informis
/
textfiles
1
0
Fork 0
Code Issues Pull Requests Packages Projects Releases Wiki Activity
textfiles/magazines/SWEDISH/gss03.txt

1852 lines
82 KiB
Plaintext
Raw Normal View History

Initial commit
2021-04-15 11:31:59 -07:00
________ _________ _________
/ _____/ / _____/ / _____/
/ \ ___ \_____ \ \_____ \
\ \_\ \ / \ / \
\______ /OTHENBURG /_______ /ECRET /_______ /SERVICE
\/ \/ \/
#3
Nr. 003 2000-11-03
__________
/ Inneh<65>ll \
<20><><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
1. Kryptering.......................................Gotrex Gurnisson
2. Kernel.....................................................zaph0x
3. NAT........................................................zaph0x
4. PLUS-tj<74>nster...............................................Telia
5. Handscan av 020-79 - Part III....................Gotrex Gurnisson
_____________________________________________________________________
________
/ Ledare \
<20><><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
Dags f<>r ett nytt nummer. I det f<>rra nummret skrev jag att
jag hade email adressen gotrex@gothenburgsecretservice.net men det
<20>r en %!#! namezero adress s<> den fungerade inte s<>rkillt
l<>nge s<> gl<67>m den och om ni skickade n<>got email efter andra
nummret s<> skicka det igen.
I detta nummret <20>r texterna lite f<>rre <20>n vanligt men
betydligt l<>ngre. Vilket kan b<>de vara bra och d<>ligt. Vi
<20>r fortfarande inte s<> m<>nga som skriver s<> skicka g<>rna in
lite bra h/p texter som ni har skrivit.
Ocks<6B> har vi f<>tt lite fina kommentarer om GSS.
Dumbworld (Orchize) "seri<72>st? Ja! kicking"
ThisGeneration (TheClown) "Ett av de b<>ttre Ezines jag l<>st p<>
mycket l<>nge, tar upp massor av intressanta <20>mnen."
Gotrex Gurnisson
Email: Gotrex@antionline.org
VMB: 031 7943192
URL: http://www.GothenburgSecretService.net
_____________________________________________________________________
____________
/ Disclaimer \
<20><><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
All information i det h<>r ezinet <20>r enbart teoretisk,
den har aldrig utf<74>rts p<> n<>got s<>tt och s<>rkillt aldrig
s<> att den bryter mot lagen. Skribenter i tidningen kan
inte st<73> f<>r svars f<>r vad som har skrivits. Det <20>r DU
och enbart DU som st<73>r f<>r svars f<>r dina handlingar.
_____________________________________________________________________
_________________
/ 1. Kryptering \
<20><><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
Historiska chiffer:
Den f<>rsta sorten d<>r man undang<6E>mde information var n<>got som
kallades steganografi (av grekiskans dold). D<> g<>mde man infor-
mationen s<> att ingen kunde hitta den. T.ex. s<> rakade man
huvudet p<> budb<64>rarna i det antika Rom och skrev ett
meddelande. D<>refter l<>t man h<>ret att v<>xa ut f<>r att d<>lja
meddelandet. N<>r sedan mottagaren ville l<>sa det s<> rakade
man bara av h<>ret igen. Det fanns flera uppenbara brister i
den typen av kommunikation. Om metoden bakom d<>ljandet uppt<70>ckts
s<> kunde man l<>tt se vad meddelandet inneh<65>ll. Det var d<>rf<72>r
som kryptografi (av grekiskan g<>md) eller alternativt chiffer
utvecklades s<> att man kunde se till att <20>ven om n<>gon s<>g
meddelandet s<> visste dom som hittade meddelandet inte vad det
innebar. Kryptering utvecklades p<> s<> vis att det fanns tv<74>
olika sorters metoder f<>r kryptering, transposition och substitution.
Transposition innebar att man bytte ordningen p<> bokst<73>verna i
varje ord. T.ex. om man har ordet ben s<> kan man skriva det
p<> sex olika s<>tt ben, bne, neb, nbe, ebn och enb. Antalet
m<>jliga utfall <20>r begr<67>nsade men om man anv<6E>nder fler ord och
bokst<73>ver s<> stiger antal m<>jliga kombinationer avsev<65>rt. Detta
anv<6E>ndes av spartanerna redan 400 <20>r f kr. F<>r att lyckas med
detta utan datorer :) s<> anv<6E>nde man en s.k. scytale var kantad
l<>derremsa som kunde man vrida och v<>nda p<>.
Det andra s<>ttet var substitution dvs. utbyte av bokst<73>ver. Man
har en klartexts mening d<>r varje bokstav representerar en
annan bokstav enligt ett kryptoalfabet. T.ex. man har ordet
ABBA i klartext och ett kryptoalfabet som lyder s<> h<>r: A=C
B=G. D<> blir resultatet CGGA. Skillnaden blir att i ett
transpositionsshiffret s<> beh<65>ller varje bokstav sin identitet
men i substitutionschiffret s<> <20>ndrar varje bokstav identitet men
bibeh<65>ller sin position. Julius Ceasar anv<6E>nde sig av substitutions-
chiffret och utvecklade en egen metod som blev kallat Ceasar
krypto vilket skiljer sig p<> vis att man flyttar krypto-
alfabetet ett visst antal steg fr<66>n klar text alfabetet. Det
hela f<>r d<> ett sorts system.
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z <20> <20> <20>
C D E F G H I J L K M N O P Q R S T U V W X Y Z <20> <20> <20> A B
(Ceasar krypto som <20>r f<>rskjutet tv<74> steg)
Om vi stannar upp lite och tittar p<> en skiss hur krypteringen
har utvecklats.
Hemlig skrift
1)Steganografi (dold) 1)Kod (ers<72>tter ord)
1)Substitution-> 2)Chiffer (ers<72>tter tecken)
2)Kryptografi (omstuvad)->2)Transposition
Monoalfabetiska chiffer <20>r n<>r endast ett alfabet utnyttjas vid
krypteringen. Polyalfabetiska chiffer <20>r flera olika alfabet
utnyttjas vid krypteringen.
Kercknhoffs utvecklade metoden med att man m<>ste ha en nyckel,
nyckeln i det h<>r sammanhanget <20>r vad kryptoalfabetet <20>r,
hemlig. Kercknhoffs princip: " Ett kryptosystems s<>kerhet b<>r
icke bero p<> hemlig h<>llandet av kryptoalgoritmen. S<>kerheten
beror endast av att nyckeln h<>lles hemlig."
Al-Kindis som var en allm<6C>n bildad arabisk filosof lyckades
komma p<> hur man kn<6B>cker krypteringen som <20>r uppbyggt p<> det
h<>r viset. Genom frekvens analys kan man lista ut och pussla
ihop texten. Det hela bygger p<> hur spr<70>ket i texten <20>r.
Genom att veta att vissa bokst<73>ver <20>r vanligare <20>n andra kan
man undanr<6E>ja vissa alternativ. Ocks<6B> hur ofta visa specifika
ord f<>rekommer. Svagheterna i dessa krytona var att dom var
l<>tta att kn<6B>cka och till f<>ljd av detta uppfann Vigenere
redan runt <20>r 1460 ett krypto som fungerade s<> att man anv<6E>nde
sig av 29 stycken kryptoalfabet. F<>rsta kryptoalfabet <20>r f<>r-
skjutet s<> som man gjorde med Caesarrullning, ett steg och
sedan n<>sta tv<74> steg osv. Man anv<6E>nder ocks<6B> ett kodord dvs.
inf<6E>randet av nycklar b<>rjade nu som varje kryptoalfalfabets
rad b<>rjar med en bokstav skall bilda ett ord och d<>
krypterar man enbart med hj<68>lp av dessa s<> blir det inte
efter n<>got enkelt system utan det h<>jer s<>kerheten avsev<65>rt
eftersom d<> varje klartexts bokstav kan skrivas med olika
kryptobokst<73>ver och system. D<>remot var det mycket mer avancerat
att kryptera med den h<>r metoden. Man b<>rjade inte anv<6E>nda
det h<>r s<>ttet eftersom det var f<>r att man ville ha ett
effektivt system som var medel sv<73>rt. Ett s<>dant var det
homofoniska substitutionskryptot men som vanligt var s<>kerheten
inte tillr<6C>cklig h<>r heller. N<>r man skall dekryptera ett
meddelande som <20>r krypterat med ett Vigenere chiffer lite
f<>renklat f<>rklarat s<> g<>r man s<> att man l<>ser fem stycken
monoalfabetiska krypton som representerar en femte del av
texten vardera. Det var Charles Babbage som var f<>rst med att
kn<6B>cka Vigenere kryptot. Men man fortsatte att anv<6E>nda
Vigenere chiffret hela 1800-talet trots att det fanns m<>nga som
visste hur man kunde dekryptera meddelanden som var krypterade
med Vigenere kryptot.
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ DATORNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZ
BCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZA ATORNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZD
CDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZAB TORNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDA
DEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZABC ORNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDAT
EFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZABCD RNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDATO
FGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZABCDE NABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDATOR
GHIJKLMNOPQRSTUVWXYZABCDEF ABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDATORN
HIJKLMNOPQRSTUVWXYZABCDEFG
IJKLMNOPQRSTUVWXYZABCDEFGH (ett Vigenere kryptot med
JKLMNOPQRSTUVWXYZABCDEFGHI kodordet datorn)
KLMNOPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJ
LMNOPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJK
MNOPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJKL
NOPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJKLM
OPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJKLMN
PQRSTUVWXYZABCDEFGHIJKLMNO
QRSTUVWXYZABCDEFGHIJKLMNOP
RSTUVWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQ
STUVWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQR
TUVWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQRS
UVWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQRST
VWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTU
WXYZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUV
XYZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVW
YZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWX
ZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXY
(ett klassiskt Vigenere krypto)
Under krypteringens utveckling fanns n<>got som hette bok
chiffret och fungerar s<> att man anv<6E>nder sig av en bok
eller en text. Vilken som helst och v<>ljer en mening varav
f<>rsta bokstaven i varje ord i meningen som f<>ljande exempel
visar.
En bra nalle.
1 = e
2 = b -----> 2-1-3 = ben
3 = n
P<> 1900-talet anv<6E>ndes kryptering friskt under f<>rsta v<>rldskriget
d<>r det mest ber<65>mda kryptot var ADFGVX-kryptot. Det var en
blandning av ett substitiuons och ett transpostitions krypto. <20>ven
detta krypto dekrypterades och avsl<73>jade flera tyska invasions
planer. Det kom flera nya chiffer under f<>rsta v<>rldskriget men
m<>nga grundade sig p<> dom tidigare kryptona och var l<>tta att
forcera. I b<>rjan kunde ett s<>dant ge ett visst skydd men efter
bearbetning av dom s<> tog det inte l<>ng tid innan fienderna kn<6B>ckt
dom. Det var fr<66>mst n<>r man anv<6E>nde radiokommunikation under f<>rsta
v<>rldskriget som man kunde snappa upp all trafik dvs. m<>ngder av
meddelanden fr<66>n varandra. Fransm<73>nnen f<>ngade upp ca: 100 miljoner
tyska meddelanden. Ett annat v<>ldigt ber<65>mt krypto var Zimmerman
telegrammet som inneh<65>ll en krypterad text om planer till krigs-
utvecklingen under f<>rsta v<>rldskriget som skulle p<>verka hela
h<>ndelse f<>rloppet. Detta lyckades att forceras och de allierade
fick reda p<> tyskarnas invasionsplaner. Vid f<>rsta v<>rldskrigets slut
hade man kommit underfund med n<>got revolutionerade. Det var att
om man anv<6E>nde sig av slumpm<70>ssiga nycklar dvs. slumpm<70>ssiga kodord
skulle s<>kerheten <20>ka markant. Detta kallades Vernam efter han som
kom p<> det och det kallades <20>ven eng<6E>ngs krypto. Tanken var den
att man skulle ett h<>fte med slumpm<70>ssiga koder. D<>r man skulle
anv<6E>nda ett g<>ngs l<>sen till varje krypto, en s.k nyckel. Detta
var absolut s<>kert men problemet var anv<6E>ndarv<72>nligheten var begr<67>nsad
eftersom man var tvungen att ha m<>ngder av slumpm<70>ssigt producerade
nycklar. En g<>ngs nycklar anv<6E>nds d<>rf<72>r bara n<>r man beh<65>ver
extremt h<>g s<>kerhet och n<>r man har r<>d t.ex. vid den heta linjen
som g<>r mellan USAs och Rysslands president.
1918 utvecklade Arthur Sherbius Enigma som var en kryptering
maskin som kunde skapa krypton. Genom att skriva in meddelandet
p<> ett tangentbord s<> kom meddelandet krypterat ut genom att
en indikatorlampa t<>nds f<>r varje kryptobokstav i fr<66>ga p<> en
tavla. Det avg<76>rande i den var slumpkodaren som systematiskt
vrider sig s<> att det till synes blir slumpm<70>ssiga kryptobokst<73>ver
som skrivs ut. Men i sj<73>lva verket s<> vrids, scramblen som den
kallas ett tjugonionde dels varv varje g<>ng efter det att ett
ord hade krypterats. Egentligen blir detta 29 stycken poly-
alfabetiska krypton och om man skulle skriva in samma bokstav
29 g<>nger s<> skulle den st<73>llas in i det ursprungliga l<>get
och man ser l<>tt ett m<>nster. Genom att s<>tta i tv<74> stycken
slumpkodare <20>kar antalet varianter och s<>kerheten f<>rb<72>ttras. Man
b<>rjade d<>rf<72>r s<>tta i flera slumpkodare allteftersom s<>kerheten
beh<65>vde f<>rb<72>ttras. Man hittade <20>ven andra s<>tt att g<>ra det
sv<73>rare f<>r fienderna att dekryptera deras Enigma krypton genom
att s<>tta i en reflektor. Den reflekterar s<> att signalen
passerar de tv<74> scramblersen p<> tillbaka v<>gen. N<>r n<>gon tar
emot ett meddelande med kryptot s<> m<>ste dom ha nyckeln, som
i det h<>r fallet <20>r hur Enigma maskinens inst<73>llning <20>r vid
krypterings tillf<6C>llet. Egentligen i det svenska alfabetet <20>r det
29 bokst<73>ver men det fanns inga Enigma maskiner s<> vitt jag vet
d<> som anv<6E>nde sig av en svensk upps<70>ttning av tangentbord.
1 Scrambler: 26
2 Scramblers: 26 x 26 = 676
3 Scramblers: 26 x 26 x 26 = 17576
Shrebius var smart och ut<75>kade snart sin uppfinnings s<>kerhet
genom att l<>gga till 2 stycken scramblers till och ge den en
ny funktion som gjorde att man kunde byta plats p<> dessa. <20>ven
en kopplings tavla som man med hj<68>lp av kontakter kunde <20>ndra
inst<73>llningarna med vardera 26 bokst<73>ver. S<> om fanns med 3
stycken scramblers som kunde flyttas runt var antalet m<>jliga
nycklar:
17576 x 6 x 100391791500 = 10 000 000 000 000 000
Nu ans<6E>gs Enigma kryptot som det absolut s<>kraste hittills och
var det givetvis ocks<6B> det men med facit i hand s<> lyckades
man <20>nd<6E> kn<6B>cka Enigma kryptot och m<>nga av tyskarnas strategiska
planer lyckades synas. Det var Rejewiks som b<>rjade med arbetet
men det var Turing som verkligen lyckades kn<6B>cka Enigma kryptot.
Det gjordes genom att man i detalj studerade hur en Enigma
maskin fungerade och hur kryptot fungerade i f<>rh<72>llande till
detta och han lyckades efter m<>nga brillianta l<>sningar se
svagheterna i det. Detta kom att vara avg<76>rande f<>r det andra
v<>rldskriget utg<74>ng och de allierade vann inte sitt krig enbart
med heroiska soldater och tunga pansarvagnar utan ocks<6B> genom en
utm<74>rkt fungerande underr<72>ttelse tj<74>nst som dekrypterade m<>nga av
Tyskarnas meddelanden.
Modern kryptering:
I och med den f<>rsta 'officiella' datorn ENIAC (Electronic
Numercial Integerator And Calculator) som byggdes 1945 b<>rjade
steget in i den digitala v<>rlden med kryptering som sker
digitalt. Elektroniken <20>r snabbare <20>n mekanik som de tidigare
alternativen har anv<6E>nt sig av. Hela dator v<>rlden <20>r uppbyggt
p<> ettor och nollar som man kallar bits ('binary digits'). P<>
svenska heter det bitar. F<>r ASCII (American Standard Code for
Information Interchange) <20>r uppbyggda av 128 tecken eftersom
varje bin<69>rt tal som skrivs ut med 7 siffror kan skrivas p<>
128 olika s<>tt. Varje tecken har ett specifikt bin<69>rt tal.
Nedan <20>r det bin<69>ra alfabetet.
ASCII kodens bin<69>ra tal:
A = 1000001 K = 1001011 U = 1010101
B = 1000010 L = 1001100 V = 1010110
C = 1000011 M = 1001101 X = 1011000
D = 1000100 N = 1001110 Y = 1011001
E = 1000101 O = 1001111 Z = 1011010
F = 1000110 P = 1010000
G = 1000111 Q = 1010001
H = 1001000 R = 1010010
I = 1001001 S = 1010011
J = 1001010 T = 1010100
Nu skall jag f<>rs<72>ka f<>rklara den moderna typen av kryptering.
Om vi har meddelandet 'hej' s<> <20>vers<72>tter vi det f<>rst till
maskin spr<70>k:
HEJ = 1001000 1000101 1001010 = 100100010001011001010
Transposition krypto (ett stegs f<>rskjutning)= 001000100010110010101
Nu g<>r vi det lite sv<73>rare och anv<6E>nder oss av en nyckel
som <20>r ordet 'ben'.
Klartext HEJ = 100100010001011001010
Nyckel BEN = 1000010 1000101 1001110 = 100001010001011001110
Substitution = 000101000000000000100
(om b<>da siffrorna <20>r samma allts<74> nyckeln och klartexten
blir det en nolla annars en etta)
P<> 1970-talet utvecklades ett krypterings system som f<>rst
kallades f<>r Lucifer. Det fungerade s<> att datorn delade upp
meddelandet i delar p<> 64 siffor efter det att den hade
gjort om meddelandet till bin<69>ra tal. I varje del krypteras
delarna inb<6E>rdes och blandas. D<>refter delas de upp <20>ter igen
och f<>r beteckningen v<>nster och h<>ger beroende p<> om det <20>r
1 eller 0. V<>nster <20>r 0 och h<>ger <20>r 1. Siffrona i h<>ger
k<>rs igenom en komplicerad funktion som <20>ndrar siffrorna enligt
en "komplicerad substitution", en s<> kallad <20>verchiffering. Denna
h<>ger delen som g<>tt igenom den h<>r funktionen adderas till
v<>nster delen. Den delas sedan upp i tv<74> delar p<> 32 siffror
d<>r den v<>nstra kallas f<>r h<>ger och den ursprungliga h<>ger
blir v<>nster. Hmm.. dettta <20>r en omg<6D>ng och och den k<>rs
igenom 15 omg<6D>ngar till. Funktionen <20>r beroende av nyckeln som
b<>da parter som skall skicka meddelandet till varadra anv<6E>nder sig
av. Det <20>r d<>rf<72>r desto st<73>rre nyckel man anv<6E>nder ju sv<73>rare
blir det att f<>rs<72>ka dekryptera meddelandet. Lucifier utvecklades
och med NSA (National Security Agency) p<>tryckningar till ett
56 bitars (vilket betyder att man kan anv<6E>nda nycklas som <20>r
1 x 10^16 stora) DES krypto. DES st<73>r f<>r Data Encryption
Standard. DES anv<6E>nds mycket fortfarande. Problemet nu var nyckel
distributionen eftersom hur skulle man kunna g<>ra f<>r att
tv<74> personer skulle kunna kommunicera, de beh<65>ver en och samma
nyckel och som de skall kunna skicka fram och tillbaka p<>
ett s<>kert s<>tt.
Metoden som var l<>sningen p<> problemet var public key
cryptography som uppfanns av Whitfield Diffie och Martin
Hellman 1975. Systemet bygger p<> ett par av nycklar, en
offentlig nyckel (public key) som krypterar data och en
privat (hemlig) nyckel (private key) som anv<6E>nds vid de-
kryptering. De som har din offentliga nyckel <20>r de som kan
kryptera meddelanden som bara du kan l<>sa eftersom nyckeln
kan inte dekryptera meddelandena (det <20>r denna nyckeln som
man ger ut till alla) och din egna privata nyckel <20>r den
som dekrypterar ditt meddelande (som enbart du har). P<> detta
s<>ttet fungerar nu PGP ett dator program som l<>ter anv<6E>ndare
anv<6E>nda sig av kryptering av meddelanden som email etc. PGP
st<73>r f<>r Pretty Good Privacy. PGP skapar en session key som
<20>r en eng<6E>ngs nyckel. Denna nyckel bygger p<> ett slumpm<70>ssigt
nummer som skapas genom att man f<>r musen runt p<> sk<73>rmen.
S<>kerheten ligger i nyckeln som <20>r ett v<>ldigt stort nummer,
nyckelns styrka m<>ts i bits som vi pratade om tidigare. Ju
st<73>rre nummer nyckeln har desto h<>gre s<>kerhet. T.ex ett 128-
bitars krypto eller 56-bitars krypto. Nyckel paret brukar kallas
keyrings.
H<>r <20>r ett exempel p<> en public key.
-----BEGIN PGP PUBLIC KEY BLOCK-----
Version: PGPfreeware 6.5.8 for non-commercial use <http://www.pgp.com>
mQGiBDnU0zYRBADGbsHDa9cRC0ywhfy2w1kfDYmPGJPrGlC6SJdRA1lQDjZbJnKA
QTD6NN6u4YcZoW/VYWoxhlKcUkfsRWZPlzOtBgujs3ctodJJ1vxKPz8kHUVFBxeH
AgIlwuhQ5uBDbHlQRrA03kQb/dCVztpGYOYiiZDJ6KO07CP+88k5sadCMQCg/5Ir
-----END PGP PUBLIC KEY BLOCK-----
PGP och andra av dagens krypterings system bygger p<> modul<75>r
aritmetik. Modul<75>r aritmetik <20>r ett r<>knes<65>tt som fungerar som
env<6E>gs funktioner. L<>t mig demonstrera. Vi har en klocka och
den <20>r som vanligt indelad i tolv stycken delar (timmar
men detta har inget med tid att g<>ra s<> t<>nk inte s<>
mycket p<> det). Om vi vill ber<65>kna (3 + 4) s<> g<>r vi f<>rst
3 steg och sedan 4 steg och hamnar p<> siffran 7 [ (3+4 )= 7
(mod 12) ] Om vi ist<73>llet vill r<>kna ut 10 + 5 s<> g<>r vi
f<>rst 10 steg och sedan 5 steg till s<> hamnar vi p<>
siffran 3. [ (10 + 5 ) = 3 (mod 12) ].
Det som <20>r bra med modul<75>r aritmetik <20>r att v<>rderna inte
<20>kar kontinuerligt, l<>t mig visa med ett exempel. Om vi har
en funktion 2^x s<> r<>knar vi l<>tt ut det med g<>nger tabellen
(2, 4, 6, 8, 10 osv) men om vi har 2^x (mod 6) s<> blir
det lite kr<6B>ngligare och funktionen f<>ljer inte n<>gon
kontinuerligtet (2, 2, 1, 2 osv). Man r<>knar ut den modul<75>ra
aritmetiken genom att ta formeln Y^x = Z (mod P). S<> om man
vill veta Y^x/P = [ett tal]. Detta <20>r Fermats sats.
[ett tal] x P = [ett annat tal].
[ett tal] - [ett annat tal] = resten. Det <20>r resten som <20>r svaret.
Vi tar ett exempel vi har 3^4 = (mod 7) och vill veta svaret:
3^4 = 81
81/7 = 11
11 x 7 = 77
81 - 77 = 4
Svar: resten <20>r 4
S<> om man anv<6E>nder tillr<6C>ckligt stora tal s<> blir det fort
v<>ldigt sv<73>rt att k<>cka t.ex 589^x (mod 31282). S<> om jag ger
ut resultatet till n<>gon och bara jag vet vad x <20>r s<> blir
det v<>ldigt sv<73>rt f<>r den personen att r<>kna ut vad mitt x
<20>r. Det <20>r detta som dessa, env<6E>gs funktioner vi g<>tt igenom
har f<>r funktion.
Om vi har Y^x (mod P) och best<73>mmer v<>rdena p<> Y och P <20>ven
om n<>gon har v<>rdena Y och P s<> kan dom inte r<>kna ut x. Om
tv<74> personer har var sitt v<>rde Y och P och var sitt A och
B. A och B <20>r hemliga men Y och P <20>r det inte. Person A
s<>tter in sitt v<>rde A i Y^x (mod P) och f<>r ut a samma sak
g<>r person B, s<>tter in tal B i Y^x (mod P) och f<>r ut ett
v<>rde f<>r b. Dessa v<>rden skickar dom till varandra b och a
allts<74> och s<>tter person A s<>tter in v<>rde b^A (mod P) och
person B s<>tter in a^B (mod P). B<>da personerna kommer nu
att f<> samma v<>rde. Det <20>r detta som <20>r deras nyckel. <20>ven
en tredje person (person C f<>r komikens skull) skulle f<> reda
p<> de olika v<>rden s<> har den personen v<>ldigt sv<73>rt att
<20>terskapa detta f<>rfarandet s<>rkillt om vi anv<6E>nder oss av
enorma tal. Detta system <20>r assymetrisk och alla andra
som jag har beskrivit <20>r symmetriska. Grundpelaren i detta <20>r
det som jag beskrev om om PGP, d<>r man har olika nycklar
f<>r kryptering och dekryptering.
PGP bygger p<> RSA (Riverst, Shamir, Aldeman) som <20>r funktionen
f<>r att de h<>r med offentliga och privata nycklar. Jag f<>r
ta och f<>klara det lite n<>rmare ocks<6B>. Man v<>ljer tv<74> stycken
prim tal, x och y (detta <20>r andra tal nu s<> att det inte
blir n<>got missf<73>rst<73>nd) sedan multiplicerar man dessa med
varandra och f<>r fram ett tal som reprensenterar den offentliga
nyckeln. Om n<>n vill skicka ett email till den personen som
har N som offentlig nyckel m<>ste den personen ta v<>rdet N
och s<>tta in det i den allm<6C>na formeln som env<6E>gsfunktionen
g<>r. N<>r n<>gon vill skicka ett meddelande till personen med N
s<> s<>tter man in det i den h<>r funktionen. F<>r personen med
N skall kunna dekryptera meddelandet m<>ste hon ta hj<68>lp av sin
privata nyckel dvs talen x och y. Alla vet N eftersom detta
<20>r den offentliga nyckeln men kan man inte lura ut vad x och
y <20>r d<>? Nej det <20>r det som <20>r det smarta med dessa RSA
funktioner att om man vet N s<> <20>r det v<>ldig sv<73>rt att lista
ut vad x och y <20>r och s<>rkillt om man anv<6E>nder s<> h<>ga tal
som 10^140 och dylikt. Det b<>r till<6C>ggas att minir<69>knaren brukar
b<>rja 'overflowas' p<> 10^99.
F<>rutom RSA s<> <20>r PGP uppbyggt av IDEA som <20>r ett symmteriskt
krypto vilket g<>r PGP till ett hybrid system. RSA bidrar
med s<>kerheten och IDEA g<>r s<> att det g<>r snabbt.
Olika sorters varianter av kryptering:
Blowfish - <20>r en gratis krypterings algoritm som kan anv<6E>nda
sig av 32 bitar till 448 bitar. Skapad av Bruce Schneier
SSL - Secure Sockets Layer <20>r den mest anv<6E>nda krypterings
s<>tt som krypterar HTTP (HyperText Transfer Protocol) och TCP
(Transport Control Protocol) lagrerna. Denna algoritmen <20>r
inkluderad i webl<62>sarna Microsoft Internet Explorer and Netscape.
Denna algoritmen bygger p<> RSA.
SET - Secure Electronic Transaction anv<6E>nds f<>r att g<>ra s<>kra
transanktioner via Internet med t.ex kreditkort. Microsoft, VISA,
Master card, Netscape <20>r bara n<>gra av dom som st<73>der den h<>r
sorten av s<>ker kommunikation. Med digitala certificat och
digitala signaturer kan man skapa s<>kra kommuniktioner mellan
k<>pare och s<>ljare.
SHTTP - Secure Hypertext Transfer Protcol <20>r ett protokoll som
anv<6E>nds f<>r olika WWW-transfereringar. K<>nnetecknas med att URL-
en b<>rjar med https://.
SSH - Secure SHell ers<72>tter program som rlogin och telnet f<>r
att ist<73>llet k<>ra kommandon och l<>senord klartext g<>r SSH s<>
att trafiken blir krypterad. Anv<6E>nder sig av IDEA, Triple-DES,
DES, RC4-128, TSS, Blowfish som alla <20>r symmetriska krypton f<>r
att det skall g<> snabbt. Men <20>ven h<>r anv<6E>nds RSA.
CTCP - Anv<6E>nds f<>r att k<>ra krypterad TCP/IP trafik.
Referenser:
==========
* Introduction to cryptography
* Kryptering fr<66>n b<>rjan till slut av Hans Husman
* Applied Cyptography
http://www.amazon.com/exec/obidos/ASIN/0471117099/002-2655284-3468228
* Kod boken av Simon Singh
http://www.amazon.com/exec/obidos/ASIN/0385495315/002-2655284-3468228
Krypterings L<>nkar:
==================
PGP relaterat
http://www.pgpi.com
http://www.pgp.com
http://www.pgp.net
http://www.pgpinternational.com/
http://irfaiad.virtualave.net/
http://crypto.yashy.com/www/
http://axion.physics.ubc.ca/pgp-attack.html Detaljerat
http://www.fsf.org/ GPG (PGP f<>r linux)
http://www.rsa.com RSA Data Security
http://www.nsa.gov/ The National Security Agency
http://www.ssh.fi/
http://www.counterpane.com/
http://www.wiretapped.net/
http://cryptome.org/
http://www.faqs.org/faqs/cryptography-faq/
http://www.csua.berkeley.edu/cypherpunks/Home.html CyberPhunks
Svensk:
http://www.distributed.net/
http://hem.passagen.se/tan01/
Gotrex
_____________________________________________________________________
<20><><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
"I should be able to whisper something in your ear, even if your
ear is 1000 miles away, and the government disagrees with that."
- Philip Zimmerman (skaparen av PGP)
_____________________________________________________________________
_________________
/ 2. Kernel \
<20><><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
Kerneln <20>r n<>got utav det viktigaste i ditt system. Utan en
kernel kommer din linux burk inte att starta och det vill du
ju s<> klart, men en uppdaterad kernel <20>r bra inte minst f<>r
s<>kerheten. Eftersom att det finns buggar i de flesta gamla
kernels som g<>r att man kan exploita specifika program och
d<>rigenom f<> root.
Men om du <20>r relativt ny p<> Linux har du kanske aldrig
kompilerat din egna kernel, utan du sitter fortfarande med din
gamla kernel som blev installerad n<>r du satt och klickade dig
igenom installationen. Men efter att du har l<>st denna texten
<20>r du redo f<>r att konfigurera och kompilera din egna kernel.
S<> det <20>r bara att luta sig tillbaks och njuta av denna
fina text :>.
-----------------------------DISCLAIMER------------------------------
| Jag tar inget ansvar f<>r vad som h<>nder ditt system om |
| du g<>r <20>ndringar efter denna texten. Allt som du skriver|
| som inte skrivs p<> mitt tangentbord tar jag inget ansvar |
| f<>r. Du <20>r sj<73>lv skyldig om du skulle f<>rst<73>ra ditt eller|
| n<>gon annans system. L<>gg aldrig skulden p<> mig, eftersom att|
| jag skiter i vad du s<>ger och jag kommer aldrig att ta|
| p<> mig ansvaret. |
-----------------------------DISCLAIMER------------------------------
Det du ska b<>rja med <20>r s<> klart att tanka hem den nyaste
kerneln. Detta kan man g<>ra p<> ett par olika s<>tt, men om
man har lite vett i skallen tankar man hem den direkt fr<66>n
ftp.kernel.org. Eftersom att om du tar den fr<66>n n<> os<6F>ker mirror
kanske det har varit en hacker d<>r och lagt till n<>n farlig
backdoor och sen <20>ger ditt system. Man kan aldrig vara f<>r
s<>ker. Just d<>rf<72>r ska man ta den fr<66>n det riktiga st<73>llet.
D<>r man vet vad man f<>r :>. Allts<74>, du startar upp din
connection mot Internet och sen ftp'ar du in p<> ftp.kernel.org,
detta kr<6B>ver inget anv<6E>ndarnamn eller n<>tt s<>nt l<>jligt, du <20>r
anonym ( anonymous ). Sen letar du dig fram till den kernel du
vill ha. Det skall inte vara s<> sv<73>rt. Men om du inte har
ork att sticka in och leta efter den s<> kan du lika g<>rna be
n<>gon polare sticka in d<>r och leta och sen bara ge dig en
fungerande url s<> kan du ju dra hem den med wget ( zaph0x g<>r
alltid s<> :> ).
Sen n<>r du har den p<> din h<>rddisk <20>r det dags att packa
upp hela paketet. Antagligen har du varit s<> smart s<> att du
inte ftp'ade in som root, eftersom att det aldrig <20>r s<>kert.
Man vet aldrig vad som v<>ntar utanf<6E>r din egna dator. Allts<74>
g<>r vi s<>h<EFBFBD>r. <20>ndra anv<6E>ndare till root ( su ). Sen g<>r du
till din hem katalog ( i mitt fall /home/zaph0x ). Sen ska du
kopiera den till /usr/src ( cp kernel-x.x.xx.tar.bz2 /usr/src ). Du
skulle lika g<>rna kunna flytta den f<>r att spara plats, men
h<>rddiskar <20>r ju till f<>r att fyllas s<> mina ligger kvar i
min hem katalog ocks<6B> :>.
Glid nu in i /usr/src. Packa upp kerneln ( om det <20>r en tar.bz2
fil skriver du, bzip2 -d kernel-x.x.xx.tar.bz2 ; tar xvf kernel-x.
x.xx.tar. Men om det <20>r ett tar.gz paket s<> skriver du tar
zxvf kernel-x.x.xx.tar.gz ). Sen har du klarat av det l<>ttaste
inom det som vi ska g<>ra :>. Nu ligger din nya kernel okon-
figurerad och ej kompilerad i /usr/src/linux. S<> nu ska vi bege
oss in p<> att fixa detta s<> att allt smider p<> som vi vill
ha det.
N<>r du st<73>r i /usr/src/linux finns det ett par olika alternativ
att v<>lja p<>. Du kan antingen g<>ra en "make menuconfig" som
ger dig "konfigurations programmet" via en clean meny, eller om
du inte vill det skriver du "make xconfig", detta f<>ruts<74>tter
att du <20>r i X. D<> smider det fram en ruta d<>r man kan klicka
sig fram. Det <20>r f<>rmodligen det l<>ttaste f<>r dem som <20>r vana
vid WindowS :>.
Sen ska du konfigurera kerneln efter som du vill ha den. Och
eftersom alla m<>nniskor har olika behov t<>nker jag inte g<> in
p<> exakt vad alla saker g<>r, men jag t<>nkte ta upp de olika
menyerna som man ser. Allt kanske inte <20>r direkt l<>ttbegripligt.
--Code maturity level options--
Detta <20>r om systemet skall s<>ga till om det <20>r en development
fil eller om det finns snea drivrutiner eller knasig kod.
Det b<>sta <20>r nog att ha denna markerad, s<> att man fattar vad
systemet vill. Det kan vara sv<73>rt ibland att fatta vad systemet
vill s<>ga till dig, men det <20>r betydligt l<>ttare <20>n i Windows.
--Processor type and features--
V<>lj vad du har f<>r processor typ och om du har n<>got speciellt
som ingen annan vill ha, men som du har i alla fall, f<>r
att t.ex dina gamla Windows spel skulle flyta bra. Jag t<>nker
inte sitta och <20>vers<72>tta skiten, du borde fatta vad det <20>r om
du l<>ser. Jag f<>rklarar bara grunderna. S<> d<> va det sagt ocks<6B>
:>.
--Loadable module support--
Denna skall vara i kryssad om du t<>nker anv<6E>nda moduler. D<>
kanske det va dags att f<>rklara moduler ocks<6B> :> En modul <20>r
en drivrutin som ligger utanf<6E>r kerneln l<>tt f<>rklarat. Den <20>r
allts<74> inte inbakad i kerneln, det kan man v<>lja sj<73>lv, det
kan vara l<>ttare att ha vissa saker som moduler, jag t.ex
k<>r mitt n<>tverkskort som modul. Det kanske kr<6B>nglar n<>gon g<>ng
och d<> <20>r det l<>tt att leta fram vad som <20>r fel och till
och med fixa det :>.
Kryssa i den rutan.
--General setup--
H<>r kommer vi in p<> vad din kernel ska hantera. Du har ju
t.ex PCI kort i din dator, och d<> kan det vara bra att ha
PCI support, s<> kryssa i de rutor som du tycker passar ditt
system, sen kan du v<>lja om de skall vara moduler utifr<66>n
vad du tycker. Som jag sa jag har ingen aning om vad du
har f<>r system och vad du har f<>r h<>rdvara s<> jag t<>nker
inte skriva specifikt h<>r.
--Plug and Play support--
Usch, att jag ens f<>r se en s<>n skit meny i mitt fina
system <20>r ju stor skam. Om du inte har avsikter f<>r att
sitta och confa ditt system f<>r du g<>rna kryssa i rutan,
men det <20>r bara jobbigt och om du inte har t<>nkt l<>ra dig
att konfigurera systemet s<> <20>r det v<>ll lika bra att du
sitter kvar i Windows eller n<>tt s<>nt. F<>r "Plug and Play"
h<>r inte hemma i Linux ( min <20>sikt ).
--Block devices--
H<>r v<>ljer du vad ditt system ska hantera f<>r olika devices
:>. Kryssa i det du k<>nner att du vill ha, men om det <20>r
n<>got f<>rkryssat ta inte bort det, ditt system kanske anv<6E>nder
n<>got som du inte vet om. Lita inte p<> n<>n, lita p<> ditt
system.
--Networking options--
H<>r kommer vi in p<> det roliga. H<>r st<73>ller du helt enkelt
in vad du vill ha f<>r n<>tverks protokoll. Om du t.ex vill
k<>ra en firewall <20>r det r<>tt bra att kryssa i "Network fire-
walls". Du f<>rst<73>r s<>kert vad det handlar om. Om du inte
k<>nner igen det eller inte har f<>r avsikt att k<>ra det <20>r
det on<6F>digt att kryssa i det, det tar bara plats i din
kernel ( som vi vill ska starta snabbt ).
--Telephony Support--
Detta <20>r helt totalt on<6F>digt f<>r hemmaanv<6E>ndaren. Jag t<>nker
inte ens ta upp det. Skit i detta :>
--SCSI support--
Ja, om du har n<>gra SCSI saker inkopplade i din dator ska
du v<>ll v<>lja dem h<>r. Men vem vill ha SCSI n<>r det finns
IDE? :> Du har s<>kert redan ett humm om vad SCSI <20>r s<>
det <20>r bara on<6F>digt att f<>rklara det h<>r.
--I2O device support--
Helt enkelt om du vill ha I20 support. Men det vill vi ju
inte s<> klart, s<> l<>mna denna menyn och g<> fram<61>t. :>. Orkar
inte skriva massa skit om vad det <20>r eftersom att dem som
texten <20>r riktad till inte kommer att anv<6E>nda detta.
--Network device support--
Vad har du t<>nkt anv<6E>nda f<>r n<>tverks protokoll? Jo, ska du
ansluta dig till Internet via ett modem <20>r det alltid bra att
ha PPP support, eller om du anv<6E>nder ett annat protokoll f<>r
att ansluta dig s<> tar du s<> klart det, men det vanligaste
<20>r fortfarande PPP ( i Sverige ) som tur <20>r :>.
Ska du anv<6E>nda n<>tverkskort g<>r du in i en av menyerna "Ethernet
( 10 or 100Mbit )" eller "Ethernet ( 1000 Mbit )" men eftersom
att jag betvivlar att n<>gon sitter med 1000 Mbit d<>rute s<> g<>r
du in i "Ethernet (10 or 100Mbit)" och v<>ljer det kortet som
du har, och om det kortet som du har inte finns med i listan
<20>r det s<>kert ett NE2000 kompatibelt kort. D<> kryssar du bara
i rutan "PCI NE2000 support" som <20>r lite l<>ngre ner i menyn.
S<> ska det nog l<>sa sig ( h<>nvisar till diox's text om n<>t-
verk i unix milj<6C> p<> http://www.2600hz.net ).
Du f<>rst<73>r s<>kert allt som st<73>r d<>r. Det <20>r inte s<> sv<73>rfattat.
Om du inte g<>r det f<>r du helt enkelt ta man sidorna eller
readmen till hands.
--Amateur Radio support--
Ska vi s<>nda n<>n amat<61>r radio?
NEJ!
Skit i denna ocks<6B>, om du inte har valt Linux f<>r att s<>nda
radio. Men d<> kan du g<> och stoppa upp n<>tt d<>r bak, f<>r
jag t<>nker inte f<>rklara.
--IrDA (infrared) support--
Ska vi ha infrar<61>d support? Det kan ju vara bra om du nu
har det, men jag har aldrig haft det och kommer nog inte att
skaffa det. Det <20>r liksom inte min stil. Ska du anv<6E>nda det
f<>r du helt enkelt v<>nda dig till n<>gon som anv<6E>nder det och
be han/hon hj<68>lpa dig med det.
--ISDN subsystem--
Sitter du med ISDN och mirkkar? D<> tycker jag att du ska ta
en titt p<> denna menyn. Annars kommer det inte att g<> s<>
bra n<>r du ska ut p<> Internet.
--Old CD-ROM drivers--
Hmm, om det <20>r n<>gon som sitter med en CDROM som inte <20>r
IDE eller SCSI tycker jag att ni skall uppgradera eller liknande
f<>r att ni kommer att f<> se p<> nya m<>jligheter som ni aldrig
visste fanns :>
--Character devices--
H<>r st<73>ller du in hur din konsoll ska fungera. Jag antar att
de som har konfigurerat kerneln innan dig redan har gjort det
som det skall vara, men ta en extra titt om det <20>r n<>got
trevligt du hittar. D<> kan du ju alltid testa det. Det skadar
inte att vara nyfiken. H<>r st<73>ller du <20>ven in vad du har f<>r
mus och om du har n<>n joystick som du ska anv<6E>nda till
gnibbles eller n<>tt, jag vet inte :>.
Men om du har en joystick tycker jag du ska skita i att
anv<6E>nda den i Linux, eftersom att det inte finns n<>tt bra spel
f<>r Linux som har anv<6E>nding utav en joystick. H<>r kan du <20>ven
konfigurera din kernel f<>r video kort och dyl. det kan vara
trevligt om du vill titta p<> film i Linux som <20>r en h<>jdare,
det kan jag garantera :>.
--Filesystems--
Nu ska vi konfigurera olika filsystem som vi vill kunna l<>sa.
Klart att du ska ha m<>jlighet att l<>sa FAT32 och s<>dant.
Kryssa i de rutor som tyder p<> detta, typ "DOS FAT fs support"
( fs st<73>r f<>r filesystem ) "Microsoft Joliet CDROM extensions".
Sen ska det nog l<>sa sig, du kommer att se vad du har
anv<6E>ndning f<>r i framtiden och det skadar aldrig att kompilera
om kerneln ett par g<>nger, speciellt inte om du aldrig har
gjort det f<>rr. D<> kommer du att l<>ra dig oerh<72>rt mycket varje
g<>ng. Man f<>r en kunskaps kick, det <20>r n<>stan som att vara
h<>g :>.
--Console drivers--
F<>rger i konsollen och uppl<70>sning. Detta <20>r ganska trevligt.
Testa att <20>ka p<> din VGA uppl<70>sning lite, det ger garanterat
en tillfredst<73>llelse f<>r dig. Det gjorde det f<>r mig, nu
sitter jag enbart i konsollen, och har n<>stan dumpat X totalt.
Ganska mycket bra att ha grejer h<>r inne. Kolla runt, l<>s,
och testa.
--Sound--
Leta upp ditt ljudkort och kryssa i det f<>r att f<> fram lite
ljud ur v<>ra h<>gtalare. Det kommer ju att bli jobbigt om vi
inte f<>r n<>got ljud ur h<>gtalarna.
--Kernel hacking--
Om du kryssar i denna kommer du att ha lite kontroll <20>ver
systemet <20>ven om det kraschar. Men om du inte vet vad som
h<>nder och inte har riktigt koll p<> systemet <20>nnu <20>r det
lika bra att l<>ta bli denna.
S<>ja, nu har vi g<>tt igenom alla olika menyer. D<> <20>r det
dags att b<>rja kompilera kerneln. Jag r<>knar med att du har
kompilerat ett program eller liknande innan s<> att jag slipper
f<>rklara vad make och allt s<>dant g<>r.
Det du skall b<>rja med <20>r:
make dep
Sen kommer det massa text framflygande p<> sk<73>rmen. Stick till
k<>ket och h<>mta cola och chips f<>r det kommer att ta ett tag.
inte make dep, men det vi ska g<>ra fram<61>ver.
N<>r detta <20>r klart skriver vi
make clean
Nu rensas systemet p<> all skit som vi inte vill ha. S<> slipper
vi ha allt liggande och skr<6B>pande p<> v<>ran dyrbara h<>rddisk.
Denna g<>r fort och <20>r klar p<> 30 sec med en relativt snabb
dator sen skriver vi
make bzImage
Det <20>r nu vi f<>r anv<6E>ndning utav cola och chips. <20>t nu tills
detta <20>r klart, det kommer att ta ett tag beroende p<> hur snabb
dator du har.
Skriv sedan
make bzlilo
Nu tar det ett tag till, g<> ut och ta en cigg, eller smit
in p<> dass och sitt d<>r och h<>ng ett tag. Man hittar alltid
nya saker som <20>r roliga att leka med. N<>r vi <20>r klara med
det och har kommit tillbax till datorn ska vi skriva
make modules
och efter det
make modules_install
Om du har f<>tt ett error under tiden skall du g<> tillbax och
g<>ra om allt :>.. lokalisera felet och ornda till det.
...............................................................
S<>d<EFBFBD>r, nu ska du ha en System.map och en vmlinuz liggande i /
G<> ut till rooten ( / ).
F<>r att vi fortfarande ska kunna boota med v<>ran gamla kernel
om det skulle visa s<>g att denna inte funkar. Som du s<>kert vet
har du en katalog som heter boot, som ligger i /. Allts<74> /boot.
:> Skriv cp /boot/System.map /boot/System.old s<> sparar sig den
gamla System.map <20>ven om vi skriver <20>ver den. Nu skriver du
mv System.map boot
Du ska st<73> i / n<>r du skriver detta, annars blir det kefft och
du f<>r g<>ra om det :>. Men om du st<73>r i /boot och skriver det
flyttar sig v<>ran System.map ( den som tillh<6C>r den gamla kerneln)
till en fil som heter boot, och det har vi ingen nytta av,
den ligger bara och skr<6B>par. S<> se till att du g<>r r<>tt.
Sen tar du och kopierar vmlinuz som ligger i / till ex.
/boot/vmlinuz-x.x.xx ( d<>r x <20>r kernel versionen )
Nu har du lagt allt p<> plats. D<> skall vi in i lilo och konfa.
Detta <20>r lite k<>nsligt, f<>r om lilo inte funkar som det ska <20>r det
lite jobbigt att boota datorn. S<> detta skall g<>ras med st<73>rsta
f<>rsiktighet, om du inte riktigt vet vad du g<>r s<> s<>kerhets-
kopierar du /etc/lilo.conf innan vi b<>rjar. I alla fall, editera
/etc/lilo.conf. Jag vet inte exakt hur din ser ut men du skall
ha en spalt som <20>r liknande
image=/boot/vmlinuz-2.2.17
root = /dev/hda1
label = 2.2.17
read-only
Detta skall vara din gamla kernel.
St<53>ll dig under denna och g<>r ett mellanrum, b<>rja som den
f<>rra.
image=/boot/vmlinuz-x.x.xx ( d<>r x <20>r det du skrev f<>rut )
root = /dev/hdx ( d<>r x <20>r samma som st<73>r i den gamla )
label = ( Vad den ska heta i lilo booten )
read-only
Label <20>r allts<74> det som du skriver i lilo booten f<>r att
starta kerneln. Det <20>r antagligen x.x.xx.
Sen om detta funkar som det skall ska det bara vara att
skriva /sbin/lilo som root. D<> ska det st<73> n<>tt i stil med
Added 2.2.16 *
Added 2.2.12
Sen <20>r det bara att reboota ditt system och hoppas p<> att
det funkar. Det ska det ju g<>ra, men man vet aldig, det
kan vara n<>got litet fel som du har gjort och d<> f<>r du
boota upp med den gamla kerneln igen och fixa till det.
// zaph0x < zaph0x@linux.nu >
Jag har aldrig l<>rt mig det d<>r med copyrights s<> jag skriver
bara s<>h<EFBFBD>r: Ni har r<>tt att sprida denna texten hur mycket
ni vill, men den <20>r och f<>rblir of<6F>r<EFBFBD>ndrad annars <20>r det inte
zaph0x som <20>r upphovsman till skiten.
EOF
_____________________________________________________________________
<20><><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
"...Unix, MS-DOS, and Windows NT (also known as
the Good, the Bad, and the Ugly)."
- linux.nu
_____________________________________________________________________
___________
/ 3. NAT \
<20><><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
NAT - Funktion och anv<6E>ndningsomr<6D>den
Det finns 3 huvudsaker med NAT routern.
1. S<>kerheten <20>kar.
2. Man f<>r b<>ttre <20>versikt <20>ver trafiken.
3. Man beh<65>ver f<>rre IP adresser.
--Bakgrund--
Allt sedan internet spridde sig <20>ver v<>rlden har det blivit
mer eller mindre brist p<> IP adresser. Om varje dator hade
haft en egen unik IP adress hade alla adresser redan varit
upptagna och det hade inte g<>tt att identifiera sig p<> n<>tet.
Men f<>r att f<> s<> m<>nga som m<>jligt online skapades NAT
( Network Address Translation ). Meningen med NAT <20>r att l<>ta
alla datorer som st<73>r innanf<6E>r den dela p<> samma IP adress.
Och p<> s<> s<>tt blir f<>rbrukningen mindre.
N<>r Internet " skapades " blev man tvungen att enas om en
standard d<> det g<>llde adresseringen av noder. Man baserade det
p<> 4 st bit-oktetter, allts<74> 4 bytes. Detta system kunde
hantera ungef<65>r 4.1 miljarder noder. Behovet av olika stora
interna n<>tverk, lokala n<>tverk, gjorde att man delade upp
denna logiska adress m<>ngd i fyra grupper. A, B, C, D. C <20>r
den grupp som anv<6E>nds mest eftersom den till<6C>ter 256 noder i
ett lokalt n<>tverk. Men snart visade det sig att denna m<>ngd
inte r<>ckte.
Men genom NAT blev det m<>jligt att l<>ta ett internt n<>tverk
anv<6E>nda 1 IP adress mot Internet. NAT routern <20>r placerad p<>
ett logiskt st<73>lle mellan " persondatorn " och " servern ".
Eftersom att " persondatorerna " <20>r dolda bakom NAT routern syns
inte deras specifika adresser ute p<> Internet, dem syns bara
f<>r de som sitter inom n<>tverket och NAT routern . P<> detta
s<>ttet minskade anv<6E>ndningen av globala IP adresser oerh<72>rt och
det blev mycket fler adresser lediga :>.
Sen blev trafiken mellan det interna n<>tverket och Internet
mycket l<>ttare att <20>vervaka genom NAT routern. Och p<> detta
viset kan v<>ra k<>ra ISP's h<>lla kollen p<> vad vi g<>r och
inte g<>r p<> Internet.
S<>kerheten <20>kade pga att man bara hade en extern adress. Dvs
alla datorer som satt i samma interna n<>tverk hade bara en
enda IP adress mot Internet. Och detta g<>r det sv<73>rare f<>r
hackern att lokalisera en specifik dator genom NAT routern
( men det <20>r inte om<6F>jligt ). Och om ett brott beg<65>s via den
specifika NAT routern s<> <20>r det bara f<>r sysadminen att ta en
titt i sina loggar s<> syns det vilken dator det var som
anv<6E>nde den tj<74>nsten vid det specifika tillf<6C>llet.
Det <20>r <20>ven l<>tt f<>r sysadminen att sp<73>rra specifika portar
f<>r anv<6E>ndarna inom systemet. Sysadminen kan t.ex sp<73>rra FTP
porten ( 21 ) p<> NAT routern och d<> finns det ingen m<>jlighet
f<>r anv<6E>ndarna inom det interna n<>tverket att skapa en
f<>rbindelse mellan deras dator och en extern dator p<> porten.
--Masquerading--
Denna teknink bygger p<> att man har en dynamisk IP adress
mot internet och som finns f<>r *UNIX. Det finns endast en
global adress i NAT routern och alla interna datorer kommunicerar
via denna mot Internet. F<>r att samtidigt kunna ansluta fler
lokala datorer till Internet anv<6E>nds de logiska tcp- och udp-
portarna 1 - 65535. Syftet <20>r att skilja de olika nodernas
trafik. Ett problem som kan uppst<73> <20>r att vissa internet-
protokoll kr<6B>ver att kommunikationen sker via en specifik logisk
port. FTP anv<6E>nder tcp porten 21 medan www anv<6E>nder 80 som
standard. Men sj<73>lvklart kan man <20>ndra s<> att dessa tj<74>nster
inte ligger p<> dessa standard portar utan man kan k<>ra dem
p<> vilken port man vill. Inkommande anslutningar fr<66>n Internet
<20>r om<6F>jliga med masquerading eftersom en dator som finns med
i <20>vers<72>ttnings tabellen f<>r NAT routern fungerar bara d<>
kopplingen <20>r aktiv. S<> fort en <20>verf<72>ring skett st<73>ngs porten
ner och om den ska startas igen <20>r det stor chans att den
<20>ndras till en ny port som NAT routern tycker <20>r bra enligt
den globala IP adressen. D<>r med g<>r det inte att adressera
en dator i det lokala n<>tet fr<66>n Internet.
Som standard anv<6E>nder den 4096 portar, vilket r<>cker till
ungef<65>r lika m<>nga anslutningar eftersom att vissa portar <20>r
l<>sta till specifika internetprotokoll. Skulle alla tillg<6C>ngliga
portar vara upptagna utav n<>got annat s<> finns det ingen
chans att f<> kontakt med ett externt protokoll. Nackdelen med
masquerading <20>r att vissa protokoll endast accepterar anslutningnar
fr<66>n privilegerade portar allts<74> motsvarigheten till root.
Detta var bakgrunden till varf<72>r NAT har kommit till
jorden. I en senare text kanske jag <20>ven kommer att ta upp
hur man s<>tter upp en NAT router. Men det har diox redan
gjort. S<> det k<>nns lite on<6F>digt att skriva om det. Den texten
kan ni hitta p<> http://www.2600hz.net, d<>r det f<>r <20>vrigt finns
oerh<72>rt mycket bra att l<>sa :>.
Som ni kanske vet s<> finns ju inte v<>ran k<>ra Zitech med
oss l<>ngre. Han hoppade av h/p scenen, och han har sj<73>lv sagt
att det inte <20>r enbart pga alla skriverier om oss och om att
v<>ra k<>ra v<>nner polisen/S<>PO <20>vervakar oss som aldrig f<>rr. Utan
det <20>r <20>ven utav personliga sk<73>l. Han s<>ger att alla kommer
att sluta n<>n g<>ng, men han snackar bara skit :>...
Vi kommer aldrig att ge upp. Vi beh<65>vs f<>r att Sverige ska
kunna g<> vidare i teknologiutvecklingen. Bara f<>r att vi utg<74>r
ett hot mot Sveriges rike kommer vi inte att sluta.
I alla fall, Zitech har f<>rsvunnit och kommer aldrig mer att
komma tillbax, s<> finns det n<>got annat jag kan g<>ra <20>n att
till<6C>gna denna texten till honom och sen <20>nska han lycka till
i framtiden ? Nepp, allts<74> <20>r denna texten till<6C>gnad Zitech.
Och....
Zitech Lycka Till I Framtiden ? :>
T<>nkte <20>ven att det va bra att sl<73>nga in en liten parantes om
ett projekt som p<>g<EFBFBD>r.
MirkkLinux - En helt ny linux distrubition som kommer att sl<73>ppas
n<>r 2.4.0 kerneln blir stable. Mer information kommer att komma
upp p<> http://www.mirkk.org d<>r <20>ven det kommer att bli m<>jligt
att tanka hem n<>gon form utav disten :>
Har ni n<>gra fr<66>gor eller klagom<6F>l att framf<6D>ra <20>r det fritt
fram att maila mig. Men va inte s<>ker p<> att det kommer att
komma n<>got svar eftersom att jag <20>r en upptagen hacker :>
// zaph0x < zaph0x@linux.nu >
Jag har aldrig l<>rt mig det d<>r med copyrights s<> jag skriver
bara s<>h<EFBFBD>r: Ni har r<>tt att sprida denna texten hur mycket ni
vill, men den <20>r och f<>rblir of<6F>r<EFBFBD>ndrad annars <20>r det inte zaph0x
som <20>r upphovsman till skiten.
EOF
_____________________________________________________________________
<20><><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
"Enade vi st<73>, s<>ndrade vi fall."
_____________________________________________________________________
___________________
/ 3. PLUS-tj<74>nster \
<20><><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
Detta <20>r saxat fr<66>n www.telia.se
*Telia Kortnummer
Telia kortnummer ers<72>tter l<>nga nummer med tv<74> eller tre knapp-
tryckningar.
Har du Telia TeleL<65>s eller Telia R<>ckviddsbegr<67>nsare men <20>nd<6E>
vill ringa utvalda nummer anv<6E>nder du Telia Kortnummer. Du kan
anv<6E>nda upp till 100 kortnummer och du beh<65>ver bara l<>gga in
dem en g<>ng, oavsett hur m<>nga telefoner du har.
R<>tt anv<6E>nd sparar du tid och undviker besv<73>r med Telia
Kortnummer. Du slipper sl<73> i telefonkataloger eller komma ih<69>g
l<>nga sifferserier till dem du ringer ofta. Ist<73>llet n<>r du
dem snabbt och enkelt med bara tv<74> eller tre knapptryckningar.
Dessutom minskar risken att du sl<73>r fel nummer. Kortnumren
ers<72>tter l<>nga nummer p<> h<>gst 20 siffror och kan best<73>llas
fr<66>n Telia f<>rutsatt att din telefon <20>r en tonvalstelefon.
Kortnumren best<73>lls i grupper om fem.
En tj<74>nst i n<>tet
Telia Kortnummer <20>r en tj<74>nst i n<>tet som inneb<65>r att du
inte <20>r begr<67>nsad av din egen telefons kortnummerfunktion. Du
kan ha upp till 100 kortnummer. <20>ven om du har flera telefoner
beh<65>ver du bara programmera numren en g<>ng. Med kortnummer kan
du ringa nationella s<>v<EFBFBD>l som internationella samtal men ocks<6B> n<>
persons<6E>kare och mobiltelefoner.
S<> h<>r fungerar Telia Kortnummer
L<>gg in kortnummer p<> din telefon
Lyft luren
Tryck *51*
Tryck in kortnummer
Tryck *
Tryck in telefonnumret du vill registrera
Tryck #
Talmaskinen bekr<6B>ftar
Ring med kortnummer
Lyft luren
Tryck kortnumret
Tryck #
Koppla ur ett kortnummer
Lyft luren
Tryck #51*
Tryck kortnumret du vill koppla ur
Tryck #
Talmaskinen bekr<6B>ftar
Anv<6E>nds ofta i samband med Telia TeleL<65>s
Med Telia TeleL<65>s kan en telefon l<>sas f<>r alla utg<74>ende
samtal. ( Men det g<>r alltid att ringa in till din telefon
eller gratissamtal till t ex Telias Kundtj<74>nst eller larmnummer
112 ). N<>r du best<73>ller R<>ckviddsbegr<67>nsare eller Telia TeleL<65>s
f<>r du gratis tillg<6C>ng till 10 kortnummer som du kan ringa
<20>ven om de ligger i ett sp<73>rrat omr<6D>de ( R<>ckviddsbegr<67>nsaren )
eller om telefonen <20>r l<>st med Telia TeleL<65>s. Om du exempelvis
har sp<73>rrat din telefon f<>r utlandssamtal men <20>nd<6E> vill kunna
ringa din syster i England l<>gger du in hennes nummer som kort-
nummer. P<> mindre arbetsplatser som saknar egen v<>xel <20>r Telia
Kortnummer en praktisk tj<74>nst vare sig man har R<>ckvidds-
begr<67>nsare eller ej. Telefonnummer till leverant<6E>rer och kunder
kan d<> l<>ggas in som kortnummer.
Pris, best<73>llning m m
Ring Telia Kundtj<74>nst 90 200 om du vill veta mera om Telia
Kortnummer och vad det kostar. D<>r kan du ocks<6B> best<73>lla
tj<74>nsten.
*Telia Fj<46>rrstyrning
Med Telia Fj<46>rrstyrning kan du Vidarekoppla din hemtelefon
fr<66>n vilken annan telefon som helst.
Ibland vill du kunna vidarekoppla din hemtelefon, fast du
inte <20>r hemma. Du kanske gl<67>mde bort det innan du <20>kte
iv<69>g eller s<> f<>r du <20>ndrade planer och kommer inte hem vid
den tidpunkt du hade t<>nkt dig. P<> v<>g till sommarstugan
inser du pl<70>tsligt att du gl<67>mde vidarekoppla hemtelefonen.
I den ov<6F>ntade bilk<6C>n f<>rsvinner dina m<>jligheter att vara
hemma vid den tidpunkt d<> du lovade att ta emot ett viktigt
samtal.
Listan p<> tillf<6C>llen d<> det skulle vara en l<>ttnad att kunna
styra om telefonen kan g<>ras mycket l<>ngre <20>n s<>. Med Telia
Fj<46>rrstyrning f<>r du ny frihet och undviker m<>nga stressmoment
f<>r bara 10 kronor per m<>nad inkl moms.
Best<73>ll s<> h<>r
Telia Fj<46>rrstyrning best<73>ller du hos Telia Kundtj<74>nst p<> 90 200
eller i Telias butiker. N<>r du best<73>ller tj<74>nsten f<>r du en
bruksanvisning som bland annat beskriver hur du f<>rsta g<>ngen
<20>ppnar och sedan anv<6E>nder tj<74>nsten.
S<> <20>ppnar du Telia Fj<46>rrstyrning f<>rsta g<>ngen
Du <20>ppnar tj<74>nsten hemifr<66>n med hj<68>lp av en tonvalstelefon
med knapparna * och #. Ring 077-0600, sl<73> ditt eget telefon-
nummer och ange en fyrsiffrig s<>kerhetskod som du sj<73>lv valt.
D<>rmed kan du fr<66>n vilken tonvalstelefon som helst i Sverige
fj<66>rrstyra din hemtelefon inom landet. Sj<53>lvklart kan du ocks<6B>
anv<6E>nda GSM- och NMT-telefoner.
S<> anv<6E>nder du tj<74>nsten
N<>r du ska styra om samtalen till hemtelefonen fr<66>n annan
telefon sl<73>r du 077-0600, oavsett om du ringer fr<66>n en fast
telefon eller via en mobiltelefon. Ett talsvarssystem ger
dig all information du beh<65>ver f<>r att g<>ra inst<73>llningarna.
Anv<6E>nder du en fast telefon betalar du som f<>r Sverigesamtal.
Med en GSM- eller NMT-telefon debiteras du det vanliga priset
f<>r mobilsamtal.
*Telia Direkt Uppringning
Telia Direkt Uppringning ger extra trygghet till m<>nga m<>nniskor.
Lyft luren och v<>nta ett <20>gonblick s<> rings ett f<>rvalt
telefonnummer upp automatiskt.
Det kan vara tryggt att f<> snabb och s<>ker kontakt via
telefon p<> det enklaste av alla s<>tt - bara genom att lyfta
luren. Allt som beh<65>vs <20>r en tonvalstelefon och att tj<74>nsten
Telia Direkt Uppringning ansluts till ditt Telia abonnemang i
vanliga telefonn<6E>tet eller ISDN-n<>tet.
Tre varianter
Direkt Uppringning finns i tre utf<74>randen:
Omedelbar uppringning till ett fast nummer. Meddela vilket
telefonnummer du vill ha omedelbar uppringning till n<>r du
best<73>ller tj<74>nsten hos Telia. Uppringning med 5 sekunders
f<>rdr<64>jning. Du v<>ljer sj<73>lv till vilket telefonnummer upp-
koppling skall ske n<>r du aktiverar tj<74>nsten. Detta tele-
fonnummer kan du <20>ndra sj<73>lv n<>r du vill. Uppringning med
12 sekunders f<>rdr<64>jning. ( Ej f<>r ISDN ) Du v<>ljer sj<73>lv
till vilket telefonnummer uppkoppling skall ske n<>r du
aktiverar tj<74>nsten. Detta telefonnummer kan du <20>ndra sj<73>lv
n<>r du vill. Under f<>rdr<64>jningstiden kan man ringa upp
vilket nummer som helst genom att knappa in det som
vanligt. I detta fall annulleras den inprogrammerade upp-
ringningen.
Best<73>ll hos Telia N<>ra Kundtj<74>nst
Telia Direkt Uppringning best<73>ller du hos Telia N<>ra Kundtj<74>nst
p<> 90 200 eller hos n<>rmaste Telia Butik.
Tj<54>nsten kostar 10:-/m<>n ( inkl. moms ).
S<> aktiverar du tj<74>nsten
Du kopplar in Telia Direkt Uppringning med f<>rdr<64>jning p<> f<>ljande
s<>tt:
Lyft luren.
Tryck *53*
Sl<53> numret som ska ringas upp direkt.
Tryck #
Talmaskinen bekr<6B>ftar.
Att koppla ur tj<74>nsten
Om du vill <20>terst<73>lla den vanliga funktionen hos telefonen g<>r
du s<> h<>r:
Lyft luren.
Tryck omedelbart #53#
Talmaskinen bekr<6B>ftar.
*Telia <20>teruppringning
L<>t telefonen tala om n<>r ett upptaget nummer blir ledigt.
Koppla in
1. Du ringer ett nummer och det <20>r upptaget
2. Tryck 5
3. Upptagettonen f<>rsvinner
4. Talmaskin bekr<6B>ftar
5. L<>gg p<> luren
6. Din telefon ringer upp n<>r det blivit ledigt
Om du vill avbest<73>lla
1. Lyft luren
2. Tryck #37#
3. Talmaskin bekr<6B>ftar
Bra att k<>nna till
- Telefonen bevakar det upptagna numret under 30 minuter.
- N<>r det blir ledigt ringer din telefon med speciell signal.
S<> fort du lyfter
luren ringer det hos den du s<>ker.
- Du kan ha <20>teruppringning till fem olika nummer samtidigt.
- Tj<54>nsten kan inte anv<6E>ndas n<>r du ringer till en v<>xel
eller till en telefon
med PLUS-tj<74>nsten Samtal v<>ntar inkopplad.
- Tj<54>nsten <20>r avgiftsfri.
*Telia Vidarekoppling
Vidarekoppla samtal till din telefon dit du vill - p<> dina
villkor.
Med Telia Vidarekoppling kan du alltid vara n<>bar. Den som
ringer till dig kopplas automatiskt vidare till den telefon
du angivit, t ex sommarstugan, p<> jobbet, till mobiltelefonen
eller till n<>gon som du bett ta emot dina samtal.
Du kan anv<6E>nda tj<74>nsten tillf<6C>lligt eller f<>r en l<>ngre
period. Om du vill beh<65>ver inte ens den som ringer till
dig m<>rka att samtalet kopplas vidare till en annan
telefon, och m<>nga vidarekopplar sina telefoner
n<>r de reser bort f<>r att inte skylta med att huset st<73>r tomt.
Telia Vidarekoppling finns i tre varianter som du kan anv<6E>nda
vid olika situationer.
Vidarekoppling direkt
Vidarekoppling vid ej svar
Vidarekoppling vid upptaget
Vidarekoppling direkt
Vidarekoppling direkt inneb<65>r att alla dina samtal direkt kopplas
vidare till den
telefon du angivit.
G<>r s<> h<>r f<>r att vidarekoppla direkt
1. Lyft luren
2. Tryck *21*
3. Sl<53> telefonnumret dit samtalen ska flyttas
4. Tryck #
5. En talmaskin bekr<6B>ftar din best<73>llning
G<>r s<> h<>r f<>r att avbest<73>lla vidarekoppling direkt
1. Lyft luren
2. Tryck #21#
3. En talmaskin bekr<6B>ftar din avbest<73>llning
Vidarekoppling vid ej svar
Vidarekoppling vid ej svar inneb<65>r att alla dina samtal kopplas
vidare om du inte har svarat i telefonen inom en tidsperiod
( mellan 5-60 sekunder )
som du sj<73>lv v<>ljer.
P<> det s<>ttet blir den som ringer dig vidarekopplad till den
telefon du <20>nskar om du tillf<6C>lligt inte kan svara.
G<>r s<> h<>r f<>r att vidarekoppla vid ej svar
1. Lyft luren
2. Tryck *61*
3. Sl<53> telefonnumret dit samtalen ska flyttas
4. Tryck *
5. Tryck in den tid som telefonen ska ringa innan samtalet
kopplas vidare ( mellan 5-60 sekunder )
6. En talmaskin bekr<6B>ftar din best<73>llning
Om du vill anv<6E>nda standardinst<73>llningen som inneb<65>r vidare-
koppling efter fem signaler trycker du # direkt efter telefon-
nummret dit samtalen ska flyttas.
G<>r s<> h<>r f<>r att avbest<73>lla vidarekoppling vid ej svar
1. Lyft luren
2. Tryck #61#
3. En talmaskin bekr<6B>ftar din avbest<73>llning
Vidarekoppling vid upptaget
Vidarekoppling vid upptaget inneb<65>r att alla dina samtal kopplas
vidare n<>r du sj<73>lv redan <20>r i telefon.
P<> det s<>ttet blir den som ringer dig vidarekopplad till den
telefon du <20>nskar n<>r du redan talar i telefon. Ett alternativ
till denna tj<74>nst kan vara att du ist<73>llet anv<6E>nder tj<74>nsten
Samtal v<>ntar, vilken inneb<65>r att du f<>r en indikation p<> att
nytt samtal v<>ntar p<> ditt svar.
G<>r s<> h<>r f<>r att best<73>lla Vidarekoppling vid upptaget
Du kan best<73>lla eller f<> mer information genom v<>r kundtj<74>nst
90 200 eller v<>ra Telebutiker.
Alla varianter av Telia Vidarekoppling kan <20>ven fj<66>rrstyras, l<>s
mer om Fj<46>rrstyrning.
Bra att k<>nna till:
- Du kan flytta samtal <20>ven till mobiltelefoner ( observera att
du betalar mobilteletaxa fr<66>n din vanliga telefon till mobil-
telefonen )
- Om den telefon du flyttar samtalen till i sin tur har
vidarekoppling inkopplad, flyttas samtalen ytterligare ett steg.
Telia Trepart
N<>r du vill tala med tv<74> andra personer samtidigt.
Med Telia Trepart har du m<>jlighet att koppla samman tv<74> samtal
till ett enda. P<> det s<>ttet sparar du b<>de kostnader och tid
f<>r resor. Du spar ocks<6B> v<>r milj<6C>, eftersom du konfererar <20>ver
telefon ist<73>llet f<>r att anv<6E>nda andra kommunikationsmedel.
Har du behov av att koppla samman fler <20>n tre personer kan
du best<73>lla Telia Multim<69>te.
G<>r s<> h<>r f<>r att best<73>lla ett trepartssamtal
1. Du talar med en person och vill ringa upp en tredje
2. Tryck R
3. Sl<53> numret till den tredje personen
4. Du f<>r svar
5. Tryck R3, och alla tre kan delta i samtalet
Om du inte f<>r svar
1. Du ringer upp en tredje part
2. Ingen svarar eller det <20>r upptaget
3. Tryck R s<> f<>r du tillbaka det f<>rsta samtalet
Bra att k<>nna till
- En konferenston h<>rs var 15:e sekund under trepartsamtalet.
- N<>r du anv<6E>nder tj<74>nsten Trepart f<>r du inte indikering p<>
Samtal v<>ntar n<>r n<>gon annan s<>ker dig
*Telia Samtal v<>ntar
Svara n<>r det ringer fast<73>n du redan talar i telefon.
Med Telia Samtal v<>ntar kan du alltid vara n<>bar och missar
inga viktiga samtal. Med tj<74>nsten inkopplad kan du h<>ra om
n<>gon f<>rs<72>ker n<> dig n<>r du talar i telefonen. Du h<>r tv<74>
diskreta tonsignaler i din telefon om ytterligare n<>gon ringer
till dig. Du kan d<> v<>lja att ta emot det nya samtalet,
att pendla mellan det f<>rsta och det andra samtalet, att tala
med b<>da samtidigt eller l<>ta den som " knackar p<> " f<>
upptagetton direkt.
G<>r s<> h<>r f<>r att best<73>lla Samtal v<>ntar
1. Lyft luren
2. Tryck *43#
3. En talmaskin bekr<6B>ftar din best<73>llning
G<>r s<> h<>r f<>r att kontrollera att tj<74>nsten <20>r inkopplad
1. Tryck *#43#
2. En talmaskin bekr<6B>ftar
Anv<6E>nd Samtal v<>ntar s<> h<>r under samtalet:
- om du vill tala med den som " knackar p<> "
1. Be den du talar med v<>nta
2. Tryck R2 och svara
3. Tryck R2 igen n<>r du vill v<>xla mellan samtalen
4. Tryck R1 n<>r du vill avsluta det p<>g<EFBFBD>ende samtalet och
ta <20>ver det som v<>ntar
- om du vill att den som " knackar p<> " ska m<>rka att du <20>r
upptagen
1. Tryck R0 s<> tutar det upptaget direkt
2. Du kan forts<74>tta det f<>rsta samtalet som om ingenting har
h<>nt
- om du vill l<>ta den som " knackar p<> " vara med i ditt
p<>g<EFBFBD>ende samtal
1. Tryck R2 och sedan R3
2. Nu kan alla tre tala med varandra
G<>r s<> h<>r f<>r att avbest<73>lla Samtal v<>ntar
1. Lyft luren
2. Tryck #43#
3. En talmaskin bekr<6B>ftar din avbest<73>llning
Bra att k<>nna till:
- Du kan anv<6E>nda Samtal v<>ntar p<> tre olika s<>tt: Du kan
v<>xla mellan tv<74> olika samtal , tala med b<>da samtidigt eller
l<>ta den som " knackar p<> " f<> upptaget direkt.
- Du har 24 sekunder p<> dig att ta det v<>ntande samtalet.
D<>refter tutar det alltid upptaget hos den som ringer till
dig.
- Om du v<>ljer att v<>xla mellan samtalen kan den som v<>ntar
inte h<>ra det andra p<>g<EFBFBD>ende samtalet.
- Om du anv<6E>nder fax eller datamodem och har tj<74>nsten inkopplad
kan " p<>knackningen " st<73>ra din dataf<61>rbindelse. Med hj<68>lp av
Telia Piccolo f<>r du hj<68>lp att l<>sa detta problem.
*Telia Repetition
Telia Repetition av senast slaget nummer.
F<>renkla din telefonuppringning vid ej svar eller upptaget.
Med Telia Repetition av senast slaget nummer, r<>cker det med
tre knapptryckningar ( **0 ) f<>r att p<> nytt ringa upp numret.
Det <20>r ett effektivt och enkelt s<>tt att repetera det senast
slagna numret, t ex n<>r den du ringer till inte svarar eller
n<>r det <20>r upptaget p<> numret.
Telia Repetition av senast slaget nummer, fungerar i abonnemangen:
Telia Privat
Telia Privat Ungdom
Telia Privat Fritidshus
Telia Extracom
Tj<54>nsten kostar i anslutningsavgift 187,50 kr ( inkl. moms )
och m<>ste best<73>llas hos Telia Kundtj<74>nst 90 200 eller hos
n<>rmaste Telia Butik.
Anslutningsavgiften debiteras p<> ordinarie teler<65>kning.
G<>r s<> h<>r
1. Lyft luren
2. Tryck * * 0
Bra att k<>nna till
1. <20>ven kortnummer registreras som senast slaget nummer
2. Inkommande samtal p<>verkas ej och p<>verkar ej senast slagna
nummer
Har du n<>gra fr<66>gor
Ring Telia Kundtj<74>nst 90 200 som har <20>ppet dygnet runt eller
v<>nd dig till n<>rmaste Telia Butik.
Telia F<>rfr<66>gan/ Pendling
N<>r du vill ringa ett telefonsamtal fast<73>n du redan talar i
telefon.
Med Telia F<>rfr<66>gan/Pendling kan du, medan du talar med n<>gon,
ringa upp en annan person och t ex fr<66>ga om n<>got. Den som
v<>ntar h<>r d<> inte det samtal som p<>g<EFBFBD>r och du kan ocks<6B>
pendla mellan samtalen s<> m<>nga g<>nger du vill.
Du talar med en person och beh<65>ver svar p<> en fr<66>ga fr<66>n
n<>gon annan
1. Tryck R ( nu st<73>r det f<>rsta samtalet p<> v<>ntan )
2. Sl<53> numret till personen du vill n<>
3. Du f<>r svar
4. Tryck R1, n<>r du vill <20>terg<72> till det f<>rsta samtalet .
Pendla mellan samtalen
1. Tryck R2
Om du inte f<>r svar
1. Du ringer upp en tredje person
2. Ingen svarar eller det <20>r upptaget
3. Tryck R s<> kan du forts<74>tta det f<>rsta samtalet.
Bra att k<>nna till:
- Den som v<>ntar h<>r inte samtalet som p<>g<EFBFBD>r.
- Under tiden du anv<6E>nder den h<>r tj<74>nsten f<>r du ingen
indikering av
Samtal v<>ntar.
- Du kan v<>xla mellan samtalen hur l<>nge du vill.
*Telia V<>ckning/P<>minnelse
Anv<6E>nd telefonen som v<>ckarklocka.
Med Telia V<>ckning/P<>minnelse kan du vara s<>ker p<> att passa
tider som du inte vill missa, till exempel n<>r du ska ut
och resa eller om du har ett viktigt m<>te.
G<>r s<> h<>r f<>r att best<73>lla
1. Lyft luren
2. Tryck *55*
3. Tryck klockslaget d<> du vill bli v<>ckt eller p<>mind
alltid fyra siffror ( t.ex. 0730 ):
4. Tryck #
5. En talmaskin bekr<6B>ftar din best<73>llning
G<>r s<> h<>r f<>r att avbest<73>lla
1. Lyft luren
2. Tryck #55#
3. En talmaskin bekr<6B>ftar din best<73>llning
Bra att k<>nna till
- V<>ckning/P<>minnelse kan bara best<73>llas fr<66>n den telefon som
senare ska utf<74>ra tj<74>nsten.
- Telefonen utf<74>r tj<74>nsten genom att ringa under en minut.
Om du inte svarar g<>r telefonen ytterligare tv<74> uppringnings
f<>rs<72>k.
- Om tj<74>nsten inte g<>r att koppla in kan det bero p<> att
m<>nga vill bli v<>ckta eller p<>minda vid just den tidpunkten.
Best<73>ll d<> ett klockslag som ligger n<>gra minuter f<>re eller
efter den <20>nskade tidpunkten.
- Du kan bara koppla in V<>ckning/P<>minnelse fr<66>n den telefon
som ska ringas upp.
- V<>ckning/P<>minnelse kostar 3 kr/g<>ng ( 2,40 kr exkl moms ) och
faktureras p<> din teler<65>kning. Avgiften tas ut <20>ven om du
avbest<73>ller v<>ckningen.
- Det g<>r inte att best<73>lla/avbest<73>lla tj<74>nsten kortare <20>n 5
min f<>re utsatt tid.
- V<>ckning/P<>minnelse fungerar tillsammans med teleabonnemangen:
Telia Privat, Telia Privat Ungdom, Telia Privat Fritidshus och
Telia Extracom.
Har du n<>gra fr<66>gor
Ring Telias Kundtj<74>nst p<> telefon 90 200 som har <20>ppet dygnet
runt eller v<>nd dig till n<>rmaste Telia Butik.
TELIA
_____________________________________________________________________
<20><><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
"Kunskap ger kunskap"
_____________________________________________________________________
___________________________
/ 5. Handscan av 020-79xxx \
<20><><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
Nu fors<72>tter Zitech's projekt med att scanna alla 020 - 79xxxx
nummer. Vissa kanske blir sura nu (?) men jag har t<>nkt p<>
det l<>nge. F<>r ett tag sedan var det n<>gra som skulle ta <20>ver
det h<>r projektet men det har g<>tt ett tag sedan dess. Alla
borde ist<73>llet vara glada att det h<>nder n<>gonting... var med
sj<73>lv och scanna lite 020-79 nummer. Allt som kr<6B>vs <20>r en tele-
fon och lite tid.
L<>s om Zitech's projekt och de olika sakerna man scannar efter.
De gamla SEH p<> n<>gon av f<>ljande URLer:
http://www.freebox.com/thisgeneration/zines/seh/0X.txt
http://www.freebox.com/dumbworld/zines/seh/sehX.txt
http://members.nbci.com/msadf/zines/swezines/SEH/
Kort repetition.
<> PBX (Private Branch eXchange) <20>r en digital telefonv<6E>xel som
l<>ter dig ringa gratis om du har r<>tt l/p.
Det har dykt upp en liten bugg i Zitechs text om PBXer i SEH01.
Det st<73>r n<>mligen att det skulle finnas 9999 olika kombinationer
men det <20>r inte riktigt sant det finns givetvis 10000 olika
kombinationer eftersom 0000 <20>r ett alternativ.
<> VMB - Voice Mail Box.
<> Carrier - <20>r ett modem som v<>snas, ni vet.
<> V<>xel - Elektronisk v<>xel d<>r man f<>r olika alternativ att trycka
p<> telefonen.
<> M<>nniska - En person som pratar :)
<> Upptaget - TUT TUT TUT
'e' f<>r engelska och amerikanska,
's' f<>r svenska och finlandssvenska,
't' f<>r tyska och <20>sterrikiska,
'f' f<>r franska
'm' f<>r flera olika spr<70>k
'x' f<>r <20>vriga/ok<6F>nda spr<70>k
SEKTION 7 020-790500 - 020-790549 Gotrex okt2000
---------- --- -------------------------------------------------
---------- --- -------------------------------------------------
020-790500 [s] "Var v<>nlig ring 118 118 f<>r besked"
020-790501 [e] IBM technet V<>xel
020-790502 [e] Qtern (?) helpdesk V<>xel/m<>nniska
020-790503 [ ] TUT TUT TUT TUT (21:00)
020-790504 [m] V<>xel
020-790505 [e] Qtern (?) helpdesk V<>xel/m<>nniska
020-790506 [x] Musik Korea n<>gonting
020-790507 [x] "The number has been changed.."
020-790508 [s] N<>n hj<68>lp linje.
020-790509 [ ] Fax
020-790510 [ ] "Andv<64>nds inte"
020-790511 [ ] Inget h<>nder, klick
020-790512 [s] M<>nniska
020-790513 [m] V<>xel
020-790514 [e] V<>xel internationall randomizer service
020-790515 [s] M<>nniska/Telefonsvarare n<>n byr<79>
020-790516 [e] Finns inte
020-790517 [e] M<>nniska n<>n coporation
020-790518 [ ] Carrier (modem).
020-790519 [e] V<>xel
020-790520 [e] "dial you card number and pin, now!" :P PBX?
020-790521 [e] V<>xel Premier test cercuit?
020-790522 [e] V<>xel Premier test cercuit?
020-790523 [m] V<>xel
020-790524 [ ] Finns inte (12:00)
020-790525 [e] V<>xel Qtern (spelar in..)
020-790526 [ ] Inget h<>nder
020-790527 [x] M<>nniska
020-790528 [e] Office Corp. V<>xel
020-790529 [ ] Western Union eller n<>t. V<>xel/m<>nniska
020-790530 [ ] Carrier (modem).
020-790531 [ ] Carrier (modem).
020-790532 [ ] Inget h<>nder
020-790533 [ ] Upptaget (12:17)
020-790534 [ ] Upptaget
020-790535 [e] PBX plz enter your caller id
020-790536 [s] V<>xel
020-790537 [ ] Upptaget
020-790538 [x] M<>nniska
020-790539 [e] M<>nniska
020-790540 [ ] Upptaget
020-790541 [ ] Upptaget
020-790542 [ ] Carrier (modem).
020-790543 [ ] Finns inte
020-790544 [e] V<>xel Microtech eller n<>t
020-790545 [ ] Carrier (modem).
020-790546 [ ] Upptaget
020-790547 [ ] Inget h<>nder
020-790548 [s] packard bell p<> svenska? V<>xel/telefonsvarare
020-790549 [ ] Upptaget
SEKTION 8 020-790550 - 020-790599 Gotrex nov2000
---------- --- ------------------------------------------------
---------- --- ------------------------------------------------
020-790550 [e] "the number you have called can not be reeached
by your calling area"
020-790551 [e] Samma som f<>reg<65>ende.
020-790552 [e] Samma som f<>reg<65>ende fast annan person.
020-790553 [s] Anv<6E>nds inte.
020-790554 [x] keine vorbindugen uns diese telefonnummer
020-790555 [e] M<>nniska
020-790556 [ ] "the number you have called can not be reeached
by your calling area"
020-790557 [s] Anv<6E>nds inte.
020-790558 [m] V<>xel
020-790559 [x] V<>xel. L<>kare eller n<>t
020-790560 [ ] Upptaget
020-790561 [ ] Inget h<>nder
020-790562 [e] V<>xel
020-790563 [ ] M<>nniska Airline eller n<>t
020-790564 [ ]
020-790565 [e] PBX Plz enter pin and hash key
020-790566 [s] Anv<6E>nds inte
020-790567 [ ] M<>nniska. Privat? Dansk
020-790568 [e] Research
020-790569 [e] V<>xel
020-790570 [e] V<>xel
020-790571 [ ] Carrier (modem)
020-790572 [ ] Upptaget
020-790573 [ ] Carrier (modem)
020-790574 [e] V<>xel. Teechnical support "Doesn't play onhold music!"
020-790575 [e] V<>xel
020-790576 [ ] Inget h<>nder
020-790577 [m] V<>xel. V<>ldigt m<>nga spr<70>k. Sexiga r<>ster!
020-790578 [ ] Carrier (modem)
020-790579 [ ] Inget h<>nder, upptaget
020-790580 [ ] Upptaget (16:00)
020-790581 [ ] Ingen svarar (16:00)
020-790582 [e] PBX Phonecard service.
020-790583 [s] "Hej Jens" Privat nummer
020-790584 [s] Privat nummer
020-790585 [ ] Ingen som svarar.
020-790586 [e] Fungerar inte
020-790587 [ ] Inget h<>nder
020-790588 [ ] Inget h<>nder
020-790589 [t] Telefonsvarare
020-790590 [ ] Inget h<>nder
020-790591 [ ] Inget h<>nder
020-790592 [ ] Carrier (modem)
020-790593 [s] Samtalet kan inte kopplas fram
020-790594 [m] PBX.
020-790595 [ ] Inget h<>nder
020-790596 [m] bla bla
020-790597 [ ] Upptaget (16:07)
020-790598 [ ] Finns inte
020-790599 [e] V<>xel
Gotrex
_____________________________________________________________________
<20><><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
"If privacy is outlawed, only outlaws will have privacy"
_____________________________________________________________________
________
/ L<>nkar \
<20><><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
SWE:
http://www.freebox.com/2600se/swe/ Nya 2600
http://2600se.has.it/ <20>nnu nyare
http://2600se.knows.it/ Nyast!
http://www.svartkonst.net/2600gbg/ G<>teborg
http://www.2600sthlm.cjb.net/ Stockholm
http://www.araby-dalbo.com/users/1195/16102/2600vxj/ V<>xsj<73>
http://www.2600blge.cjb.net/ Borl<72>nge
http://www.2600umea.com/ Ume<6D>
http://www.freebox.com/thisgeneration/ TG
http://www.freespeech.org/dumb/ dumb world
http://standarddoc.bizland.com/ FAQ projekt
http://www.wasteofspace.tsx.org/ The Core Concept
http://www.lysator.liu.se/~kjell-e/tekla/linux/security/ Linux s<>k.
ENG:
http://www.opensec.net/
http://www.infosecuritymag.com/
http://shadowpenguin.backsection.net/
http://www.l0pht.com/
http://www.technotronic.com/
http://www.hideaway.net/
http://www.securitywatch.com/
http://www.securityportal.com/
http://www.securezone.com/
http://www.keepmesecure.com/
http://www.esecurityonline.com/
http://www.403-security.org/
http://www.ussrback.com/
http://www.searchsecurity.com/
http://linuxsecurity.com/
http://www.securiteam.com/
Tj<54>nster:
https://grc.com/x/ne.dll?bh0bkyd2
https://www.safeweb.com/
Humor:
http://www.fuckmicrosoft.com/ Kul
http://www.shybe.com/index1.htm <20>nnu roligare :P
http://mslinux.org/
_____________________________________________________________________
<20><><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
"The only secure computer is one that's unplugged, locked in a
safe, and buried 20 feet under the ground in a secret location...
and i'm not even too sure about that one"
- Dennis Huges, FBI
_____________________________________________________________________
<20><><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
Nu finns vi p<>:
* http://www.GothenburgSecretService.net
(http://members.nbci.com/_XMCM/msadf/)
* http://www.freebox.com/thisgeneration/zines/gss/0X.txt
http://members.tripod.com/~thisg0/zines/gss/
* http://www.freespeech.org/dumb/zines/gss/
_____________________________________________________________________