koppla ur ett kortnummer
|
|
Lyft luren
|
|
Tryck #51*
|
|
Tryck kortnumret du vill koppla ur
|
|
Tryck #
|
|
Talmaskinen bekräftar
|
|
|
|
Används ofta i samband med Telia TeleLås
|
|
Med Telia TeleLås kan en telefon låsas för alla utgående
|
|
samtal. ( Men det går alltid att ringa in till din telefon
|
|
eller gratissamtal till t ex Telias Kundtjänst eller larmnummer
|
|
112 ). När du beställer Räckviddsbegränsare eller Telia TeleLås
|
|
får du gratis tillgång till 10 kortnummer som du kan ringa
|
|
även om de ligger i ett spärrat område ( Räckviddsbegränsaren )
|
|
eller om telefonen är låst med Telia TeleLås. Om du exempelvis
|
|
har spärrat din telefon för utlandssamtal men ändå vill kunna
|
|
ringa din syster i England lägger du in hennes nummer som kort-
|
|
nummer. På mindre arbetsplatser som saknar egen växel är Telia
|
|
Kortnummer en praktisk tjänst vare sig man har Räckvidds-
|
|
begränsare eller ej. Telefonnummer till leverantörer och kunder
|
|
kan då läggas in som kortnummer.
|
|
|
|
Pris, beställning m m
|
|
Ring Telia Kundtjänst 90 200 om du vill veta mera om Telia
|
|
Kortnummer och vad det kostar. Där kan du också beställa
|
|
tjänsten.
|
|
|
|
|
|
*Telia Fjärrstyrning
|
|
|
|
Med Telia Fjärrstyrning kan du Vidarekoppla din hemtelefon
|
|
från vilken annan telefon som helst.
|
|
|
|
Ibland vill du kunna vidarekoppla din hemtelefon, fast du
|
|
inte är hemma. Du kanske glömde bort det innan du åkte
|
|
iväg eller så får du ändrade planer och kommer inte hem vid
|
|
den tidpunkt du hade tänkt dig. På väg till sommarstugan
|
|
inser du plötsligt att du glömde vidarekoppla hemtelefonen.
|
|
I den oväntade bilkön försvinner dina möjligheter att vara
|
|
hemma vid den tidpunkt då du lovade att ta emot ett viktigt
|
|
samtal.
|
|
|
|
Listan på tillfällen då det skulle vara en lättnad att kunna
|
|
styra om telefonen kan göras mycket längre än så. Med Telia
|
|
Fjärrstyrning får du ny frihet och undviker många stressmoment
|
|
för bara 10 kronor per månad inkl moms.
|
|
|
|
Beställ så här
|
|
Telia Fjärrstyrning beställer du hos Telia Kundtjänst på 90 200
|
|
eller i Telias butiker. När du beställer tjänsten får du en
|
|
bruksanvisning som bland annat beskriver hur du första gången
|
|
öppnar och sedan använder tjänsten.
|
|
|
|
Så öppnar du Telia Fjärrstyrning första gången
|
|
Du öppnar tjänsten hemifrån med hjälp av en tonvalstelefon
|
|
med knapparna * och #. Ring 077-0600, slå ditt eget telefon-
|
|
nummer och ange en fyrsiffrig säkerhetskod som du själv valt.
|
|
Därmed kan du från vilken tonvalstelefon som helst i Sverige
|
|
fjärrstyra din hemtelefon inom landet. Självklart kan du också
|
|
använda GSM- och NMT-telefoner.
|
|
|
|
Så använder du tjänsten
|
|
När du ska styra om samtalen till hemtelefonen från annan
|
|
telefon slår du 077-0600, oavsett om du ringer från en fast
|
|
telefon eller via en mobiltelefon. Ett talsvarssystem ger
|
|
dig all information du behöver för att göra inställningarna.
|
|
Använder du en fast telefon betalar du som för Sverigesamtal.
|
|
Med en GSM- eller NMT-telefon debiteras du det vanliga priset
|
|
för mobilsamtal.
|
|
|
|
|
|
*Telia Direkt Uppringning
|
|
|
|
Telia Direkt Uppringning ger extra trygghet till många människor.
|
|
Lyft luren och vänta ett ögonblick så rings ett förvalt
|
|
telefonnummer upp automatiskt.
|
|
|
|
Det kan vara tryggt att få snabb och säker kontakt via
|
|
telefon på det enklaste av alla sätt - bara genom att lyfta
|
|
luren. Allt som behövs är en tonvalstelefon och att tjänsten
|
|
Telia Direkt Uppringning ansluts till ditt Telia abonnemang i
|
|
vanliga telefonnätet eller ISDN-nätet.
|
|
|
|
Tre varianter
|
|
Direkt Uppringning finns i tre utföranden:
|
|
Omedelbar uppringning till ett fast nummer. Meddela vilket
|
|
telefonnummer du vill ha omedelbar uppringning till när du
|
|
beställer tjänsten hos Telia. Uppringning med 5 sekunders
|
|
fördröjning. Du väljer själv till vilket telefonnummer upp-
|
|
koppling skall ske när du aktiverar tjänsten. Detta tele-
|
|
fonnummer kan du ändra själv när du vill. Uppringning med
|
|
12 sekunders fördröjning. ( Ej för ISDN ) Du väljer själv
|
|
till vilket telefonnummer uppkoppling skall ske när du
|
|
aktiverar tjänsten. Detta telefonnummer kan du ändra själv
|
|
när du vill. Under fördröjningstiden kan man ringa upp
|
|
vilket nummer som helst genom att knappa in det som
|
|
vanligt. I detta fall annulleras den inprogrammerade upp-
|
|
ringningen.
|
|
|
|
|
|
Beställ hos Telia Nära Kundtjänst
|
|
Telia Direkt Uppringning beställer du hos Telia Nära Kundtjänst
|
|
på 90 200 eller hos närmaste Telia Butik.
|
|
Tjänsten kostar 10:-/mån ( inkl. moms ).
|
|
|
|
Så aktiverar du tjänsten
|
|
Du kopplar in Telia Direkt Uppringning med fördröjning på följande
|
|
sätt:
|
|
Lyft luren.
|
|
Tryck *53*
|
|
Slå numret som ska ringas upp direkt.
|
|
Tryck #
|
|
Talmaskinen bekräftar.
|
|
|
|
Att koppla ur tjänsten
|
|
Om du vill återställa den vanliga funktionen hos telefonen gör
|
|
du så här:
|
|
Lyft luren.
|
|
Tryck omedelbart #53#
|
|
Talmaskinen bekräftar.
|
|
|
|
|
|
*Telia Återuppringning
|
|
|
|
Låt telefonen tala om när ett upptaget nummer blir ledigt.
|
|
|
|
|
|
Koppla in
|
|
1. Du ringer ett nummer och det är upptaget
|
|
2. Tryck 5
|
|
3. Upptagettonen försvinner
|
|
4. Talmaskin bekräftar
|
|
5. Lägg på luren
|
|
6. Din telefon ringer upp när det blivit ledigt
|
|
|
|
Om du vill avbeställa
|
|
1. Lyft luren
|
|
2. Tryck #37#
|
|
3. Talmaskin bekräftar
|
|
|
|
Bra att känna till
|
|
- Telefonen bevakar det upptagna numret under 30 minuter.
|
|
- När det blir ledigt ringer din telefon med speciell signal.
|
|
Så fort du lyfter
|
|
luren ringer det hos den du söker.
|
|
- Du kan ha återuppringning till fem olika nummer samtidigt.
|
|
- Tjänsten kan inte användas när du ringer till en växel
|
|
eller till en telefon
|
|
med PLUS-tjänsten Samtal väntar inkopplad.
|
|
- Tjänsten är avgiftsfri.
|
|
|
|
*Telia Vidarekoppling
|
|
|
|
Vidarekoppla samtal till din telefon dit du vill - på dina
|
|
villkor.
|
|
|
|
Med Telia Vidarekoppling kan du alltid vara nåbar. Den som
|
|
ringer till dig kopplas automatiskt vidare till den telefon
|
|
du angivit, t ex sommarstugan, på jobbet, till mobiltelefonen
|
|
eller till någon som du bett ta emot dina samtal.
|
|
Du kan använda tjänsten tillfälligt eller för en längre
|
|
period. Om du vill behöver inte ens den som ringer till
|
|
dig märka att samtalet kopplas vidare till en annan
|
|
telefon, och många vidarekopplar sina telefoner
|
|
när de reser bort för att inte skylta med att huset står tomt.
|
|
|
|
Telia Vidarekoppling finns i tre varianter som du kan använda
|
|
vid olika situationer.
|
|
|
|
Vidarekoppling direkt
|
|
Vidarekoppling vid ej svar
|
|
Vidarekoppling vid upptaget
|
|
Vidarekoppling direkt
|
|
Vidarekoppling direkt innebär att alla dina samtal direkt kopplas
|
|
vidare till den
|
|
telefon du angivit.
|
|
Gör så här för att vidarekoppla direkt
|
|
1. Lyft luren
|
|
2. Tryck *21*
|
|
3. Slå telefonnumret dit samtalen ska flyttas
|
|
4. Tryck #
|
|
5. En talmaskin bekräftar din beställning
|
|
|
|
Gör så här för att avbeställa vidarekoppling direkt
|
|
1. Lyft luren
|
|
2. Tryck #21#
|
|
3. En talmaskin bekräftar din avbeställning
|
|
|
|
Vidarekoppling vid ej svar
|
|
Vidarekoppling vid ej svar innebär att alla dina samtal kopplas
|
|
vidare om du inte har svarat i telefonen inom en tidsperiod
|
|
( mellan 5-60 sekunder )
|
|
som du själv väljer.
|
|
|
|
På det sättet blir den som ringer dig vidarekopplad till den
|
|
telefon du önskar om du tillfälligt inte kan svara.
|
|
|
|
Gör så här för att vidarekoppla vid ej svar
|
|
1. Lyft luren
|
|
2. Tryck *61*
|
|
3. Slå telefonnumret dit samtalen ska flyttas
|
|
4. Tryck *
|
|
5. Tryck in den tid som telefonen ska ringa innan samtalet
|
|
kopplas vidare ( mellan 5-60 sekunder )
|
|
6. En talmaskin bekräftar din beställning
|
|
|
|
Om du vill använda standardinställningen som innebär vidare-
|
|
koppling efter fem signaler trycker du # direkt efter telefon-
|
|
nummret dit samtalen ska flyttas.
|
|
|
|
Gör så här för att avbeställa vidarekoppling vid ej svar
|
|
1. Lyft luren
|
|
2. Tryck #61#
|
|
3. En talmaskin bekräftar din avbeställning
|
|
|
|
Vidarekoppling vid upptaget
|
|
Vidarekoppling vid upptaget innebär att alla dina samtal kopplas
|
|
vidare när du själv redan är i telefon.
|
|
|
|
På det sättet blir den som ringer dig vidarekopplad till den
|
|
telefon du önskar när du redan talar i telefon. Ett alternativ
|
|
till denna tjänst kan vara att du istället använder tjänsten
|
|
Samtal väntar, vilken innebär att du får en indikation på att
|
|
nytt samtal väntar på ditt svar.
|
|
|
|
Gör så här för att beställa Vidarekoppling vid upptaget
|
|
Du kan beställa eller få mer information genom vår kundtjänst
|
|
90 200 eller våra Telebutiker.
|
|
|
|
Alla varianter av Telia Vidarekoppling kan även fjärrstyras, läs
|
|
mer om Fjärrstyrning.
|
|
|
|
|
|
Bra att känna till:
|
|
- Du kan flytta samtal även till mobiltelefoner ( observera att
|
|
du betalar mobilteletaxa från din vanliga telefon till mobil-
|
|
telefonen )
|
|
- Om den telefon du flyttar samtalen till i sin tur har
|
|
vidarekoppling inkopplad, flyttas samtalen ytterligare ett steg.
|
|
|
|
Telia Trepart
|
|
|
|
När du vill tala med två andra personer samtidigt.
|
|
|
|
Med Telia Trepart har du möjlighet att koppla samman två samtal
|
|
till ett enda. På det sättet sparar du både kostnader och tid
|
|
för resor. Du spar också vår miljö, eftersom du konfererar över
|
|
telefon istället för att använda andra kommunikationsmedel.
|
|
Har du behov av att koppla samman fler än tre personer kan
|
|
du beställa Telia Multimöte.
|
|
|
|
|
|
Gör så här för att beställa ett trepartssamtal
|
|
1. Du talar med en person och vill ringa upp en tredje
|
|
2. Tryck R
|
|
3. Slå numret till den tredje personen
|
|
4. Du får svar
|
|
5. Tryck R3, och alla tre kan delta i samtalet
|
|
|
|
Om du inte får svar
|
|
1. Du ringer upp en tredje part
|
|
2. Ingen svarar eller det är upptaget
|
|
3. Tryck R så får du tillbaka det första samtalet
|
|
|
|
Bra att känna till
|
|
- En konferenston hörs var 15:e sekund under trepartsamtalet.
|
|
- När du använder tjänsten Trepart får du inte indikering på
|
|
Samtal väntar när någon annan söker dig
|
|
|
|
*Telia Samtal väntar
|
|
|
|
Svara när det ringer fastän du redan talar i telefon.
|
|
|
|
Med Telia Samtal väntar kan du alltid vara nåbar och missar
|
|
inga viktiga samtal. Med tjänsten inkopplad kan du höra om
|
|
någon försöker nå dig när du talar i telefonen. Du hör två
|
|
diskreta tonsignaler i din telefon om ytterligare någon ringer
|
|
till dig. Du kan då välja att ta emot det nya samtalet,
|
|
att pendla mellan det första och det andra samtalet, att tala
|
|
med båda samtidigt eller låta den som " knackar på " få
|
|
upptagetton direkt.
|
|
Gör så här för att beställa Samtal väntar
|
|
1. Lyft luren
|
|
2. Tryck *43#
|
|
3. En talmaskin bekräftar din beställning
|
|
|
|
Gör så här för att kontrollera att tjänsten är inkopplad
|
|
1. Tryck *#43#
|
|
2. En talmaskin bekräftar
|
|
|
|
Använd Samtal väntar så här under samtalet:
|
|
|
|
- om du vill tala med den som " knackar på "
|
|
1. Be den du talar med vänta
|
|
2. Tryck R2 och svara
|
|
3. Tryck R2 igen när du vill växla mellan samtalen
|
|
4. Tryck R1 när du vill avsluta det pågående samtalet och
|
|
ta över det som väntar
|
|
|
|
- om du vill att den som " knackar på " ska märka att du är
|
|
upptagen
|
|
1. Tryck R0 så tutar det upptaget direkt
|
|
2. Du kan fortsätta det första samtalet som om ingenting har
|
|
hänt
|
|
|
|
- om du vill låta den som " knackar på " vara med i ditt
|
|
pågående samtal
|
|
1. Tryck R2 och sedan R3
|
|
2. Nu kan alla tre tala med varandra
|
|
|
|
Gör så här för att avbeställa Samtal väntar
|
|
1. Lyft luren
|
|
2. Tryck #43#
|
|
3. En talmaskin bekräftar din avbeställning
|
|
|
|
Bra att känna till:
|
|
- Du kan använda Samtal väntar på tre olika sätt: Du kan
|
|
växla mellan två olika samtal , tala med båda samtidigt eller
|
|
låta den som " knackar på " få upptaget direkt.
|
|
- Du har 24 sekunder på dig att ta det väntande samtalet.
|
|
Därefter tutar det alltid upptaget hos den som ringer till
|
|
dig.
|
|
- Om du väljer att växla mellan samtalen kan den som väntar
|
|
inte höra det andra pågående samtalet.
|
|
- Om du använder fax eller datamodem och har tjänsten inkopplad
|
|
kan " påknackningen " störa din dataförbindelse. Med hjälp av
|
|
Telia Piccolo får du hjälp att lösa detta problem.
|
|
|
|
|
|
*Telia Repetition
|
|
|
|
Telia Repetition av senast slaget nummer.
|
|
Förenkla din telefonuppringning vid ej svar eller upptaget.
|
|
|
|
Med Telia Repetition av senast slaget nummer, räcker det med
|
|
tre knapptryckningar ( **0 ) för att på nytt ringa upp numret.
|
|
Det är ett effektivt och enkelt sätt att repetera det senast
|
|
slagna numret, t ex när den du ringer till inte svarar eller
|
|
när det är upptaget på numret.
|
|
|
|
Telia Repetition av senast slaget nummer, fungerar i abonnemangen:
|
|
Telia Privat
|
|
Telia Privat Ungdom
|
|
Telia Privat Fritidshus
|
|
Telia Extracom
|
|
|
|
Tjänsten kostar i anslutningsavgift 187,50 kr ( inkl. moms )
|
|
och måste beställas hos Telia Kundtjänst 90 200 eller hos
|
|
närmaste Telia Butik.
|
|
|
|
Anslutningsavgiften debiteras på ordinarie teleräkning.
|
|
|
|
Gör så här
|
|
1. Lyft luren
|
|
2. Tryck * * 0
|
|
|
|
Bra att känna till
|
|
1. Även kortnummer registreras som senast slaget nummer
|
|
2. Inkommande samtal påverkas ej och påverkar ej senast slagna
|
|
nummer
|
|
|
|
Har du några frågor
|
|
Ring Telia Kundtjänst 90 200 som har öppet dygnet runt eller
|
|
vänd dig till närmaste Telia Butik.
|
|
|
|
|
|
Telia Förfrågan/ Pendling
|
|
|
|
När du vill ringa ett telefonsamtal fastän du redan talar i
|
|
telefon.
|
|
|
|
Med Telia Förfrågan/Pendling kan du, medan du talar med någon,
|
|
ringa upp en annan person och t ex fråga om något. Den som
|
|
väntar hör då inte det samtal som pågår och du kan också
|
|
pendla mellan samtalen så många gånger du vill.
|
|
Du talar med en person och behöver svar på en fråga från
|
|
någon annan
|
|
1. Tryck R ( nu står det första samtalet på väntan )
|
|
2. Slå numret till personen du vill nå
|
|
3. Du får svar
|
|
4. Tryck R1, när du vill återgå till det första samtalet .
|
|
|
|
Pendla mellan samtalen
|
|
1. Tryck R2
|
|
|
|
Om du inte får svar
|
|
1. Du ringer upp en tredje person
|
|
2. Ingen svarar eller det är upptaget
|
|
3. Tryck R så kan du fortsätta det första samtalet.
|
|
|
|
Bra att känna till:
|
|
- Den som väntar hör inte samtalet som pågår.
|
|
- Under tiden du använder den här tjänsten får du ingen
|
|
indikering av
|
|
Samtal väntar.
|
|
- Du kan växla mellan samtalen hur länge du vill.
|
|
|
|
|
|
*Telia Väckning/Påminnelse
|
|
|
|
Använd telefonen som väckarklocka.
|
|
|
|
Med Telia Väckning/Påminnelse kan du vara säker på att passa
|
|
tider som du inte vill missa, till exempel när du ska ut
|
|
och resa eller om du har ett viktigt möte.
|
|
Gör så här för att beställa
|
|
1. Lyft luren
|
|
2. Tryck *55*
|
|
3. Tryck klockslaget då du vill bli väckt eller påmind
|
|
alltid fyra siffror ( t.ex. 0730 ):
|
|
|
|
4. Tryck #
|
|
5. En talmaskin bekräftar din beställning
|
|
|
|
Gör så här för att avbeställa
|
|
1. Lyft luren
|
|
2. Tryck #55#
|
|
3. En talmaskin bekräftar din beställning
|
|
|
|
Bra att känna till
|
|
- Väckning/Påminnelse kan bara beställas från den telefon som
|
|
senare ska utföra tjänsten.
|
|
- Telefonen utför tjänsten genom att ringa under en minut.
|
|
Om du inte svarar gör telefonen ytterligare två uppringnings
|
|
försök.
|
|
- Om tjänsten inte går att koppla in kan det bero på att
|
|
många vill bli väckta eller påminda vid just den tidpunkten.
|
|
Beställ då ett klockslag som ligger några minuter före eller
|
|
efter den önskade tidpunkten.
|
|
- Du kan bara koppla in Väckning/Påminnelse från den telefon
|
|
som ska ringas upp.
|
|
- Väckning/Påminnelse kostar 3 kr/gång ( 2,40 kr exkl moms ) och
|
|
faktureras på din teleräkning. Avgiften tas ut även om du
|
|
avbeställer väckningen.
|
|
- Det går inte att beställa/avbeställa tjänsten kortare än 5
|
|
min före utsatt tid.
|
|
- Väckning/Påminnelse fungerar tillsammans med teleabonnemangen:
|
|
Telia Privat, Telia Privat Ungdom, Telia Privat Fritidshus och
|
|
Telia Extracom.
|
|
|
|
Har du några frågor
|
|
Ring Telias Kundtjänst på telefon 90 200 som har öppet dygnet
|
|
runt eller vänd dig till närmaste Telia Butik.
|
|
|
|
TELIA
|
|
_____________________________________________________________________
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
|
"Kunskap ger kunskap"
|
|
_____________________________________________________________________
|
|
|
|
|
|
|
|
___________________________
|
|
/ 5. Handscan av 020-79xxx \
|
|
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
|
|
|
Nu forsätter Zitech's projekt med att scanna alla 020 - 79xxxx
|
|
nummer. Vissa kanske blir sura nu (?) men jag har tänkt på
|
|
det länge. För ett tag sedan var det några som skulle ta över
|
|
det här projektet men det har gått ett tag sedan dess. Alla
|
|
borde istället vara glada att det händer någonting... var med
|
|
själv och scanna lite 020-79 nummer. Allt som krävs är en tele-
|
|
fon och lite tid.
|
|
|
|
Läs om Zitech's projekt och de olika sakerna man scannar efter.
|
|
De gamla SEH på någon av följande URLer:
|
|
|
|
http://www.freebox.com/thisgeneration/zines/seh/0X.txt
|
|
http://www.freebox.com/dumbworld/zines/seh/sehX.txt
|
|
http://members.nbci.com/msadf/zines/swezines/SEH/
|
|
|
|
Kort repetition.
|
|
|
|
<> PBX (Private Branch eXchange) är en digital telefonväxel som
|
|
låter dig ringa gratis om du har rätt l/p.
|
|
Det har dykt upp en liten bugg i Zitechs text om PBXer i SEH01.
|
|
Det står nämligen att det skulle finnas 9999 olika kombinationer
|
|
men det är inte riktigt sant det finns givetvis 10000 olika
|
|
kombinationer eftersom 0000 är ett alternativ.
|
|
<> VMB - Voice Mail Box.
|
|
<> Carrier - Är ett modem som väsnas, ni vet.
|
|
<> Växel - Elektronisk växel där man får olika alternativ att trycka
|
|
på telefonen.
|
|
<> Människa - En person som pratar :)
|
|
<> Upptaget - TUT TUT TUT
|
|
|
|
'e' för engelska och amerikanska,
|
|
's' för svenska och finlandssvenska,
|
|
't' för tyska och österrikiska,
|
|
'f' för franska
|
|
'm' för flera olika språk
|
|
'x' för övriga/okända språk
|
|
|
|
|
|
SEKTION 7 020-790500 - 020-790549 Gotrex okt2000
|
|
---------- --- -------------------------------------------------
|
|
---------- --- -------------------------------------------------
|
|
020-790500 [s] "Var vänlig ring 118 118 för besked"
|
|
020-790501 [e] IBM technet Växel
|
|
020-790502 [e] Qtern (?) helpdesk Växel/människa
|
|
020-790503 [ ] TUT TUT TUT TUT (21:00)
|
|
020-790504 [m] Växel
|
|
020-790505 [e] Qtern (?) helpdesk Växel/människa
|
|
020-790506 [x] Musik Korea någonting
|
|
020-790507 [x] "The number has been changed.."
|
|
020-790508 [s] Nån hjälp linje.
|
|
020-790509 [ ] Fax
|
|
020-790510 [ ] "Andvänds inte"
|
|
020-790511 [ ] Inget händer, klick
|
|
020-790512 [s] Människa
|
|
020-790513 [m] Växel
|
|
020-790514 [e] Växel internationall randomizer service
|
|
020-790515 [s] Människa/Telefonsvarare nån byrå
|
|
020-790516 [e] Finns inte
|
|
020-790517 [e] Människa nån coporation
|
|
020-790518 [ ] Carrier (modem).
|
|
020-790519 [e] Växel
|
|
020-790520 [e] "dial you card number and pin, now!" :P PBX?
|
|
020-790521 [e] Växel Premier test cercuit?
|
|
020-790522 [e] Växel Premier test cercuit?
|
|
020-790523 [m] Växel
|
|
020-790524 [ ] Finns inte (12:00)
|
|
020-790525 [e] Växel Qtern (spelar in..)
|
|
020-790526 [ ] Inget händer
|
|
020-790527 [x] Människa
|
|
020-790528 [e] Office Corp. Växel
|
|
020-790529 [ ] Western Union eller nåt. Växel/människa
|
|
020-790530 [ ] Carrier (modem).
|
|
020-790531 [ ] Carrier (modem).
|
|
020-790532 [ ] Inget händer
|
|
020-790533 [ ] Upptaget (12:17)
|
|
020-790534 [ ] Upptaget
|
|
020-790535 [e] PBX plz enter your caller id
|
|
020-790536 [s] Växel
|
|
020-790537 [ ] Upptaget
|
|
020-790538 [x] Människa
|
|
020-790539 [e] Människa
|
|
020-790540 [ ] Upptaget
|
|
020-790541 [ ] Upptaget
|
|
020-790542 [ ] Carrier (modem).
|
|
020-790543 [ ] Finns inte
|
|
020-790544 [e] Växel Microtech eller nåt
|
|
020-790545 [ ] Carrier (modem).
|
|
020-790546 [ ] Upptaget
|
|
020-790547 [ ] Inget händer
|
|
020-790548 [s] packard bell på svenska? Växel/telefonsvarare
|
|
020-790549 [ ] Upptaget
|
|
|
|
|
|
SEKTION 8 020-790550 - 020-790599 Gotrex nov2000
|
|
---------- --- ------------------------------------------------
|
|
---------- --- ------------------------------------------------
|
|
020-790550 [e] "the number you have called can not be reeached
|
|
by your calling area"
|
|
020-790551 [e] Samma som föregående.
|
|
020-790552 [e] Samma som föregående fast annan person.
|
|
020-790553 [s] Används inte.
|
|
020-790554 [x] keine vorbindugen uns diese telefonnummer
|
|
020-790555 [e] Människa
|
|
020-790556 [ ] "the number you have called can not be reeached
|
|
by your calling area"
|
|
020-790557 [s] Används inte.
|
|
020-790558 [m] Växel
|
|
020-790559 [x] Växel. Läkare eller nåt
|
|
020-790560 [ ] Upptaget
|
|
020-790561 [ ] Inget händer
|
|
020-790562 [e] Växel
|
|
020-790563 [ ] Människa Airline eller nåt
|
|
020-790564 [ ]
|
|
020-790565 [e] PBX Plz enter pin and hash key
|
|
020-790566 [s] Används inte
|
|
020-790567 [ ] Människa. Privat? Dansk
|
|
020-790568 [e] Research
|
|
020-790569 [e] Växel
|
|
020-790570 [e] Växel
|
|
020-790571 [ ] Carrier (modem)
|
|
020-790572 [ ] Upptaget
|
|
020-790573 [ ] Carrier (modem)
|
|
020-790574 [e] Växel. Teechnical support "Doesn't play onhold music!"
|
|
020-790575 [e] Växel
|
|
020-790576 [ ] Inget händer
|
|
020-790577 [m] Växel. Väldigt många språk. Sexiga röster!
|
|
020-790578 [ ] Carrier (modem)
|
|
020-790579 [ ] Inget händer, upptaget
|
|
020-790580 [ ] Upptaget (16:00)
|
|
020-790581 [ ] Ingen svarar (16:00)
|
|
020-790582 [e] PBX Phonecard service.
|
|
020-790583 [s] "Hej Jens" Privat nummer
|
|
020-790584 [s] Privat nummer
|
|
020-790585 [ ] Ingen som svarar.
|
|
020-790586 [e] Fungerar inte
|
|
020-790587 [ ] Inget händer
|
|
020-790588 [ ] Inget händer
|
|
020-790589 [t] Telefonsvarare
|
|
020-790590 [ ] Inget händer
|
|
020-790591 [ ] Inget händer
|
|
020-790592 [ ] Carrier (modem)
|
|
020-790593 [s] Samtalet kan inte kopplas fram
|
|
020-790594 [m] PBX.
|
|
020-790595 [ ] Inget händer
|
|
020-790596 [m] bla bla
|
|
020-790597 [ ] Upptaget (16:07)
|
|
020-790598 [ ] Finns inte
|
|
020-790599 [e] Växel
|
|
|
|
Gotrex
|
|
_____________________________________________________________________
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
|
"If privacy is outlawed, only outlaws will have privacy"
|
|
_____________________________________________________________________
|
|
|
|
|
|
|
|
________
|
|
/ Länkar \
|
|
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
|
|
|
SWE:
|
|
http://www.freebox.com/2600se/swe/ Nya 2600
|
|
http://2600se.has.it/ Ännu nyare
|
|
http://2600se.knows.it/ Nyast!
|
|
http://www.svartkonst.net/2600gbg/ Göteborg
|
|
http://www.2600sthlm.cjb.net/ Stockholm
|
|
http://www.araby-dalbo.com/users/1195/16102/2600vxj/ Växsjö
|
|
http://www.2600blge.cjb.net/ Borlänge
|
|
http://www.2600umea.com/ Umeå
|
|
|
|
http://www.freebox.com/thisgeneration/ TG
|
|
http://www.freespeech.org/dumb/ dumb world
|
|
http://standarddoc.bizland.com/ FAQ projekt
|
|
http://www.wasteofspace.tsx.org/ The Core Concept
|
|
http://www.lysator.liu.se/~kjell-e/tekla/linux/security/ Linux säk.
|
|
|
|
ENG:
|
|
http://www.opensec.net/
|
|
http://www.infosecuritymag.com/
|
|
http://shadowpenguin.backsection.net/
|
|
http://www.l0pht.com/
|
|
http://www.technotronic.com/
|
|
http://www.hideaway.net/
|
|
http://www.securitywatch.com/
|
|
http://www.securityportal.com/
|
|
http://www.securezone.com/
|
|
http://www.keepmesecure.com/
|
|
http://www.esecurityonline.com/
|
|
http://www.403-security.org/
|
|
http://www.ussrback.com/
|
|
http://www.searchsecurity.com/
|
|
http://linuxsecurity.com/
|
|
http://www.securiteam.com/
|
|
|
|
Tjänster:
|
|
https://grc.com/x/ne.dll?bh0bkyd2
|
|
https://www.safeweb.com/
|
|
|
|
Humor:
|
|
http://www.fuckmicrosoft.com/ Kul
|
|
http://www.shybe.com/index1.htm Ännu roligare :P
|
|
http://mslinux.org/
|
|
|
|
|
|
_____________________________________________________________________
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
|
"The only secure computer is one that's unplugged, locked in a
|
|
safe, and buried 20 feet under the ground in a secret location...
|
|
and i'm not even too sure about that one"
|
|
- Dennis Huges, FBI
|
|
_____________________________________________________________________
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
|
Nu finns vi på:
|
|
|
|
* http://www.GothenburgSecretService.net
|
|
(http://members.nbci.com/_XMCM/msadf/)
|
|
|
|
* http://www.freebox.com/thisgeneration/zines/gss/0X.txt
|
|
http://members.tripod.com/~thisg0/zines/gss/
|
|
|
|
* http://www.freespeech.org/dumb/zines/gss/
|
|
|
|
_____________________________________________________________________
|
|
|
|
|
|
|