1988 lines
89 KiB
Plaintext
1988 lines
89 KiB
Plaintext
========
|
||
ATTENTAT
|
||
========
|
||
#3 April/maj99
|
||
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
|
||
attentat@email.com
|
||
|
||
INNEHÅLL:________________________________________________________
|
||
@ REDAKTÖREN HAR ORDET...........0.1 |E-mail: attentat@email.com |
|
||
@ SE & HÖR -DÖDÖDÖDÖDÖDÖDÖ!......0.2 |——————————————————|
|
||
@ FRÖKEN SVERIGE.................0.3 |Medarbetare i attentat #3: |
|
||
@ SKICKA SNAILMAIL GRATIS........0.4 |Markus, Tobbe, ZorlaQ und |
|
||
|
||
@ ÄR DET NÅN SOM VET.............0.5 |Joel(biten)(; webbansvarig)|
|
||
@ ASCII-KONST....................0.6 |Om du vill bli medarbetare;|
|
||
@ SMILEYS........................0.7 |attentat@email.com! |
|
||
@ TOMT!..........................0.8
|
||
@ ATTENTAT-BUGG HITTAD...........0.9 |———————————————————|
|
||
|
||
@ LISTA ÖVER CIVILPOLISENS BILAR.1.0 |Pris för kampprenummeranter|
|
||
|
||
@ MASKINEN.......................1.1 |Överklass..............10.-|
|
||
@ PUNKENS HELIGA SKRIFT..........1.2 |Medelklass..............5.-|
|
||
@ ALLA I REGERINGENS E-MAILS.....1.3 |Arbetarklass............0.-|
|
||
@ PEDOFILJÄVELN IGEN.............1.4 |Ta det lungt! Skämtade bara|
|
||
|
||
|
|
||
@ HÅRDKOKTA HEMSIDOR.............1.5 |---------------------------|
|
||
@ HEMSIDAN ÄR ÄNTLIGEN KLAR!.....1.6 |—Tack Till—
|
||
@ SKRIV SÅ SVARAR VI.............1.7 |—Markussoft,Tobbe,HuBBe—
|
||
@ SEX ANARKISTISKA STÅNDPUNKTER..1.8 |—Mohamedson, ZorlaQ ok —
|
||
@ SAC............................1.9 |—johan,mIRC, Bängt mfl.—
|
||
@ TRAFIKSÄKERHETENS SVARTA LISTA.2.0 |''''''''''''''''''''''''''
|
||
@ KONSTEN ATT TOTALVÄGRA.........2.1 | ATTENTAT BUGGEN!
|
||
@ GUD ÄR DÖD.....................2.2 |*********0.9!*************
|
||
@ NÄSTA NUMMER...................2.3 |
|
||
S V A R T A V I T A, T I L L S A M M A N S M O T D E R I K A
|
||
******************************************************************
|
||
0.1
|
||
¨¨¨
|
||
=======================
|
||
Der ReDaKteUR har ordet
|
||
=======================
|
||
|
||
Hej Och hå här kommer nr2...Ops nr3...
|
||
================================================================
|
||
|
||
0.2
|
||
¨¨¨
|
||
=========
|
||
Se & Hör
|
||
=========
|
||
Kärring-tidningen se & hör har gjort bort sig igen. För några år sen
|
||
klippte de ut prinsessan Viktorias ansikte och satte den på en
|
||
modell i baddräkt, men det här tar ju fan priset. Läs detta, kamrater!
|
||
Tidningen skickade för några månader sedan ut ett reklamblad till
|
||
lite folk runt om i sverige.
|
||
En morsa fick lappen som förresten var en prenumerations blankett.
|
||
Det stog ungefär så här: Din man holger Kan få chansen
|
||
att få en klocka och en telefon om han prenumererar på se & hör.
|
||
Holger hade prenumererat på tidningen under 1995 så han stog kvar i
|
||
deras register. Men det råkade vara så att Holger hade varit sten-död
|
||
sedan 1996. Pinsamt! Morsan blev såklart jätteledsen och har stämt
|
||
se & hör på en STOR summa pengar.
|
||
================================================================
|
||
|
||
|
||
|
||
0.3
|
||
¨¨¨
|
||
Fröken Sverige
|
||
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
|
||
Fredagen den 26:e mars avgjordes det vem som skulle bli Fröken Sverige
|
||
1999. Det var Emma-Helena Nilsson från Östersund i Jämtland som vann.
|
||
Men är Fröken sverige verkligen en bra tävling? Ungefär var fjärde
|
||
svensk kvinna är överviktig. Det betyder att om dom som håller i
|
||
tävlingen verkligen försöker blanda tjejer från olika län så borde ju
|
||
ungefär sju personer i tävlingen vara feta. I sverige bor -- Människor.
|
||
om man delar det i 4 så blir det... -- överviktiga. Om man är fet och
|
||
tittar på fröken sverige, är det väl sunt att självförtroendet sjunker,
|
||
eftersom det ger folk en förklaring till att de smalare människorna är
|
||
bättre! Jag såg i en tidning vinnare från 50 år tillbaka och
|
||
de är ju likadana allihop: Långa, smala och oftast blonda. Om det är
|
||
nån som har en annan uppfattning till fröken sverige så kan
|
||
ni maila in den då.
|
||
Tack för mig.
|
||
|
||
0.4
|
||
****
|
||
SKICKA SNAILMAIL GRATIS
|
||
|
||
För vissa kostar det pengar att skicka brev. För andra är det
|
||
helt gratis. Så här gör du:
|
||
|
||
1) skriv en påhittad adress på brevet
|
||
2) Skriv mottagarens adress på avsändaren
|
||
3) Kom ihåg att du INTE ska sätta på nåt frimärke
|
||
Postverket skickar nu tillbaka adressen till det dom
|
||
tror är avsändaren men som i själva verket är mottagarens!
|
||
|
||
|
||
0.5
|
||
¨¨¨
|
||
==============================================================
|
||
ÄR DET NÅN SOM VET...
|
||
|
||
|
||
Hur man trimmar en moped i 200 km/h
|
||
(doommaster28@hotmail.com)
|
||
|
||
|
||
|
||
__________________________________________________________________
|
||
|
||
0.6
|
||
***
|
||
Ascii-konst
|
||
***********
|
||
|
||
Fyrabarnsmamman Joan Stark från Mississippi i USA är en av många som lagt
|
||
ut sin konst på nätet. På knappt två år har hon byggt upp ett stort arkiv
|
||
ASCII-bilder som föreställer allt från seriefigurer, husdjur, byggnader och
|
||
hennes familj.
|
||
- Det var mest av en slump jag fick upp ögonen för den här konstformen,
|
||
berättar Joan. Jag fick ett mail med en liten bild på en cykel. Då visste
|
||
jag inte ens vad bilderna kallades, men jag blev fullständigt såld på det,
|
||
och förstod att folk måste ha grava sysselsättningsproblem som håller på med
|
||
det.
|
||
- Kort därpå började jag sökte jag efter fler bilder på Yahoo och hittade
|
||
Ett ställe där man kunde skicka in sina egna ASCII-bilder. Och i juli 1996
|
||
började jag data ihop egna teckningar.
|
||
|
||
Vad är det som är så fascinerande med ASCII?
|
||
- Dels är de roligare och smidigare att få och skicka per mail än vanliga
|
||
pics. ASCII är ju text och tar därför mindre plats. - Dels finns det bara
|
||
94 tecken att jobba med (97 i Sverige med å, ä och ö) och det är allt.
|
||
- Och så ligger det en fet utmaning i att använda ett tangentbord som
|
||
palett och skärm som duk.
|
||
|
||
|
||
.:*~*:._.:*~*:._.:*~*:.
|
||
|
||
|
||
Det finns olika sätt att skapa ASCII-konst på.
|
||
Ett sätt är att använda program som modellerar bilderna,
|
||
till exempel Gifscii. Men det är inget Joan Stark rekommenderar,
|
||
bilderna blir kantiga och fula.
|
||
"Solid-style" är en annan möjlighet - men rätt svår. Den används mest till
|
||
att skugga och konturera bilderna.
|
||
"Line-style" är precis vad det låter som; ASCII-konst med enbart raka streck.
|
||
(Markera figuren under med markören.)
|
||
|
||
: :
|
||
: :
|
||
: RRVIttIti+==iiii++iii++=;:, :
|
||
: IBMMMMWWWWMMMMMBXXVVYYIi=;:, :
|
||
: tBBMMMWWWMMMMMMBXXXVYIti;;;:,, :
|
||
t YXIXBMMWMMBMBBRXVIi+==;::;:::: ,
|
||
;t IVYt+=+iIIVMBYi=:,,,=i+=;:::::, ;;
|
||
YX=YVIt+=,,:=VWBt;::::=,,:::;;;:;: ;;;
|
||
VMiXRttItIVRBBWRi:.tXXVVYItiIi==;: ;;;;
|
||
=XIBWMMMBBBMRMBXi;,tXXRRXXXVYYt+;;: ;;;;;
|
||
=iBWWMMBBMBBWBY;;;,YXRRRRXXVIi;;;:;,;;;=
|
||
iXMMMMMWWBMWMY+;=+IXRRXXVYIi;:;;:,,;;=
|
||
iBRBBMMMMYYXV+:,:;+XRXXVIt+;;:;++::;;;
|
||
=MRRRBMMBBYtt;::::;+VXVIi=;;;:;=+;;;;=
|
||
XBRBBBBBMMBRRVItttYYYYt=;;;;;;==:;=
|
||
VRRRRRBRRRRXRVYYIttiti=::;:::=;=
|
||
YRRRRXXVIIYIiitt+++ii=:;:::;==
|
||
+XRRXIIIIYVVI;i+=;=tt=;::::;:;
|
||
tRRXXVYti++==;;;=iYt;:::::,;;
|
||
IXRRXVVVVYYItiitIIi=:::;,::;
|
||
tVXRRRBBRXVYYYIti;::::,::::
|
||
YVYVYYYYYItti+=:,,,,,:::::;
|
||
YRVI+==;;;;;:,,,,,,,:::::::
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
.:*~*:._.:*~*:._.:*~*:.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
| | / ,' ,-' _,-'
|
||
| .' / ,' ,-' _,-'
|
||
| | / ,' ,-' _,-' __..--""
|
||
| .' / ,' ,-' _,-' __..--""
|
||
| | / ,' ,-' ,-' __..--"" _______________
|
||
|
||
_____ __
|
||
.-' `-. ,dP""Yb,
|
||
.' `. ,d" "b,
|
||
/ \ d' _ `Y,
|
||
_ ; ; 8 8 `b
|
||
__ ,'" "`. | | `b,_,aP P
|
||
__ ,' `. / \ ; ; """" d'
|
||
.' `. / | | | \ / ,P"
|
||
_ | | | / \ / `. .' a,.__,aP"
|
||
. o (_) `.__.' `.__.' `.___.' `-._____.-' `"""''
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
0.7 0.8 0.9
|
||
*** *** ***
|
||
Ascii-Smileys Tomt! ATTENTAT-BUGG FUNNEN!
|
||
************* *********************
|
||
_________________________________________________________________________
|
||
När du har skrivit ett email eller| Ibland kan det hända att när ni har
|
||
chattar är det inte säkert att | fått tidningen till eran email så
|
||
mottagaren uppfattar tonen i | är den svår att läsa. Det kan bero
|
||
brevet. För att hjälpa till med | på att ni läser tidningen i ett a-
|
||
detta kan man använda så kallade | nnat typsnitt än det som är
|
||
smileys. Det är små symboler som | vanligast. E-mail.com eller iname.
|
||
visar T.ex. ditt "humör". Smileys | com är några exempel. Om du markerar
|
||
ska läsas från sidan. | Hela blaskan och kopierar den, så kan
|
||
| du klistra in den i vilket ordbehand-
|
||
********************************* | lingsprogram som helst, och byta tec-
|
||
:-) Glad * | kensnitt. Byt T.ex till fixedsys. Den
|
||
:-( Sur * | finns på varje dator med windows. Du
|
||
:-| allvarlig * | Kan också klistra in den i anteckni-
|
||
:-ß person med halvöppen mun * | ngar för då blir det automatiskt rätt
|
||
;-) Glimten i ögat * | eftersom standardfonten är fixedsys då.
|
||
:-0 Gapar av förvåning * | Tidningen görs i write och antecknin-
|
||
:-þ Lipar * | gar.
|
||
:-© Person med napp * |
|
||
q:) Person med keps * | /Markus
|
||
********************************* |____________________________________
|
||
|
||
Det finns många mer olika Smileys men de flesta andra är inte så kända
|
||
och används inte så ofta.
|
||
|
||
|
||
------------------------------------------------------------------------
|
||
1.0
|
||
CIVILSNUTARNAS BILAR
|
||
KOMPLETT LISTA!
|
||
*******************
|
||
|
||
|
||
A
|
||
ACR 384 SAAB 900 GLI Blå Västerås
|
||
ADE 572 SAAB 900 TURBO Vit Eskilstuna
|
||
ADL 527 SAAB 900 Blå Eskilstuna
|
||
ADU 098 SAAB 900 TURBO Blå Karlstad
|
||
AEA 993 SAAB 900 TURBO Vit Uddevalla
|
||
AEO 430 SAAB 900 GLI Blå Huddinge
|
||
AGC 756 SAAB 900 TURBO Blå Karlshamn
|
||
AHB 576 SAAB 900 TURBO Svart Ljungby
|
||
AHU 319 SAAB 900 GLI Gul Stockholm
|
||
AJC 454 SAAB 900 GLI Gul Nyköping
|
||
ALN 553 SAAB 900 TURBO Vit Göteborg
|
||
AMM 801 SAAB 900 TURBO Röd Skövde
|
||
ANH 488 SAAB 900 TURBO Vit Stockholm
|
||
AOR 738, Volvo 940, Vit, Sölvesborg
|
||
APD 933 SAAB 900 TURBO Grå Kristianstad
|
||
APT 790 Volvo 245 Blå Göteborg
|
||
ARA 571 SAAB 900 TURBO Blå Göteborg
|
||
ASP 361 SAAB 900 TURBO Blå Kalmar
|
||
AUA 310 Volvo 244 Gul Stockholm
|
||
AUS 201 SAAB 900 Vit Skellefteå
|
||
AWS 206 SAAB 900 Vit Malmö
|
||
AXF 275 SAAB 900 TURBO Vit Stockholm
|
||
|
||
B
|
||
|
||
BBH 669 SAAB 900 TURBO Vit Helsingborg
|
||
BBN 156, SAAB 900 GLI Röd Gävle
|
||
BEA 108, Volvo 244 Vit Nyköping
|
||
BMF 757, Volvo 245 Grön Kristianstad
|
||
BTT 782, Volvo 245 Brun Östersund
|
||
BWA 316, Volvo 245 Brun Uddevalla
|
||
|
||
C
|
||
|
||
CCP 264 Volvo 244 Blå Lund
|
||
CBP 792, SAAB 900, Vinröd, Västerås
|
||
CJN 485, Volvo 244 Brun Malmö
|
||
CSM 992, Saab 9000 Turbo, Blå, Gotland (trafikbil med videokamera)
|
||
CTT 782, Volvo 245 Brun Gävle
|
||
CWF 712, Saab 9000, Mörkgrå/svart, Norrköping/Malmö
|
||
|
||
D
|
||
|
||
DCD 548 Volvo 245 Blå Kalmar
|
||
DFB 413, Volvo 245 Röd Linköping
|
||
DJS 736, Volvo 244 Brun Malmö
|
||
DMO 562, Volvo 245 Grön Stockholm
|
||
DUG 072, Volvo 245 Röd Malmö
|
||
DXY 450, Opel Corsa 1.4 L, Vit, Uppsala
|
||
|
||
E
|
||
|
||
EDG 905, en ny röd Volvo 855, Eskilstuna
|
||
ELO 407 Volvo 244 Röd Malmö
|
||
ENJ 683, Volvo 744 Vit Stockholm
|
||
ENN 202, Volvo 245 Brun Helsingborg
|
||
EPS 395, LT-31, Röd, Umeå (Minibuss)
|
||
ESN 642, Volvo 245 Röd Helsingborg
|
||
EYE 290, Volvo 850, Mörkblå, Eskilstuna.
|
||
EZS 008, Röd, Audi 100, Gävle
|
||
EWT 540, SAAB 900, Vinröd, Västerås
|
||
|
||
F
|
||
|
||
FDA 415 Volvo 245 Grå Falun
|
||
FDA 418, Volvo 245 Brun Nyköping
|
||
FFB 417, Volvo 245 Röd Stockholm
|
||
FGO 374, Volvo combi, Röd, Söderhamn
|
||
FMR 811, Volvo 244 Brun Norrköping
|
||
FTU 385, Saab 900, Silver, Umeå
|
||
FXT 020, VW Buss, Silvemetallic, Umeå
|
||
|
||
G
|
||
|
||
GJN 961 Volvo 245 Blå Trollhättan
|
||
GJF 365, Volvo 244, Vit, Norrköping
|
||
GJL 172 SAAB 9000, Blå, har videok, Västerås
|
||
GPF 124, Volvo 245 Grön Jönköping
|
||
GRE 804, Volvo 245 Blå Helsingborg
|
||
GRP 919, Volvo 850, Mörkblå, Stockholm
|
||
GRT 791, Volvo 244 Blå Sundsvall
|
||
GTN 640, Chevrolet Astrovan, Svart, Ystad
|
||
GWN 382, Volvo 855, Olivgrön, Vattholma
|
||
|
||
H
|
||
|
||
HGU 078 Volvo 245 Blå Malmö
|
||
HHP 109, Mörkblå Audi 1.8, Eskilstuna
|
||
HJB 456, SAAB 900, Alingsås
|
||
HJZ 765, Volvo 245 Blå Stockholm
|
||
HKA 719, Saab 9000 2.3T CD, Röd, Västerås
|
||
HTE 610, Volvo 944 Turbo, Vit, Uppsala
|
||
HUO 874, Volvo 244 Blå Solna
|
||
|
||
J
|
||
|
||
JLD 386, Volvo 745, Mörkgrön, Ystad
|
||
JWE 081 Volvo 245 Vit Malmö
|
||
|
||
K
|
||
|
||
KAK 055, SAAB 900, Svart, Västerås
|
||
KFH 073, Volvo 940, Mörkgrön, Eslöv
|
||
KNB 417 Volvo 245 Blå Malmö
|
||
KNE 175 Volvo 245 Blå Sundsvall
|
||
KOB 414 Volvo 245 Grön Malmö
|
||
KSN 640 Volvo 245 Röd Malmö
|
||
KUL 464 Volvo 245 Blå Vänersborg
|
||
KWN 759 Volvo 245 Röd Härnösand
|
||
KXM 106 Volvo 345 Grön Västerås
|
||
KXN 752 Volvo 245 Brun Malmö
|
||
|
||
L
|
||
|
||
LAG 068 VOLVO 244 Grön Uppsala
|
||
LBC 616, Volvo 850, Svart, Västerås
|
||
LBG 060, Volvo 244 Grön Malmö
|
||
LBG 061, Volvo 244 Grön Ulricehamn
|
||
LBG 063, Volvo 244 Grön Lund
|
||
LBG 067, Volvo 244 Röd Malmö
|
||
LBG 074, Volvo 244 Blå Malmö
|
||
LBG 076, VOLVO 244 Grön Malmö
|
||
LBW 066, VOLVO 244 Blå Malmö
|
||
LCP 445, Volvo 240, Grön, Göteborg
|
||
LDG 063, VOLVO 244 Grön Sundsvall
|
||
LEC 372, VOLVO 245 Blå Jönköping
|
||
LEC 373, VOLVO 245 Blå Stockholm
|
||
LEC 375, VOLVO 245 Blå Malmö
|
||
LFG 404, Saab 9000, Umeå
|
||
LFJ 859, VOLVO 245 Blå Göteborg
|
||
LGJ 850, VOLVO 245 Blå Stockholm
|
||
LHE 909, VOLVO 245 Blå Stockholm
|
||
LJF 429, VOLVO 245 Vit Sundsvall
|
||
LJT 852, VOLVO 245 Blå Umeå
|
||
LKP 855, VOLVO 245 Blå Borås
|
||
LKP 857, VOLVO 245 Grön Solna
|
||
LKP 859, VOLVO 245 Grön Karlstad
|
||
LLP 851, VOLVO 245 Grön Helsingborg
|
||
LLP 853, VOLVO 245 Blå Stockholm
|
||
LLH 145, VW Caravelle, Trollhättan
|
||
LMF 469, VOLVO 244 Blå Eksjö
|
||
LOT 795, VOLVO 244 Blå Göteborg
|
||
LOY 799, VOLVO 245 Röd Västerås
|
||
LSN 530, VOLVO 244 Svart Stockholm
|
||
LTT 780, VOLVO 245 Blå Ljungby
|
||
LTT 782, VOLVO 245 Brun Uppsala
|
||
LTT 784, VOLVO 245 Brun Örebro
|
||
LWZ 008, VOLVO 244 Blå Stockholm
|
||
LXW 963, VOLVO 244 Brun Malmö
|
||
LXW 966, VOLVO 244 Blå Skellefteå
|
||
LYJ 532, VOLVO 244 Blå Stockholm
|
||
LZN 762, VOLVO 244 Blå Jönköping
|
||
LZP 589, VOLVO 245 Blå Jönköping
|
||
LZY 792, VOLVO 245 Röd Jönköping
|
||
|
||
M
|
||
|
||
MAX 889 VOLVO 244 Blå Falun
|
||
MCJ 582, VOLVO 744 Svart Stockholm
|
||
MFY 365, Volvo 245, Vit, Umeå (Hund)
|
||
MGD 692, VOLVO 244 Blå Örebro
|
||
MGD 693, VOLVO 245 Gul Falun
|
||
MGZ 857, SAAB 900, Blå, Gävle (ful och bucklig)
|
||
MJT 327, Audi 100, Ljusblå, Umeå
|
||
MKT 680, VOLVO 744 Svart Stockholm
|
||
MLS 695, Volvo Kombi, Beige, Falun
|
||
MPP 759, VOLVO 244 Blå Stockholm
|
||
MRW 143, SAAB 900, Vit, Gävle (rostig)
|
||
MUX 782, VOLVO 244 Blå Skellefteå
|
||
MXX 782, VOLVO 244 Grå Vetlanda
|
||
MYX 095, VOLVO 245 Brun Helsingborg
|
||
MYX 786, Volvo 240DL, Vit, Lomma-Bjärred
|
||
|
||
N
|
||
|
||
NED 389, Toyota Camary, Vit, Gävle
|
||
NCD 685, Volvo 245, Vit, Norrköping
|
||
NHZ 402, Saab 900, Vinröd, Umeå
|
||
NKW 534, VOLVO 244 Röd Jönköping
|
||
NMW 532, VOLVO 244 Röd Solna
|
||
NNW 532, VOLVO 244 Blå Malmö
|
||
NNW 537, VOLVO 244 Röd Lund
|
||
NOH 131, Volvo 245, Mörkblå, Gävle
|
||
NPH 239, Volvo 740, Blå, Umeå
|
||
NPR 958, VOLVO 745 GL Röd Ljusdal
|
||
NYW 308, VOLVO 744 Vit Gävle
|
||
|
||
O
|
||
|
||
OBB 553, Saab 9000 CD, Vinröd, Kungsälv
|
||
OBY 017, SAAB 900, Vit, Örebro
|
||
OCA 953, Audi 100, Vit, Gotland
|
||
OFF 779, Saab 9000 CD, Mörkröd, Skellefteå
|
||
OGM 825, Saab med extralysen
|
||
OKR 679, SAAB 9000, Vit, Norrköping
|
||
OOA 953, Vit, Audi 100, Gävle
|
||
OOG 815 SAAB 900, Svart, Västerås
|
||
OOW 783, SAAB 9000, Röd, Gävle
|
||
ORY 541, Saab 9000 CD Turbo, Grå, Täby
|
||
OUP 003, Audi 100, Röd, Gotland
|
||
OYU 280, Volvo 850 Turbo, Röd, Skellefteå
|
||
|
||
P
|
||
|
||
PDL 988, Volvo 940, Röd, Gävle (narkotikaspan)
|
||
PEZ 083, röd Volvo 850 turbo, Borås
|
||
PFM 571, VW Buss, Silvemetallic, Umeå
|
||
PFS 585, Volvo 945, Mörkblå, Umeå
|
||
PGR 220, Opel Astra, Vit, Ystad
|
||
PGM 688, Volvo 850, Grön, Ystad
|
||
PGY 877, Volkswagen Passat, Röd, Umeå
|
||
PPW 281, Volvo 850, Röd, Falun
|
||
PGO 936, Volvo kombi, Röd, Norrköping
|
||
PGW 227, SAAB 9000 CD, Röd, Borlänge
|
||
PGW 506, Volvo 940, Vit, Umeå
|
||
PHZ 985, Volvo 244, Röd, Kalmar
|
||
PJL 441, Saab 900 Mörkblå, Trollhättan
|
||
PJM 785, Röd combi Volvo, Stockholm
|
||
PJO 681, Volvo 940, Vit, Skövde
|
||
PJY 101, Volvo 940, Röd, Borlänge
|
||
PKE 781, Volvo 850 GL, Vit, Uppsala
|
||
PKP 621, Volvo 745, Mörkblå, Söderhamn
|
||
PLH 358, Saab 900 Mörklila, Trollhättan
|
||
PLX 175, Volvo 940/740, Vit, Alingsås
|
||
PMT 502, Volvo 940, Vit, Gävle
|
||
PNK 246, Volvo 945, Röd, Skellefteå
|
||
POM 623, SAAB 9000, Mörkblå, Eskilstuna
|
||
POM 911, Saab 9000, Vit, Umeå
|
||
POM 922, SAAB 9000 Grå-metallic, Falun
|
||
PPU 085, Saab 9000, Vit, Lund
|
||
PRH 608, BMW K1 , Röd, Göteborg (OBS: Motorcykel)
|
||
PRW 286, Volvo 850 Turbo, Röd, Umeå
|
||
PSG 129, Volvo 850, Röd, Kungsbacka
|
||
PSX 529, SAAB 900 Turbo, Örebro, Svart
|
||
PTJ 693, Volvo 940, Blå, Alingsås
|
||
PTS 753, Saab 9000 CD, Vit, Trollhättan
|
||
PUL 640, Volvo 240, Blå, Ystad
|
||
PUM 280, VW Caravelle, Mörkblå, Skellefteå
|
||
PWE 307, Volvo, Vit, Karlskoga
|
||
PYE 312, Volvo 940, Umeå
|
||
PYX siffror okänt. röd Volvo 850, Eskilstuna
|
||
PZP 094, mörkgrön Volvo 945, tonade rutor, Borås
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
1.1
|
||
***
|
||
|
||
MASKINEN
|
||
--------
|
||
Sverige är inte ett fritt land.
|
||
Media, staten och de sociala kraven bestämmer över Dig, vilka åsikter
|
||
Du ska ha, men framför allt vilka åsikter Du inte ska ha.
|
||
I Sverige räknas det inte som rätt och fel, i Sverige räknas det som rätt
|
||
och sjukt.
|
||
Media. Tror ni Aftonbladets "Sveriges största kvällstidning" är objektiva?
|
||
Aftonbladet vinklar sina artiktlar så att de ska sälja, likadant med
|
||
Expressen och Dagens Nyheter, Dagens Nyheter är kända för sina
|
||
debatt-artiklar där person A attackerar person B som inte 'får' försvara
|
||
sig.
|
||
Aftonbladet och Expressen liknar mest två skvallertidningar som slåss om
|
||
sina läsare, vilket gör att Sanningen kommer i andra hand.
|
||
När Du läser artiklarna, se åt vilket håll de vinklas och ställ Dig
|
||
frågan: Skulle de sälja mer eller mindre på att vinkla åt andra hållet?
|
||
|
||
På samma sätt funkar det i riksdagen. Riksdagen stinker av dubbelmoral och
|
||
pengar. Maskinen bestämmer över Dig, och den tjänar på det.
|
||
Tre exempel:
|
||
|
||
1. Mer och mer människor börjar röka/snusa, därför höjer maskinen priset på
|
||
tobaksvaror, inte för att minska tobaksbruket, utan för att tjäna pengar på
|
||
det.
|
||
För att det inte ska framstå så, bestämmer maskinen om en 18 års gräns för
|
||
inköp av tobak.
|
||
Fråga Dig nu om den gränsen hjälper?
|
||
Varför börjar man röka/snusa?
|
||
För att det är gott?
|
||
För att andra gör det?
|
||
För att det är förbjudet?
|
||
Om Du köper tobak ska Du veta vilken maskin Du håller i drift.
|
||
|
||
2. Ungefär samma sak med alkoläsk, som man inte 'ville' sälja, men likt
|
||
förbannat gör de det ändå, genom systembolaget, statens bolag som tjänar
|
||
pengar på folks festande och på alkoholister. Alkoläsk går under
|
||
beteckningen 'vindrycker' och drar in flera miljoner till maskinen.
|
||
|
||
3. Christer Örnfjäder (socialdemokratisk riksdagsledamot) gjorde en god
|
||
gärning för sitt land när han tackade nej till löneförhöjning, det gav
|
||
honom rätt bra PR i media också, osis att han tog de där pengarna i alla fall.
|
||
|
||
Lärare utbildas till att främja demokratin/kapitalismen/maskinen, med andra
|
||
ord, de utbildar Dig i det, men de ger Dig inte nackdelarna. En elev som
|
||
inte läst om andra statsskick kan inte argumentera mot en lärare som har
|
||
en lång utbildning bakom sig.
|
||
Inse, från 7 års ålder har Du blivigt hjärntvättad, Du blir en del av
|
||
maskinen.
|
||
|
||
Till sist, de sociala kraven. Folk med 'fel' åsikt blir utfrysta av
|
||
maskinens offer (läs: medelsvenson), och tvingas söka sig till mindre
|
||
grupper, eller bara vara ensam.
|
||
Mycket sällan kan folk vara objektiva och acceptera att andra medmänniskor
|
||
har andra åsikter än dem, de som maskinen inte kan få grepp om.
|
||
|
||
Stå för din egen åsikt i alla väder, Du kommer inte till riksdagen, men det
|
||
kan Du bara vara stolt över.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
1.2
|
||
***
|
||
Punkens heliga skrift!
|
||
**********************
|
||
|
||
|
||
När alla ser blommornas kraft
|
||
När livets mening finns i solens strålar
|
||
När ingen dryck är starkare än saft
|
||
Då ska vi kasta av oss våra säkerhetsnålar
|
||
|
||
|
||
När ingen längre ser nöjet i att döda
|
||
När inga soldater finns gömda i busk och snår
|
||
När alla kan ta del av livets gröda
|
||
Då ska vi kamma ner vårat hår
|
||
|
||
|
||
När alla kan möta sin nästas blick
|
||
När inte glädjen är något som andra får
|
||
Då ska vi ställa undan våra kängor
|
||
|
||
|
||
När djuren på människan litar
|
||
När vi rivit ned egoismens mur
|
||
Då ska vi kasta av oss våra nitar
|
||
|
||
|
||
När ingen längre behöver bo på gatan
|
||
När jorden har kommit in i en trivsam lunk
|
||
När ingen längre dyrkar gud eller satan
|
||
Då ska vi inte längre tillhöra något vi kallar PUNK
|
||
|
||
|
||
1.3
|
||
***
|
||
|
||
Riksdagens webbsite saknar en sammanställd lista över alla
|
||
ledarmöters emailadresser.
|
||
Här kommer istället en komplett lista så att man lätt kan maila dem
|
||
och be om tillåtelse att få nämna deras namn när man är ute och
|
||
chattar, på IRC, på BBS:er, i Email eller kanske på en hemsida.
|
||
|
||
|
||
agne.hansson@riksdagen.se
|
||
agneta.brendt@riksdagen.se
|
||
agneta.lundberg@riksdagen.se
|
||
agneta.ringman@riksdagen.se
|
||
ake.carnero@riksdagen.se
|
||
ake.gustavsson@riksdagen.se
|
||
ake.sandstrom@riksdagen.se
|
||
alf.eriksson@riksdagen.se
|
||
alf.svensson@riksdagen.se
|
||
alice.astrom@riksdagen.se
|
||
amanda.gronlund@riksdagen.se
|
||
anders.berglov@riksdagen.se
|
||
anders.bjorck@riksdagen.se
|
||
anders.g.hogmark@riksdagen.se
|
||
anders.karlsson@riksdagen.se
|
||
anders.sjolund@riksdagen.se
|
||
anders.ygeman@riksdagen.se
|
||
anita.johansson@riksdagen.se
|
||
anita.jonsson@riksdagen.se
|
||
anita.siden@riksdagen.se
|
||
ann-kristine.johansson@riksdagen.se
|
||
ann-marie.fagerstrom@riksdagen.se
|
||
anna.akerhielm@riksdagen.se
|
||
anna.lilliehook@riksdagen.se
|
||
anne-katrine.dunker@riksdagen.se
|
||
anne.ludvigsson@riksdagen.se
|
||
annika.nilsson@riksdagen.se
|
||
arne.kjornsberg@riksdagen.se
|
||
asa.torstensson@riksdagen.se
|
||
barbro.andersson@riksdagen.se
|
||
barbro.hietala.nordlund@riksdagen.se
|
||
barbro.johansson@riksdagen.se
|
||
barbro.westerholm@riksdagen.se
|
||
beatrice.ask@riksdagen.se
|
||
bengt-ola.ryttar@riksdagen.se
|
||
bengt.silfverstrand@riksdagen.se
|
||
berit.adolfsson@riksdagen.se
|
||
berit.andnor@riksdagen.se
|
||
berit.johanesson@riksdagen.se
|
||
berndt.ekholm@riksdagen.se
|
||
berndt.skoldestig@riksdagen.se
|
||
bertil.persson@riksdagen.se
|
||
birger.schlaug@riksdagen.se
|
||
birgitta.ahlqvist@riksdagen.se
|
||
birgitta.carlsson@riksdagen.se
|
||
birgitta.dahl@riksdagen.se
|
||
birgitta.sellen@riksdagen.se
|
||
birgitta.wistrand@riksdagen.se
|
||
bjorn.kaaling@riksdagen.se
|
||
bjorn.leivik@riksdagen.se
|
||
bjorn.von.der.esch@riksdagen.se
|
||
bo.konberg@riksdagen.se
|
||
bo.lundgren@riksdagen.se
|
||
britt-marie.danestig@riksdagen.se
|
||
britt-marie.lindkvist@riksdagen.se
|
||
britt.bohlin@riksdagen.se
|
||
camilla.dahlin-andersson@riksdagen.se
|
||
camilla.skold@riksdagen.se
|
||
carin.lundberg@riksdagen.se
|
||
carina.adolfsson@riksdagen.se
|
||
carina.hagg@riksdagen.se
|
||
carina.moberg@riksdagen.se
|
||
carina.ohlsson@riksdagen.se
|
||
carl-erik.hedlund@riksdagen.se
|
||
carl-erik.skarman@riksdagen.se
|
||
carl.bildt@riksdagen.se
|
||
carl.fredrik.graf@riksdagen.se
|
||
carl.g.nilsson@riksdagen.se
|
||
carlinge.wisberg@riksdagen.se
|
||
caroline.hagstrom@riksdagen.se
|
||
catharina.elmsater-svard@riksdagen.se
|
||
catharina.hagen@riksdagen.se
|
||
catherine.persson@riksdagen.se
|
||
cecilia.magnusson@riksdagen.se
|
||
charlotta.l.bjalkebring@riksdagen.se
|
||
chatrine.palsson@riksdagen.se
|
||
chris.heister@riksdagen.se
|
||
christel.anderberg@riksdagen.se
|
||
christer.skoog@riksdagen.se
|
||
christina.axelsson@riksdagen.se
|
||
christina.nenes@riksdagen.se
|
||
cinnika.beiming@riksdagen.se
|
||
claes-goran.brandin@riksdagen.se
|
||
claes.stockhaus@riksdagen.se
|
||
conny.ohman@riksdagen.se
|
||
cristina.husmark.pehrsson@riksdagen.se
|
||
dan.ericsson@riksdagen.se
|
||
dan.kihlstrom@riksdagen.se
|
||
elisabeth.fleetwood@riksdagen.se
|
||
elisebeht.markstrom@riksdagen.se
|
||
elizabeth.nystrom@riksdagen.se
|
||
elver.jonsson@riksdagen.se
|
||
erik.arthur.egervarn@riksdagen.se
|
||
erling.walivaara@riksdagen.se
|
||
eskil.erlandsson@riksdagen.se
|
||
ester.lindstedt.staaf@riksdagen.se
|
||
eva.arvidsson@riksdagen.se
|
||
eva.flyborg@riksdagen.se
|
||
eva.johansson@riksdagen.se
|
||
eva.zetterberg@riksdagen.se
|
||
ewa.larsson@riksdagen.se
|
||
ewa.thalen.finne@riksdagen.se
|
||
fanny.rizell@riksdagen.se
|
||
fredrik.reinfeldt@riksdagen.se
|
||
goran.hagglund@riksdagen.se
|
||
goran.lennmarker@riksdagen.se
|
||
goran.lindblad@riksdagen.se
|
||
goran.magnusson@riksdagen.se
|
||
goran.norlander@riksdagen.se
|
||
gote.jonsson@riksdagen.se
|
||
gote.wahlstrom@riksdagen.se
|
||
gudrun.lindvall@riksdagen.se
|
||
gudrun.schyman@riksdagen.se
|
||
gun.hellsvik@riksdagen.se
|
||
gunilla.tjernberg@riksdagen.se
|
||
gunilla.wahlen@riksdagen.se
|
||
gunnar.axen@riksdagen.se
|
||
gunnar.goude@riksdagen.se
|
||
gunnar.hokmark@riksdagen.se
|
||
gunnel.wallin@riksdagen.se
|
||
gustaf.essen.von@riksdagen.se
|
||
hakan.juholt@riksdagen.se
|
||
hans.andersson@riksdagen.se
|
||
hans.hjortzberg-nordlund@riksdagen.se
|
||
hans.karlsson@riksdagen.se
|
||
hans.stenberg@riksdagen.se
|
||
harald.bergstrom@riksdagen.se
|
||
harald.nordlund@riksdagen.se
|
||
helena.bargholtz@riksdagen.se
|
||
helena.frisk@riksdagen.se
|
||
helena.hoij@riksdagen.se
|
||
helena.hillar.rosenqvist@riksdagen.se
|
||
henrik.landerholm@riksdagen.se
|
||
henrik.s.jarrel@riksdagen.se
|
||
henrik.westman@riksdagen.se
|
||
holger.gustafsson@riksdagen.se
|
||
inga.berggren@riksdagen.se
|
||
inge.carlsson@riksdagen.se
|
||
ingegerd.sahlstrom@riksdagen.se
|
||
ingela.thalen@riksdagen.se
|
||
ingemar.josefsson@riksdagen.se
|
||
ingemar.vanerlov@riksdagen.se
|
||
inger.davidson@riksdagen.se
|
||
inger.lundberg@riksdagen.se
|
||
inger.rene@riksdagen.se
|
||
inger.segelstrom@riksdagen.se
|
||
inger.strombom@riksdagen.se
|
||
ingrid.burman@riksdagen.se
|
||
ingrid.naslund@riksdagen.se
|
||
ingvar.eriksson@riksdagen.se
|
||
ingvar.johnsson@riksdagen.se
|
||
ingvar.svensson@riksdagen.se
|
||
jan-erik.agren@riksdagen.se
|
||
jan-evert.radhstrom@riksdagen.se
|
||
jan.backman@riksdagen.se
|
||
jan.bergqvist@riksdagen.se
|
||
jan.bjorkman@riksdagen.se
|
||
jarl.lander@riksdagen.se
|
||
jeppe.johnsson@riksdagen.se
|
||
jerry.martinger@riksdagen.se
|
||
johan.lonnroth@riksdagen.se
|
||
johan.pehrson@riksdagen.se
|
||
johnny.ahlqvist@riksdagen.se
|
||
johnny.gylling@riksdagen.se
|
||
jonas.ringqvist@riksdagen.se
|
||
jorgen.andersson@riksdagen.se
|
||
kaj.larsson@riksdagen.se
|
||
kalle.larsson@riksdagen.se
|
||
karin.enstrom@riksdagen.se
|
||
karin.falkmer@riksdagen.se
|
||
karin.olsson@riksdagen.se
|
||
karin.pilsater@riksdagen.se
|
||
karin.svensson.smith@riksdagen.se
|
||
karin.wegestal@riksdagen.se
|
||
karl-goran.biorsmark@riksdagen.se
|
||
kenneth.johansson@riksdagen.se
|
||
kenneth.kvist@riksdagen.se
|
||
kenneth.lantz@riksdagen.se
|
||
kent.harstedt@riksdagen.se
|
||
kent.olsson@riksdagen.se
|
||
kenth.hogstrom@riksdagen.se
|
||
kenth.skarvik@riksdagen.se
|
||
kerstin.heinemann@riksdagen.se
|
||
kerstin.kristiansson-gran@riksdagen.se
|
||
kg.abramsson@riksdagen.se
|
||
kia.andreasson@riksdagen.se
|
||
kjell-erik.karlsson@riksdagen.se
|
||
kjell.eldensjo@riksdagen.se
|
||
kjell.nordstrom@riksdagen.se
|
||
knut.billing@riksdagen.se
|
||
krister.ornfjader@riksdagen.se
|
||
kristina.zakrisson@riksdagen.se
|
||
laila.back@riksdagen.se
|
||
laila.bjurling@riksdagen.se
|
||
lars-erik.lovden@riksdagen.se
|
||
lars.angstrom@riksdagen.se
|
||
lars.backstrom@riksdagen.se
|
||
lars.bjorkman@riksdagen.se
|
||
lars.elinderson@riksdagen.se
|
||
lars.gustafsson@riksdagen.se
|
||
lars.hjerten@riksdagen.se
|
||
lars.leijonborg@riksdagen.se
|
||
lars.lindblad@riksdagen.se
|
||
lars.ohly@riksdagen.se
|
||
lars.tobisson@riksdagen.se
|
||
lars.wegendal@riksdagen.se
|
||
larsu.granberg@riksdagen.se
|
||
leif.carlson@riksdagen.se
|
||
leif.jakobsson@riksdagen.se
|
||
lena.ek@riksdagen.se
|
||
lena.olsson@riksdagen.se
|
||
lena.sandlin@riksdagen.se
|
||
lennart.beijer@riksdagen.se
|
||
lennart.daleus@riksdagen.se
|
||
lennart.friden@riksdagen.se
|
||
lennart.gustavsson@riksdagen.se
|
||
lennart.hedquist@riksdagen.se
|
||
lennart.klockare@riksdagen.se
|
||
lennart.kollmats@riksdagen.se
|
||
lennart.nilsson@riksdagen.se
|
||
lennart.varmby@riksdagen.se
|
||
lilian.virgin@riksdagen.se
|
||
lisbet.calner@riksdagen.se
|
||
lisbeth.staaf-igelstrom@riksdagen.se
|
||
liselotte.wago@riksdagen.se
|
||
maggi.mikaelsson@riksdagen.se
|
||
magnus.jacobsson@riksdagen.se
|
||
maj-britt.wallhorn@riksdagen.se
|
||
majlene.westerlund.panke@riksdagen.se
|
||
margareta.andersson@riksdagen.se
|
||
margareta.israelsson@riksdagen.se
|
||
margareta.sandgren@riksdagen.se
|
||
margareta.viklund@riksdagen.se
|
||
margit.gennser@riksdagen.se
|
||
maria.larsson@riksdagen.se
|
||
mariann.ytterberg@riksdagen.se
|
||
marianne.andersson@riksdagen.se
|
||
marianne.carlstrom@riksdagen.se
|
||
marianne.jonsson@riksdagen.se
|
||
marianne.samuelsson@riksdagen.se
|
||
marie.engstrom@riksdagen.se
|
||
marie.granlund@riksdagen.se
|
||
marietta.de.pourbaix-lundin@riksdagen.se
|
||
marina.pettersson@riksdagen.se
|
||
marta.johansson@riksdagen.se
|
||
martin.nilsson@riksdagen.se
|
||
mats.berglind@riksdagen.se
|
||
mats.einarsson@riksdagen.se
|
||
mats.lindberg@riksdagen.se
|
||
mats.odell@riksdagen.se
|
||
matz.hammarstrom@riksdagen.se
|
||
maud.bjornemalm@riksdagen.se
|
||
maud.ekendahl@riksdagen.se
|
||
michael.hagberg@riksdagen.se
|
||
mikael.johansson@riksdagen.se
|
||
mikael.odenberg@riksdagen.se
|
||
mikael.oscarsson@riksdagen.se
|
||
mona.berglund.nilsson@riksdagen.se
|
||
monica.green@riksdagen.se
|
||
monica.ohman@riksdagen.se
|
||
morgan.johansson@riksdagen.se
|
||
murad.artin@riksdagen.se
|
||
nalin.baksi@riksdagen.se
|
||
nils-erik.soderqvist@riksdagen.se
|
||
nils-goran.holmqvist@riksdagen.se
|
||
nils.fredrik.aurelius@riksdagen.se
|
||
ola.karlsson@riksdagen.se
|
||
ola.rask@riksdagen.se
|
||
ola.sundell@riksdagen.se
|
||
olle.lindstrom@riksdagen.se
|
||
owe.hellberg@riksdagen.se
|
||
paavo.vallius@riksdagen.se
|
||
par.nuder@riksdagen.se
|
||
patrik.norinder@riksdagen.se
|
||
per-olof.svensson@riksdagen.se
|
||
per-richard.molen@riksdagen.se
|
||
per-samuel.nisser@riksdagen.se
|
||
per.bill@riksdagen.se
|
||
per.lager@riksdagen.se
|
||
per.landgren@riksdagen.se
|
||
per.rosengren@riksdagen.se
|
||
per.unckel@riksdagen.se
|
||
per.westerberg@riksdagen.se
|
||
pererik.granstrom@riksdagen.se
|
||
peter.eriksson@riksdagen.se
|
||
peter.pedersen@riksdagen.se
|
||
ragnwi.marcelind@riksdagen.se
|
||
raimo.parssinen@riksdagen.se
|
||
reynoldh.furustrand@riksdagen.se
|
||
rigmor.ahlstedt@riksdagen.se
|
||
rinaldo.karlsson@riksdagen.se
|
||
roland.larsson@riksdagen.se
|
||
rolf.abjornsson@riksdagen.se
|
||
rolf.gunnarsson@riksdagen.se
|
||
rolf.kenneryd@riksdagen.se
|
||
rolf.olsson@riksdagen.se
|
||
ronny.olander@riksdagen.se
|
||
rose-marie.frebran@riksdagen.se
|
||
rosita.runegrund@riksdagen.se
|
||
roy.hansson@riksdagen.se
|
||
runar.patriksson@riksdagen.se
|
||
rune.berglund@riksdagen.se
|
||
sinikka.bohlin@riksdagen.se
|
||
siv.holma@riksdagen.se
|
||
siw.persson@riksdagen.se
|
||
siw.wittgren-ahl@riksdagen.se
|
||
sofia.jonsson@riksdagen.se
|
||
sonia.karlsson@riksdagen.se
|
||
sonja.fransson@riksdagen.se
|
||
soren.lekberg@riksdagen.se
|
||
stefan.attefall@riksdagen.se
|
||
stefan.hagfeldt@riksdagen.se
|
||
sten.i.malmo.andersson@riksdagen.se
|
||
sten.lundstrom@riksdagen.se
|
||
sten.tolgfors@riksdagen.se
|
||
stig.eriksson@riksdagen.se
|
||
stig.rindborg@riksdagen.se
|
||
stig.sandstrom@riksdagen.se
|
||
sture.arnesson@riksdagen.se
|
||
susanne.eberstein@riksdagen.se
|
||
sven-erik.osterberg@riksdagen.se
|
||
sven-erik.sjostrand@riksdagen.se
|
||
sven.bergstrom@riksdagen.se
|
||
sven.hulterstrom@riksdagen.se
|
||
sylvia.lindgren@riksdagen.se
|
||
tanja.linderborg@riksdagen.se
|
||
tasso.stafilidis@riksdagen.se
|
||
thomas.julin@riksdagen.se
|
||
tom.heyman@riksdagen.se
|
||
tomas.eneroth@riksdagen.se
|
||
tomas.hogstrom@riksdagen.se
|
||
tommy.waidelich@riksdagen.se
|
||
tone.tingsgard@riksdagen.se
|
||
torgny.danielsson@riksdagen.se
|
||
tullia.von.sydow@riksdagen.se
|
||
tuve.skanberg@riksdagen.se
|
||
ulf.bjorklund@riksdagen.se
|
||
ulf.kristersson@riksdagen.se
|
||
ulf.nilsson@riksdagen.se
|
||
ulla-britt.hagstrom@riksdagen.se
|
||
ulla.hoffmann@riksdagen.se
|
||
ulla.wester@riksdagen.se
|
||
urban.ahlin@riksdagen.se
|
||
viola.furubjelke@riksdagen.se
|
||
viviann.gerdin@riksdagen.se
|
||
willy.soderdahl@riksdagen.se
|
||
yilmaz.kerimo@riksdagen.se
|
||
yvonne.andersson@riksdagen.se
|
||
yvonne.angstrom@riksdagen.se
|
||
yvonne.oscarsson@riksdagen.se
|
||
yvonne.ruwaida@riksdagen.se
|
||
|
||
|
||
1.4
|
||
***
|
||
Pedofilen i örebro har fått många ovänner på nätet:
|
||
----------------------------------------------------
|
||
http://www.flashback.net/~foks/spegeln/
|
||
http://members.xoom.com/rickhunter59/
|
||
http://boyz.freeteen.nu/p/pedo1.htm
|
||
http://boyz.freeteen.nu/p/pedo2.htm
|
||
http://www.geocities.com/ResearchTriangle/Forum/4539/pedo1.htm
|
||
http://www.geocities.com/ResearchTriangle/Forum/4539/pedo2.htm
|
||
http://members.tripod.com/~theKmm/
|
||
http://i.am/peddohunter/
|
||
http://www.geocities.com/Heartland/Farm/8167/
|
||
http://meltingpot.fortunecity.com/egypt/692/
|
||
http://members.xoom.com/sviin/
|
||
http://www.angelfire.com/az/harkonen/child.html
|
||
http://Hatehim.CyberPests.com/
|
||
|
||
Pedofilen (Jonas Fernqvist) hade tidigare sin hemsida på
|
||
http://www.barnfakta.nu men sidan stängdes av. ('Puh').
|
||
Attentat har förutom pedofilens namn även hans adress,
|
||
hemtelefonnummer, mobiltelefonnummer, adress & personnr!
|
||
Om du vill ha informationen ska du skicka ett mail till
|
||
attentat@email.com. Tyvärr kunde vi inte lägga ut info-
|
||
rmationen i tidningen, pg.a böter och skadestånd.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
1.5
|
||
=========
|
||
HÅRDKOKTA
|
||
HEMSIDOR!
|
||
=========
|
||
|
||
betyg: @ - @@@@@
|
||
|
||
@@@@@:
|
||
http://www.boxman.se
|
||
Billigast i sverige på skivor och filmer.
|
||
|
||
http://www.hata-staten.pp.se
|
||
Ashäftig hata staten-hemsida.
|
||
|
||
@@@@:
|
||
http://www.oldeagle.com
|
||
Du kan prenumerera på Bovens tidning, gratis.
|
||
|
||
http://www.kungen.nu
|
||
Troligen världens största balle. Kan ta ett tag att ladda sidan.
|
||
(Men det är det värt)
|
||
------
|
||
|
||
Har du några tips till
|
||
hårdkokta hemsidor?
|
||
skriv till:
|
||
attentat@email.com
|
||
/ red
|
||
|
||
1.6
|
||
================
|
||
Hemsidan färdig!
|
||
================
|
||
Attentats hemsida är färdig. Men den är inte utlagd än.
|
||
Kommer nån gång i april/maj
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
|
||
Visste du att attentat har en chatkanal på mIRC? den heter
|
||
#attentat och ibland kan det hända att Redaktören sitter där.
|
||
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
|
||
|
||
|
||
|
||
1.7
|
||
***
|
||
|
||
|
||
S K R I V S Å S V A R A R V I :
|
||
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
|
||
Det fanns inga frågor i #3...
|
||
|
||
ADRESSEN ÄR: attentat@email.com
|
||
Vi har svaren på alla frågor!
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
------------------------------------------------------------------------------
|
||
1.8
|
||
****
|
||
Sex Anarkistiska ståndpunkter
|
||
*****************************
|
||
|
||
Författaren till denna text är okänd. Hittad på hata-staten!
|
||
|
||
1. Vad är Anarkism?
|
||
2. Om makten
|
||
3. Staten
|
||
4. Om individ och kollektiv
|
||
5. Den anarkistiska samhällsordningen
|
||
6. Anarkisten är revolutionär
|
||
7. Politik på anarkivis
|
||
8. Direkt aktion
|
||
9. Mål och medel
|
||
10. Parlamentarismen
|
||
11. Direkt Demokrati
|
||
12. Det var ideologin
|
||
13. Slutord
|
||
|
||
1. Vad är Anarkism?
|
||
|
||
Historiskt sett är anarkismen som rörelse en riktning inom socialismen.
|
||
Under den period då den internationella arbetarrörelsen tog form
|
||
(1800-talet) stred i huvudsak två grupper med varandra om den rätta vägen
|
||
till socialismens förverkligande: Den marxistiska och den
|
||
anarkistiska/federalistiska.
|
||
I fråga om det socialistiska målet (arbetarnas övertagande av
|
||
produktionsmedlen) var marxister och anarkister ense, men de skilde sig,
|
||
och gör så fortfarande, beträffande taktiken.
|
||
Marxisterna ville organisera sig för maktövertagande på parlamentarisk
|
||
väg, sk politisk kamp. Dvs införandet av socialismen "uppifrån" genom ett
|
||
partis ledarskap.
|
||
Federalisterna ville avskaffa staten och införa socialismen "underifrån"
|
||
genom ekonomisk kamp. Dvs av människorna själva utan ledarskap från någon
|
||
partielit, organiserade i sina egna sammanslutningar i direkt kamp.
|
||
Marxisternas uppfattning blev den rådande efter Första Internationalen,
|
||
när anarkisternas då främste förespråkare, Bakunin, uteslöts av den
|
||
marxistiska falangen.
|
||
Marxismen splittrades senare i en revolutionär riktning (olika
|
||
kommunistpartier), som vi kallar auktoritär statssocialism, och en
|
||
reformistisk riktning (olika socialdemokratiska partier).
|
||
Anarkismen kom emellertid att dominera vissa länders arbetarrörelser,
|
||
framför allt i de latinska länderna, och kom att spela en stor, men
|
||
tillfällig, roll i vårt århundrades första stora revolutioner, den ryska
|
||
1917 och den spanska 1936-39.
|
||
Anarkismen har genom hela sin historia haft olika uttolkare som företräder
|
||
olika riktningar.
|
||
I 1900-talets början uppstod syndikalismen som rörelse och fick stor
|
||
spridning. Bla i Frankrike, som också räknas som syndikalismens vagga.
|
||
I Sverige bildades den syndikalistiska fackföreningen Sveriges Arbetares
|
||
Centralorganisation (SAC), som nu har ungefär 90 år på nacken.
|
||
Syndikalismen är den gren av den anarkistiska idétraditionen som lägger
|
||
störst vikt vid den fackliga kampen på arbetsplatserna (ekonomisk kamp)
|
||
som medel för samhällsomvandling. Gränsen mellan syndikalister och
|
||
anarkister är flytande. Skillnaderna består, rent teoretiskt, av den vikt
|
||
man tillmäter facklig kamp kontra annan kamp och, vilket hänger samman med
|
||
detta, det mål man har som riktlinje för kampen: Enbart arbetarkontroll
|
||
eller självförvaltning av hela samhället med mänsklighetens frigörelse som
|
||
yttersta mål.
|
||
Anarkismen har historiskt sett också ett borgerligt arv från liberalismen.
|
||
Det gäller betonandet av individens rätt till tanke- och handlingsfrihet.
|
||
Men för oss anarkister förblir den liberala humanismen otillräcklig som
|
||
teori för mänsklig frigörelse, eftersom både liberalismen och den allmänna
|
||
humanismen inte befattar sig med frågeställningen om maktens relation till
|
||
frigörelse.
|
||
Likaså anser vi att den socialism som inte har för avsikt att avskaffa
|
||
makten, utan i stället befäster den, med, om inte ett kapitalistisk styre,
|
||
så väl ett socialistiskt enpartistyre, socialism utan frihet, att den
|
||
socialism inte är något annat än diktatur.
|
||
Det följande är ett försök att sammanfatta den anarkistiska åskådningen. Vi
|
||
kommer att hålla oss till det specifikt anarkistiska perspektivet med
|
||
tonvikten lagd på kommunistisk anarkism.
|
||
Vi lämnar alltså åsido den anarkistiska kritiken av kapitalismen som ju
|
||
till största delen sammanfaller med den marxistiska.
|
||
Detsamma gäller de socialistiska grundvärderingarna: Dem delar vi med
|
||
övriga socialistsika riktningar.
|
||
|
||
2. Om makten
|
||
|
||
Det som särskiljer anarkismen från både borgerligt och marxistsikt synsätt,
|
||
anarkismens speciella kännetecken, är det konsekventa avståndstagandet från
|
||
auktoritetsprincipen.
|
||
Tron att allt auktoritetsutövande är skadligt, både för de som utövar
|
||
makten och de som underkastar sig, gör oss till motståndare till all slags
|
||
överhet, oavsett vad överheten själv utger sig att vara.
|
||
Där marxisten ser klassamhället som det största, och enda, hotet mot
|
||
mänsklig frigörelse ser anarkisten makten i sig som den största fienden.
|
||
Vi vill förverkliga ett samhälle med största möjliga frihet åt alla
|
||
människor - Därför är vi motståndare till frihetens motsats: Makten.
|
||
Frihet kan bara skapas genom frihet. Därfö menar vi att de medborgerliga
|
||
(borgerligt demokratiska) fri- och rättigheterna; press-, tryck-, mötes-,
|
||
yttrande- och åsiktsfrihet mfl ska gälla oinskränkt, dvs för alla människor
|
||
(även för våra motståndare) i alla politiska lägen. Det är en garant för
|
||
möjligheten att leva i frihet - nödvändig, men inte tillräcklig.
|
||
Bakunin uttryckte det så här: "Jag är endast verkligt fri när alla
|
||
människor som omger mig, män såväl kvinnor, också är fria".
|
||
Vi talar om frigörelse av människor, marxister om, och endast om,
|
||
arbetarnas frigörelse. Följdaktligen betraktar vi klass som bara en av
|
||
flera möjliga makt- eller dominansförhållanden. Kön-kön, gammal-ung,
|
||
förälder-barn, människa-djur, individ-kollektiv, människa-natur, ras-ras
|
||
mfl; alla är exempel på förhållanden som makten kan manifestera sig på.
|
||
Var och en av dem fordrar sin egen kamp. Det är en praktisk fråga och vars
|
||
och ens ensak vilken man väljer, men utmärkande för en anarkist är, eller
|
||
borde vara, insikten att den största faran inte är något av maktens
|
||
enskilda uttryckssätt ensamt, utan deras minsta gemensamma nämnare,
|
||
livsnerven själv: Maktprincipens psykologi och praktik.
|
||
|
||
3. Staten
|
||
|
||
Som motståndare till all makt efterstävar vi ett icke-hierarkiskt,
|
||
anti-auktoritärt (frihetligt) samhällssystem. Alltså mer än bara ett
|
||
upphävande av klassamhället. Därför är vi inte bara, som övriga
|
||
socialister, mot kapitalismen, utan också mot staten; den offentliga
|
||
sektorn med ett nutida ord.
|
||
Vår syn på staten skiljer sig markant från den gängse socialdemokratiska
|
||
varianten. Socialdemokratin ser på den offentliga sektorn som ett
|
||
serviceorgan, vars uppgift är att ta hand om oss människor, särskilt de
|
||
svaga grupperna; en instans som, till skillnad mot kapitalet, inte skiljer
|
||
på kreti och pleti utan känner sitt ansvar för mänskligheten och som därför
|
||
är nödvändig för att försvara de mänskliga värden som kapitalet trampar på.
|
||
Det är synen på staten som en övergripande rättviseinstans utan maktutövning
|
||
eller kontrollfunktion.
|
||
Vi menar att det är en myt. Staten har visserligen till uppgift att ta
|
||
hand om kapitalets avfall, de oproduktiva m.m. Genom att på det sättet
|
||
agera städgumma åt kapitalet, är statens verkliga roll knappast motsatt
|
||
kapitalets, som socialdemokraterna vill få oss att tro. Statens roll är
|
||
snarare kapitalets förutsättning.
|
||
Staten är en buffert mellan folket och kapitalet som, under sken av sin
|
||
människovänlighet, döljer sitt verkliga syfte: Att underlätta en maximal
|
||
exploatering av människor, djur och natur på kapitalets egna villkor utan
|
||
störande hinder i form av t.ex. sämre arbetskraft e.d. Så var det med den
|
||
människokärleken.......
|
||
Den socialdemokratiska myten om staten som en nödvändig motvikt till den
|
||
förfärliga kapitalismen, staten som samhället, de svagas beskyddare m.m.
|
||
tjänstgör som olja i det maskineri som gör att kapitalismen består.
|
||
Staten är alltså inte en neutral storhet, människorna själva eller ett
|
||
annat ord för samhället. Det är en maktapparat riktad mot folket med två
|
||
huvudsakliga funktioner. Den ena är redan nämnd: Värnandet om kapitalet,
|
||
redskapet för att säkerställa den härskande klassens maktställning.
|
||
Dessutom är staten ett organ med egna maktintressen; alla statssystem
|
||
bygger nämligen på maktprincipen, på föreställningen att det måste finnas
|
||
några som bestämmer och styr och andra som lyder och utför. En
|
||
centraliserad statsmakt är ett av maktens effektivaste verktyg för kontroll
|
||
och ideologisk styrning av enskilda människor. Denna uppfattning om statens
|
||
eget maktutövande delar inte marxisterna som bara betraktar den borgerliga
|
||
staten som ett hot.
|
||
Denna senare funktion upphör inte att verka bara för att den offentliga
|
||
sektorn i moderna statssystem har hand om förment positiva verksamheter som
|
||
sjukvården, det sociala sjukförsäkrings- och bidragssystemet och
|
||
utbildningsväsendet, för att nämna några exempel. Tvärtom ökar
|
||
möjligheterna till kontroll genom att staten kan lägga under sig fler sidor
|
||
av våra personliga liv, t.ex. tanke- och känslovärlden.
|
||
Den socialdemokratiska föreställningen att staten fungerar efter mänskliga
|
||
principer (helt enkelt ÄR människorna i samhället) är så kompakt i Sverige
|
||
att själva tanken på t.ex. en sjukvård utan central styrning och
|
||
privatekonomiska intressen helt enkelt är oförståelig för det stora
|
||
flertalet människor.
|
||
Den staliga repressionen är med andra ord till största delen dold i
|
||
strukturen i ett land som sverige av idag och uppträder bara undantagsvis
|
||
öppet i form av våld när makten angrips direkt av någon eller några, t.ex.
|
||
vid vapenvägran eler ockupationer.
|
||
Som anarkister erkänner vi i princip ingen annan auktoritet än vårt eget
|
||
omdömme baserat på erfarenheter och insikt och ingen annan moral än den som
|
||
individerna finner inom sitt eget sociala samarbete är önskvärd. Den
|
||
juridiska lagen respekterar vi bara i den mån den sammanfaller med vår egen
|
||
uppfattning om brott och straff. Om ens det.
|
||
Alla system och trosföreställningar som menar att vi ska förlita oss på
|
||
andra än oss själva är vi motståndare till, exempelvis religion. Därför att
|
||
kraften att förändra finns hos oss själva.
|
||
|
||
4. Om individ och kollektiv
|
||
|
||
Som vi redan nämnde i inledningen finns det olika riktningar inom
|
||
anarkismen; rent individualistiska teorier om Jagets suveränitet (Stirner),
|
||
Bakunins och Krapotkins teorier om samhällets organiserande i samverkan
|
||
mellan olika grupper av människor och vissa nya strömningar (se längre
|
||
fram).
|
||
Företrädarna för de olika riktningarna har tidvis bekämpat varandra.
|
||
Bakunin och hans förespråkare pläderade för den sk frihetliga
|
||
kollektivismen, Krapotkin för den frihetliga kommunismen. Skillnaden ligger
|
||
i att kollektivismen innebar att produktions- och distributionsmedlen
|
||
skulle vara gemensam egendom, medan de frihetliga kommunisterna också ville
|
||
se konsumtionen socialiserad. Kollektivisterna ansåg att produkterna i
|
||
princip tillhörde de producerande (även om vissa delar måste avsättas till
|
||
allmänna ändamål); de frihetliga kommunisterna att allt som producerades
|
||
tillhörde alla, oavsett arbetsinsats, och skulle fördelas efter behov - av
|
||
var och en efter förmåga, åt var och en efter behov - Det är den senare
|
||
uppfattningen som också går under namnet kommunistisk anarkism.
|
||
Skillnaderna de båda riktningarna emellan saknar emellertid parktisk
|
||
betydelse nuförtiden, individualanarkisterna har inget inflytande och
|
||
själva anser vi att den enda typ av anarkism som har något värde är den
|
||
kommunistiska.
|
||
Som kommunistiska anarkister anser vi att människors grundläggande behov
|
||
är gemensamma. Vi har mer som förenar än skiljer oss åt över
|
||
kulturgränser - de sociala skillnaderna är skapade. Vi har behov av
|
||
varandra, av gemenskap, människan är social och aktiv av naturen. Den bästa
|
||
formen för att organisera mänskligt liv borde alltså vara den som motsvarar
|
||
männsikans naturliga förutsättningar.
|
||
Individens rätt är okränkbar för oss. Ingen, vare sig rörelse, institution,
|
||
myndighet, organisation eller enskild individ har rätt att påtvinga någon
|
||
annan vad det kan vara månde utan den andres samtycke. Vi erkänner inte
|
||
majoritetens rätt över minoriteten endast i kraft av sitt större antal.
|
||
Omvänt har ingen rätt att göra vad som faller honom in utan andras
|
||
samtycke, om det berör fler än en själv. (Samtycket förutsätter självklart
|
||
inga påtryckningar).
|
||
Vi har ansvar för våra handlingar. Även om det yttersta ansvaret inte
|
||
ligger hos en enskild person, anser vi att varje enskild individ är
|
||
personligen ansvarig för sina handlingar.
|
||
Den kommunistiska anarkismen är alltså ingen enkel
|
||
gör-som-du-vill-filosofi, långt därifrån; möjligtvis är den
|
||
individualiastiska det.
|
||
Under de här förutsättningarna menar vi, att ett kollektiv som fungerar
|
||
icke-hierakiskt genom samarbete, dvs inbördes hjälp, och solidaritet inte
|
||
begränsar individen (eller sig själv). Tvärtom blir vi till männsikor bara
|
||
i samspel med andra människor.
|
||
En bieffekt av fri samverkan mellan människor tror vi skulle bli, att den
|
||
mänskliga skaparförmågan skulle frigöras långt mer än vad som är fallet för
|
||
majoriteten idag, individualiteten skulle utveckla, mångfalden och
|
||
fantasin blomstra.
|
||
I den mån vi ändå skulle begränsa av andra i en sådan kollektiv
|
||
samhällstyp beror det på att de andra begränsar sig själva, mentalt och
|
||
psykologiskt.
|
||
Den här synen på individ-kollektiv försätter oss i en motsatsställning
|
||
till övriga kommunisters och borgerlighetens människo- och samhällssyn.
|
||
Andra socialister behandlar individen underordnad kollektivet. Med
|
||
hänvisning till någon tvingande abstraktion (men deras verkliga motiv är,
|
||
anser vi, att befästa den egna makten) i namn av partiet, revolutionen, den
|
||
historiska nödvändigheten etc, etc har auktoritära kommunister inte dragit
|
||
sig för att likvidera människor på det mest brutala sätt under historiens
|
||
lopp. Ett exempel från förr är Kronstadt-massakern under ryska
|
||
revolutionen.
|
||
Borgerlighetens förkärlek för individen och valfriheten, som de spelar ut
|
||
som ett trumfkort mot statssocialisternas tvångskollektiv, och det med
|
||
rätta, är en ihålig koloss. Den individuella frihet de talar om tar inte
|
||
hänsyn till om den sker på bekostnad av andras ofrihet. Och den valfrihet
|
||
som inte gäller alla människor förutsätter att klass- och könsskillnader är
|
||
intakta. Då talar vi inte längre om frigörelse utan om privilegier. Och
|
||
privilegier, mina vänner, förutsätter alltid människor utan
|
||
privilegier.....
|
||
|
||
5. Den anarkistiska samhällsordningen
|
||
|
||
Vi har redan antytt grunddragen i vår samhällsupbyggnad - produktionen i
|
||
händerna på de som producerar; den privata kapitalackumulationen måste
|
||
avskaffas och produktionsmedlen göras till gemensam egendom. För ett
|
||
samhälle som först och främst producerar för att tillfredställa allas
|
||
gemensamma, och därmed vars och ens, elementära, materiella och
|
||
psykologiska behov. Utan det inget människovärdigt liv.
|
||
Men det räcker inte om vi vill bli fira. Till det krävs att kontrollen över
|
||
arbetet (eller livsbetingelserna över huvudtaget) inte är skild från de som
|
||
arbetar - det är frihetens materiella förutsättning. Vårt svar på det är
|
||
självförvaltning med kontroll från basen i en federalistisk
|
||
organisationsform.
|
||
Det finns flera modeller för det anarkistiska samhället. Gemensamt för
|
||
alla är att just principen om organisation underifrån, decentralisering
|
||
eller, bättre, samordning genom federalism, och fria överenskommelser i
|
||
stället för lagar och påbud. Anarki är med andra ord en annan ordning, inte
|
||
motsatsen till ordning. Ordet anarki betyder för övrigt inte oordning,
|
||
utan: Utan styre.
|
||
Federalism innebär i korthet att en organisation vilar på små enheter som
|
||
fritt etablerar samarbete med andra enheter utan centralstyrning. Olika
|
||
anarkistiska skolor har olika uppfattning om vilka enheterna ska vara. Den
|
||
klassiska anarkistiska grundenheten är kommunen. Syndikalisterna betraktar
|
||
fackföreningen som den framtida samhällsordningens bästa grundsten.
|
||
Dessa eneheter federerar sig regionsvis, regionerna bildar större
|
||
federationer osv. Principen är att varje enhet ska vara självstyrande i
|
||
egna angelägenheter och endast delegera befogenheter i frågor som är
|
||
gemensamma för större områden, t.ex. transport- och distributionsväsendet.
|
||
SAC är federalistiskt organiserat och samlar följdaktligen alla
|
||
lönearbetare under samma tak.
|
||
Samhälleliga och mänskliga problem kommer givetvis inte att lösas en gång
|
||
för alla i ett federalistiskt organiserat samhälle. Vad gör man med de som
|
||
saboterar, med de som inte vill organisera sin verksamhet anarkistiskt, med
|
||
icke-anarkistiska grupperingar som försöker utnyttja andra för sina syften?
|
||
Det kan och bör vi inte svara på i förväg - vägen får inte vara fastspikad
|
||
och detaljfrågor är till för att lösas i den konkreta situation i vilken de
|
||
uppstår. Det viktiga är inte att svaren finns på alla frågor; det
|
||
viktigaste är vår strävan.
|
||
Nu kan vi bara skissera principerna för ett anarkistiskt samhälle. Och en
|
||
sådan princip är rätten att, då som nu, bekämpa det icke-anarkistiska om det
|
||
skulle visa sig nödvändigt.
|
||
Anarkin är alltså inte förverkligandet av det eviga lyckoparadiset.. Dels
|
||
därför att konflikter mellan människor är oundvikliga, oavsett
|
||
samhällssystem, och på grund av det varken möjliga eller önskvärda att
|
||
utrota. Dels därför att anarkismen inte gör anspråk på att ha svaret på
|
||
människans existensiella levnadsvillkor, dvs frågorna om meningen med
|
||
livet, kärleken och döden.
|
||
Det är för övrigt en fiktion att tro att något samhällssystem kan lösa den
|
||
existentiella livsproblematiken - förmodligen för att det inte finns något
|
||
svar; det tillhör villkoren för att vara människa, det kan varken upphävas
|
||
eller undvikas, möjligtvis förstås, som bäst accepteras som en del av
|
||
livets svåra konst.
|
||
Men det ska i rättvisans namn nämnas att många anarkister själva gjort sig
|
||
skyldiga till visionen om anarkin som paradiset självt, drömmen om det sk
|
||
tusenårsriket.
|
||
Nej, anarkismen handlar istället om den sfär av det mänskliga livet som
|
||
människan har skapat och som också därför är möjlig att förändra av
|
||
människan själv.
|
||
Anarkin är en organisationsform för samhälleligt liv som syftar till att
|
||
avskaffa orättvisorna. Och det är förmodligen det närmaste ett paradis
|
||
mäniskan kan komma.
|
||
Åter till den federativa samhällsordningen. Avskaffandet av nationsgränserna
|
||
blir en naturlig följd. Således är vi internationalister: Solidariteten ska
|
||
inte gälla det egna landets intressen (som oftast är liktydigt med
|
||
makthavarnas) istället är målet solidaritet mellan förtryckta världen runt.
|
||
Denna vår syn på mänsklig solidaritet är också en av anledningarna till att
|
||
vi är anti-militarister; att försvara fosterlandet betyder att vi tvingas
|
||
slåss mot de människor som vi egentligen har gemensamma intressen med.
|
||
|
||
6. Anarkisten är revolutionär
|
||
|
||
Vi är revolutionärer i det att vi tror på nödvändigheten av att förstöra
|
||
det nu existerande samhället, krossa stat och kapital, och i förlängningen
|
||
alla dominansförhållanden - även psykologiskt och socialt, dvs maktens
|
||
fundament, dess innersta kärna.
|
||
Metoderna varierar beroende på den politiska situationen och ideologisk
|
||
uppfattning: Punktstrejker, generalstrejk, sabotage, bojkott, ockupation
|
||
och samarbetsvägran är några exempel på civil olydnad som vi kan använda
|
||
oss av.
|
||
Det är en öppen fråga hur själva samhällsomvandlingen ska gå till -
|
||
anarkismen rymmer allt från radikalpacifister över förespråkare för väpnad
|
||
kamp till terrorister.
|
||
Terroristdåd var framför allt vanliga under perioden 1880-1900. Alltsedan
|
||
dess har borgerligheten (inklusive andra socialistiska rörelser)
|
||
förknippat, eller satt likhetstecken mellan anarkismen och terrorismen. Det
|
||
är en föreställning som än idag är vanlig bland människor utan kunskap om
|
||
anarkismen och/eller med intresse av att en så förenklad bild av anarkismen
|
||
lever kvar.
|
||
Vår revolutionsuppfattning står i direkt motsättning till den leninistiska
|
||
teorin om att ett parti ska leda revolutionen. Den historiska erfarenheten
|
||
har visat att en revolution är en spontan folkresning - den är anarkistisk
|
||
till sin natur - som varken kan eller bör framkallas av anarkister eller
|
||
andra revolutionärer.
|
||
Ett bra exempel är upproret i Ungern 1956 när arbetarna bildade arbetarråd
|
||
på fabrikerna utan ledning av vare sig partier eller andra överstepräster.
|
||
I den stund en revolution börjar ledas av revolutionärer utan folkets stöd
|
||
är den revolutionära andan förrådd. I Ungern stod den kommunistiska
|
||
partiledningen för förräderiet. Med Sovjets stöd i ryggen krossades uproret
|
||
genom intervention; revolutionen var räddad åt partiet på folkets
|
||
bekostnad.
|
||
Det enda vi som anarkister kan och bör göra i en revolution är att agera
|
||
anarkistiskt för att påverka männsikor till en anarkistisk medvetenhet och
|
||
revolutionär beredskap, så att den eventuella revolutionen fortsätter på
|
||
den inslagna vägen mot anarkin.
|
||
Vi tror på vikten av att göra uppror mot förtryck, individuellt eller
|
||
kollektivt, i vilken form förtrycket än förekommer och att inte lyda eler
|
||
underkasta sig någon som helst överhet.
|
||
Den andra sidan av saken är att vägra att själv bli en del av
|
||
maktapparaten.
|
||
Till skillnad mot marxister och vissa sk renläriga syndikalister tror vi
|
||
alltså att det är nödvändigt att rasera fler barriärer än de rent
|
||
ekonomiska - vår revolution är social. Det är en revolution av tanken och
|
||
ett uppror mot de sociala konventionerna; en ny social föreställningsvärld
|
||
är en förutsättning för förverkligandet av anarkin.
|
||
|
||
7. Politik på anarkivis
|
||
|
||
Förändringen till ett nytt samhälle skulle vara ofullständig om vi inte,
|
||
parallellt med nedbrytandet av det nuvarande samhället, också försökte
|
||
bygga upp alternativ till borgerlighetens etablerade institutioner. Det
|
||
handlar, som sagt, på sikt om en total samhällsomvandling; vilket
|
||
alternativ man väljer att satsa på är förstås det som i ett givet läge är
|
||
praktiskt genomförbart. Exempel: Solidaritetsarbete, civilt
|
||
ickevåldsfösvar, producentkooperativ, boendekooperativ, egna daghem och
|
||
skolor och banker.
|
||
Den anarkistiska poängen är att driva verksamheterna utan statliga och
|
||
privatekonomiska intresen. Med det menas också utan hjälp från den snälla
|
||
pappa staten, dvs utan bidrag.
|
||
Det är också viktigt att etablera samarbete mellan progressiva, människor,
|
||
inte partier, inom och utom systemet, att sprida de anarkistiska idéerna
|
||
och att organisera sig fackligt i SAC.
|
||
Annorlunda uttryckt: Vi tror på en kamp här och nu, av människorna själva.
|
||
För drägligare levnadsvillkor, för återupprättande av solidaritet och
|
||
samarbete på ett sätt som stämmer överens med vårt mål om ett
|
||
självförvaltat samhälle. Enklare: För att skapa ett självförvaltat samhälle
|
||
sätter vi igång att självförvalta - inte att motionera i riksdagen om det.
|
||
Vår kamp är direkt och utomparlamentarisk.
|
||
|
||
8. Direkt aktion
|
||
|
||
En av anledningarna till att arbeta politiskt genom direkt aktion är vikten
|
||
av att vara mentalt och praktiskt förberedd för en eventuell framtida
|
||
federativ samhällsordning; ett sätt att hålla den anarkistiska andan
|
||
levande, eftersom anarkin inte kan förverkligas på en natt - det är en lång
|
||
process på flera plan. Direkt betyder i det här fallet inte genast, utan
|
||
utan omvägar.
|
||
Detta förarbete till en större samhällsomstörtning kan vi kalla vår
|
||
motsvarighet till marxisters tro på den sk övergångsperioden mellan
|
||
kapitalism och socialism. Den period som, enligt deras tro, ska förvalta
|
||
arbetarnas tillkämpade rättigheter genom upprättandet av proletariatets
|
||
diktatur och som så småningom, ska utmynna i den nya statens upplösning av
|
||
sig själv.
|
||
Direkt aktion är en dubbel kampmetod; genom att ingripa direkt i den
|
||
faktiska verkligheten förändrar vi både den och oss själva, vilket är både
|
||
roligt och psykologiskt tillfredställande.
|
||
Direkt aktion innebär att ansvaret återförs till individen. Det är en bra
|
||
träning i samarbete och solidaritet och just ansvarstagande. Och träning
|
||
behövs, då tron att andra kan och ska och bör ta hand om oss, och också gör
|
||
det bättre än de direkt berörda själva, är så förankrad i den svenska
|
||
folksjälen. Det gäller särskilt tilliten till myndigheterna; en tillit som
|
||
i sig utgör ett hot mot mänsklig solidaritet.
|
||
Det är ytterligare ett exempel på att makthavarna har folkmajoriteten i en
|
||
liten ask, inte i första hand genom öppet utövad repression, utan genom
|
||
folks ideologiska förvillelse; fångenskapen i den av makthavarna önskvärda
|
||
föreställningsvärlden.
|
||
Skillnaden mellan vad man säger sig vilja göra och vad man faktiskt gör
|
||
upphävs automatiskt med direkt aktion som kampmetod. Man kommer ifrån den
|
||
vanliga politikens retoriska slag i luften - pratkvarnspolitiken -, typ
|
||
utredningar, kampanjer o.d. företeelser som våra folkvalda och de flesta
|
||
opinionsbildare och massmedia mfl ägnar sig åt med förkärlek; företeelser
|
||
som inte förändrar något i sak.
|
||
Vi gör tvärtom, slår mot de verkliga drivkrafterna, angriper orättvisornas
|
||
orsak, roten till (van)styret. Vi bygger upp och river ner i direkt kamp
|
||
och blir därmed ett öppet hot mot etablissemanget.
|
||
På köpet avslöjar vi ihåligheten i politikernas i ord så fint uttryckta
|
||
vilja.
|
||
|
||
9. Mål och medel
|
||
|
||
Trots alla dessa viktiga synpunkter på direkt aktion, är kanske ändå den
|
||
viktigaste den anarkistiska principen om överensstämmelse mellan mål och
|
||
medel. Den innebär att man måste handla på ett sätt som inte är motsatt,
|
||
men heller inte identiskt med, det man strävar efter - annars uppnår man
|
||
något annat än det man vill. Mål och medel är inte två skilda enheter utan
|
||
två sidor av samma helhet - man skapar målet genom vägen dit.
|
||
Revolutionär omvandling - revolutionära medel och omvänt; revolutionära
|
||
medel måste syfta till revolutionär förändring. Direkt aktion som
|
||
påtryckning på en allmän opinion för opinionens egen skull eller riktat som
|
||
krav på politiker att ta sitt ansvar, är revolutionära medel använda i
|
||
samhällsbevarande syfte och, således, inte vår melodi.
|
||
För att upprepa: Om man vill avskaffa all hierarki, måste man arbeta
|
||
icke-hierakiskt. Om inte, uppstår en hierarki i en ny form i stället för
|
||
ett avskaffande, oavsett intentioner. Det är samtidigt en förklaring till
|
||
den historiska erfarenheten att befrielse från förtryck inte leder till
|
||
frihet utan till ett förtryck i ny skepnad. En vanlig uppfattning är annars
|
||
att måttet av det våld (ett medel) som behövdes för att slå sig fri från de
|
||
gamla härskarna, är ansvarigt för uppkomsten av de nya tyrannernas
|
||
herravälde. Ett rimligare antagande är att urspårningen av frigörelsen
|
||
beror på att befrielsekampen aldrig syftade till utplåning av makten med
|
||
stort M, utan brar en typ av auktorietetsutövande.
|
||
Det är ett ganska vanligt misstag numera bland många som kallar sig
|
||
anarkister, att förväxla mål och medel, i tron att de är identiska,
|
||
troligtvis. Många av maktens uttrycksmedel, kvinnoförtrycket, kärnvapenhotet
|
||
eller våldet görs till det allt överskuggande hotet. Om vi bara lyckas
|
||
stoppa kärnvapen, om bara mannens förtryck av kvinnan upphör, eller -
|
||
freden är den viktigaste frågan idag; har ni hört det förut? Nej mina
|
||
vänner, för när mannens förtryck av kvinnan har upphört, när kärnvapnen är
|
||
borta, när freden har inträtt, har inte rovdriften på naturen upphört av
|
||
sig själv, har inte lönearbetarna blivit fria från tvånget att försörja
|
||
sig.
|
||
Det är viktigt att föra en självständig kamp mot varje form av förtryck,
|
||
men man bör akta sig för att tro att den ena kampen är viktigare än andra.
|
||
Det är ett tecken på auktoritetstro, nämligen prestigetänkandet.
|
||
Makten har många ansikten; det är bra om man lyckas krossa något av dem.
|
||
Men om man tror att målet är nått med det, misstrar man sig ytterligare.
|
||
det är den förenande punkten i kampen mot olika sorters förtryck,
|
||
förtryckets gemensamma nämnare, auktoritetsprincipen; det är den, och
|
||
ingenting mindre än den, som måste krossas om vi ska kunna störta
|
||
herraväldet i sig - anarkins slutmål.
|
||
Mål-medelprincipen, uttryckt i filosofiska termer, är insikten att vår
|
||
strävan sätter gränser för våa möjlighter. Befrielsen kan inte nå längre än
|
||
sitt syfte. Om syftet inte är frihet, blir vi inte fria.
|
||
|
||
10. Parlamentarismen
|
||
|
||
Principen om mål-medel-överensstämmelse är en av anledningarna till att vi
|
||
är emot partipolitiskt arbete i klassisk bemärkelse. Genom att föra direkt
|
||
kamp, bidrar man genom själva kampen till en social omvandling, dvs
|
||
handlingen är förändringen. På så sätt kommer man en bit på vägen mot
|
||
målet. Vi förändrar genom handlingen, vilket partipolitikst arbete aldrig
|
||
kan göra, det förändrar inte i sig själv, det syftar bara till förändring
|
||
i någon riktning.
|
||
Traditionellt partipolitikst arbete är systembevarande, eftersom det,
|
||
oavsett vilket parti det gäller, är hierarkiskt organiserat och ingår som
|
||
beståndsdel i en större samhällshierarki. Politikerna formar ett nytt
|
||
skikt, en kast, med egna intressen som de tenderar att försvara framför
|
||
deras de är valda att representera. Den enskilde politikern riskerar att
|
||
fångas i systemet, snarare än att kunna förändra det inifrån. (Makt
|
||
korrumperar)
|
||
Dessutom ger politikerna, genom att delta, sitt moraliska stöd till en
|
||
ordning som medger beslutsfattande av vissa utvalda över huvudet på de
|
||
direkt berörda. Det handlar om makt för några få och maktlöshet för
|
||
flertalet. Som anarkister betraktar vi styre över andra som oförenligt med
|
||
en demokratisk samhällsordning.
|
||
Den parlamentariska sk demokratin är också, minst sagt, ofullständig som
|
||
demokrati betraktad, eftersom frågan om vem som ska ha makten över
|
||
näringslivet lämnas utanför den parlamentariska arenan.
|
||
Parlamentarisk demokrati är med andra ord en inskränkning av demokratin,
|
||
då ju folkviljan bara tillåts bestämma över vissa delar av det
|
||
samhälleliga livet.
|
||
Trots denna brist, maktlösheten över kapitalet, är det en vida utbredd
|
||
uppfattning bland allmänheten att det parlamentariska styrelseskicket är
|
||
demokratin, folkviljan förkroppsligad, dess enda möjliga form och det enda
|
||
möjliga alternativet till diktatur.
|
||
På det sättet kan kapitalet använda sig av parlamentarismen ideologiskt
|
||
som medel för att trumfa i folk att de är med och påverkar utvecklingen.
|
||
Vi hävdar att verkliga förbättringar bara kan komma till stånd genom
|
||
direkt revolutionär kamp av människorna själva. Riksdagen är inget organ
|
||
för social förändring. Det bästa man kan säga om riksdagen är att den kan
|
||
på sin höjd registrera vad som redan har vunnits i praktiken.
|
||
|
||
11. Direkt Demokrati
|
||
|
||
Vi syftar helt enkelt till en annan form av demokrati än den
|
||
parlamentariska, nämligen direkt demokrati.
|
||
Direkt demokrati i anarkistsik tappning inbegriper kontrollen över
|
||
ekonomin, gäller samhällets alla nivåer och ska utövas så lite som möjligt
|
||
genom ombud.
|
||
Vår typ av direkt demokrati förutsätter på sikt parlamentarismens
|
||
avskaffande genom att parlamentarismen helt enkelt kommer att sakna en
|
||
vettig funktion; den blir överflödig och onödig.
|
||
I detta perspektiv är den klassiska parlamentarismen bara en förenklad
|
||
form av demokrati. Om den ens kan kallas demokrati - sublim diktatur vore
|
||
en bättre benämning.
|
||
|
||
12. Det var ideologin
|
||
|
||
Då kan man fråga sig: Har anarkismen haft någon praktisk betydelse i
|
||
verkliga livet?
|
||
I Sydeuropa och Syd- och Mellanamerika har anarkismen traditionellt sett
|
||
haft en starkare ställning än i övriga länder. På Kuba t.ex. fanns en bred
|
||
och tidvis ganska stark anarkistisk influens hos arbetarklassen innan
|
||
Castro kom till makten.
|
||
Spanien 1936-39 är legendariskt - historiens största experiment i
|
||
kollektiv självförvaltning på anarkistisk grund.
|
||
I USA var anarkismen en faktor att räkna med för makthavarna, framför allt
|
||
opinionsmässigt, från slutet av 1800-talet fram till första
|
||
världskriget. De mest kända företrädarna: Alexander Berkman och Emma
|
||
Goldman.
|
||
Arbetarråden (sovjeterna) som bildades under ryska revolutionen är exempel
|
||
på spontan anarkistisk organisation innan bolsjevikerna, med Lenin i
|
||
spetsen, tog kontrollen över dem och hela revolutionen.
|
||
Under ryska revolutionen såg också en anarkistisk revolutionsarmé av
|
||
bönder dagens ljus under ledning av anarkisten Machno.
|
||
I Italien inspirerades delar av arbetarklassen att ta över de egna
|
||
fabrikerna efter sovjetsikt mönster 1919.
|
||
Frankrike 1968 hade starka anti-auktoritära inslag.
|
||
I Sverige har den rena anarkismen fört en undanskymd tillvaro ända sedan
|
||
Hinke Bergegren och Schröder blev uteslutna ur det socialdemokratiska
|
||
partiet 1908. Anarkismen har sedan dess främst företrätts av de grupper som
|
||
under årens lopp, har stått bakom utgivningen av tidningen "Brand".
|
||
1910 bildades SAC. I och med det kan man kanske säga att den frihetliga
|
||
socialistiska kampen i Sverige kom att föras huvudsakligen inom
|
||
fackförenings ram, men med anarkistiska influenser.
|
||
Senare års freds-, miljö- och kvinnorörelser har haft anarkistiska drag och
|
||
sympatier. Deras kardinalfel är att de gör till huvudfråga det, som enligt
|
||
anarkistiskt sätt att se, borde underordnas maktens vara eller inte vara.
|
||
Internationellt sett har det på senare år, efter -68,uppstått nya
|
||
riktningar inom anarkismen. Exempel: Eko-anarkismen och anarkafeminismen.
|
||
|
||
13. Slutord
|
||
|
||
Anarkismen är en ideologi som spänner över flera nivåer samtidigt;
|
||
teoretiska utkast som innefattar kritik av den nuvarande existensen, en
|
||
vision om en kommande och riktlinjerna för vägen dit.
|
||
Anarkismen är ett redskap för förändring, en handlingsteori, som, genom
|
||
betoningen av mäniskans individuella ansvar, inbegriper den personliga
|
||
livshållningen. Handling och teori, dröm och konkret verklighet, det
|
||
personliga och det politiska i en sammanvävd helhet.
|
||
Anarkismen är utopisk. Det brukar anföras som kritik. Den går ut på att
|
||
anarkin är ett vackert ideal, men heller inget mer: Anarkin är ogenomförbar
|
||
i praktiken. Orsaken skulle vara att människor inte är kapabla att
|
||
samarbeta av egen drivkraft - tvång av något slag måste till. Tvånget
|
||
skulle alltså ha sin naturliga orsak. En sådan syn bygger på tron att
|
||
ordning inte är möjlig utan tvång. Vi menar att det är fel, för tvång är
|
||
inte ordning utan auktoritetens ordning. Vi har redan anfört våra skäl till
|
||
att tro att vi människor är naturligt samarbetsvilliga - här är bara
|
||
ytterligare ett: Det finns de som hävdar att samhällsmaskineriet även i
|
||
auktoritära system skulle rasa ihop, om det inte vore för det samarbete som
|
||
vi utför till hjälp för varandra.
|
||
Beträffande genomförbarheten är Spanien 1936-39 redan nämnt. Det blev
|
||
visserligen inte bestående, men orsaken var inte inre kollaps, de slogs ned
|
||
med vapenmakt.
|
||
Så vi är utopister - och inte nog med det - vi envisas med att anse att
|
||
utopin är nödvändig. För som sagt, utan överensstämmelse mellan syfte och
|
||
dagskamp, når man inte sitt mål, alldeles oavsett vad man tror sig göra
|
||
eller säger sig vilja.
|
||
Och vi är idealister som lever med förhoppningen att visionen ska bli
|
||
verklighet. Om inte i vår egen tid, så i mänsklighetens någon gång under
|
||
historiens lopp.
|
||
Vi har kanske fel i det. Det misskrediterar i så fall inte oss, utan
|
||
mänskligheten.
|
||
Utopin som overklig idealbild? Ja, sådana idealister är vi kanske också.
|
||
Inte för att vi tror på människans sociala bestämmelse, men för att vi
|
||
tillskriver alla en inneboende, outnyttjad, positiv kraft. Det är kanske en
|
||
önskeuppfattning om den mänskliga naturen snarare än mänsklighetens faktiska
|
||
natur.
|
||
Men frågan om människan är god eller ond av naturen är kanske, trots allt,
|
||
inte väsentlig. Det räcker långt om vi har rätt i att människan har en
|
||
naturlig benägenhet för samarbete utan yttre ledning och ett naturligt
|
||
aktivitetsbehov. Dessutom: Vägen till anarkin går inte i första hand genom
|
||
att påverka så många som möjligt att bli så bra människor - så anarkistiska
|
||
- som möjligt. En ensidig inriktning på det skulle vara ett tecken på
|
||
likhettänkande, en likriktning av tanken som är allt annat än anarkistisk -
|
||
åsiktsdespotism. tanken är, eller borde åtminstonde vara, fri.
|
||
Anarkin och vägen dit garanteras bäst och först och främst genom idéernas
|
||
förverkligande.
|
||
Det ankommer ett speciellt ansvar på anarkister att se till att de
|
||
förverkligas, men det är också allt.
|
||
Inom parentes sagt är den här synen på tankefrihet ett åskådliggörande av
|
||
anarkisternas stötesten framför andra - anarkismens akilleshäl om man så
|
||
vill -, konsten att tolerera utan att acceptera.
|
||
Akilleshälen är den punkt där cirkeln sluts, anarkismens alla nervändar
|
||
strålar samman i individen, överbryggandet av det personliga och det
|
||
politiska, teorin konkretiserad, personifierad i människan, måttet på en
|
||
frihetlig anda; den punkt som visar om vi menar allvar med vårt motstånd
|
||
mot allt auktoritetsutövande, beviset på om det ens är möjligt att
|
||
eleminera auktoritetsprincipens natur och psykologi.
|
||
Möjligt eller inte möjligt - vi menar att det är nödvändigt att pröva.
|
||
Alla nu- och hittillsvarande samhällssystem har visat sin inkompetens när
|
||
det gäller att komma tillrätta med mänsklighetens sociala problem.
|
||
Sanningen är den att de har skapat dem. De har redan visat sin
|
||
otillräcklighet, omänsklighet, sin oförmåga att skapa människovärdiga liv i
|
||
realiteten. Vi har den fördelen framför dem att vår väg är oprövad.
|
||
Det är vi som brukar beskyllas för att vara naiva. Att inte släppa
|
||
föreställningar, inte ege upp förhoppningar som grusats, att fortsätta
|
||
hoppas och tro på lösningar som har prövats, testats mot verkligheten och
|
||
som ändå inte har lyckats med det de säger sig vilja uppnå - det är omoget,
|
||
barnsligt och orealistiskt. Dessutom bakåtsträvande.
|
||
Den är inte blind som kan föreställa sig en annan syn. De anarkistiska
|
||
idéerna har en inneboende kraft, en övertygelse som talar för sig själv,
|
||
som, om inte förr, borde uppenbaras även för den icketroende när idéerna
|
||
tar konkret form - utan den tron skulle det vara skit till anarki och vi
|
||
inte anarkister.
|
||
Och - det är vår övertygelse - om idéerna aldrig blir verklighet, kommer
|
||
mänskligheten aldrig bli sant mänkslig.
|
||
|
||
OM NÅN VET VEM SOM HAR SKRIVIT TEXTEN
|
||
KAN NI MAILA OSS: attentat@email.com
|
||
|
||
|
||
|
||
1.9
|
||
***
|
||
sveriges arbetares centralorganisation
|
||
*************************************************
|
||
Title: SAC PrincipförklaringSAC Principförklaring
|
||
1. Sveriges Arbetares Centralorganistation, SAC, är en syndikalistisk
|
||
arbetarrörelse vars mâl är att förverkliga den frihetliga socialismen.
|
||
Under denna övergâr produktionsmedlen i allas ägo och förvaltas av de
|
||
arbetande. Därmed skapas förutsättninar för ett klasslöst samhälle.
|
||
2. Den avgörande motsättningen under kapitalismen stâr mellan den klass som
|
||
äger produktionsmedlen och den klass som utför det värdeskapande
|
||
arbetet. Denna motsättning leder till klasskamp i vilken lönearbetarna
|
||
uteslutande har sig själva att lita till.
|
||
3. Under kapitalismen tillgrips alla medel för att öka produktion och
|
||
profit. Okontrollerad tillväxt sker till priset av rovdrift pâ människa
|
||
och miljö; arbetare slits ned och ställs utanför yrkeslivet, oersättliga
|
||
naturtillgângar skövlas, produktionsmedel förstörs och klyftor mellan
|
||
olika samhällen vidgas.
|
||
4. Det borgeliga demokratibegreppet begränsas till det politiska livet. SAC
|
||
vill ersätta den partipolitiska parlamentarismen med en verklig
|
||
demokrati som ocksâ innefattar de ekonomiska, indistruella och
|
||
kulturella omrâdena. Ett frihetligt socialistiskt samhälle kan endast
|
||
skapas av folkets flertal under hänsyn till dess minoriteter. De
|
||
hittills vunna demokratiska fri- och rättigeterna mâste därför försvaras
|
||
och utvecklas.
|
||
5. Liksom det frihetliga samhället syndikalismen vill skapa, är även SAC
|
||
uppbyggd efter den federalistiska principen. Denna innebär att alla som
|
||
berörs av ett beslut har rätt att delta i det. Ingen grupp fâr dock
|
||
handla i strid med gemensamt fattade beslut.
|
||
6. Större grupper av människor mâste fatta beslut genom ombud. I det
|
||
socialistiska samhället ska representantskapet cirkuleras inom hela
|
||
gruppen, ombudens befogenheter begränsas och deras mandat göras
|
||
âterkalleliga för att inga eliter med egna intressen ska uppkomma.
|
||
7. Den sydikalistiska organisationen ska utvecklas till att omfatta alla
|
||
samhälleliga funktioner. Den ska ersätta den nuvarande förvaltnings-
|
||
apparaten med en egen samhälsstruktur. Därför är SAC uppbyggd i sâväl en
|
||
facklig som en samhällsorganisatorisk del. Kamporganisationens tillväxt
|
||
och medlemmarnas ökade erfarenhet och kunskap leder till ständigt nya
|
||
krav, som till slut medför ett definitivt övertagande av
|
||
produktionsmedlen.
|
||
8. Syndikalismen är till sin natur internationell och verkar för
|
||
solidaritet och samverkan mellan lönearbetare i alla länder. Den vill
|
||
skapa federationer av fria samhällen som ska avlösa de nuvarande
|
||
nationalstaterna.
|
||
9. Människan har en medfödd skaparlust. Därför verkar SAC för allas rätt
|
||
till meningsfullt arbete samt för individens möjlighet att forma sin
|
||
egen arbetssituation.
|
||
10. Facklig solidaritet, medventehet och organisering är grunden för
|
||
arbetarklassens kamp mot utsuging och förtryck. SAC samorganiserar
|
||
därför alla lönerarbetare oavsett om de kallas arbetare eller
|
||
tjänstemän.
|
||
11. SAC ser vâldet som ovärdigt människan och tar avstând frân samhälleligt
|
||
som enskilt vâld. Situationer kan dock uppstâ dâ lönearbetare tvingas
|
||
försvara den frihet och rättigheter de tillkämpat sig.
|
||
12. SAC ser den direkta aktionen som medlet för att förändra samhället och
|
||
levnadsvillkor. Endast därigenom kan det självansvar utvecklas som är
|
||
socialismens förutsättning.
|
||
|
||
|
||
2.0
|
||
***
|
||
TRAFIKSÄKERHETSVERKETS SVARTA LISTA
|
||
Trafiksäkerhetsverket (TSV) har sammanställt en lista över fula tre-
|
||
stavningar, d.v.s. bokstavskombinationer som inte får användas på
|
||
våra registreringsskyltar. Detta för att inte utsätta bilisten för
|
||
onödigt lidande och orsaka att han eller hon blir utskrattad,
|
||
uttittad och utskämd av och inför sina medbilister.
|
||
Denna listan upptar närmare 100 förbjudna trestavningar. Märk då att
|
||
Å, Ä och Ö inte ingår i bilistens alfabet. Den fulaste trestavningen
|
||
är tydligen KUK, för den är förbjuden i en rad bokstavs- och ljudlika
|
||
kombinationer som CUK, CUK, GUC, GUK, KUC, KUG, KUK och KYK. FES är
|
||
olämpligt men inte FIS. Ord som ger en negativ bild av bilisten får
|
||
heller inte förekomma, t.ex. DUM, FEG, FET, FUL och LAT. Däremot går
|
||
det an med positiva egenskaper som BRA, FIN, GOD och VIS. Siffran SEX
|
||
är förbjuden, men det är också ETT, FEM, SJU och TRE. Kanske för att
|
||
de inte ska förväxlas med den efterföljande sifferkombinationen. GUD
|
||
får ingen vara på vägarna, inte heller GAM eller GET, medan det
|
||
däremot går bra att vara både MES, STO och t.o.m. BOV. Det är
|
||
omöjligt att skönja något mönster eller någon linje i urvalet.
|
||
Ta t.ex. förkortningarna. Vissa som FNL, KDS och LSD utgår, men inte
|
||
CIA, KGB, TCO och VPK.
|
||
|
||
Den kompletta listan:
|
||
|
||
APA, ARG, BAJ, CUC, CUK, DUM, DYR, ETA, ETT, FAN, FEG, FEL, FEM, FES,
|
||
FET, FNL, FUC, FUL, GAM, GAS, GAY, GEY, GLO, GOM, GUB, GUC, GUD, GUK,
|
||
HAL, HAN, HAO, HAR, HAS, HAT, HER, HES, HET, HJO, HKH, HMO, HOM, HON,
|
||
HOR, HOT, HRA, HUD, HUK, HUS, HUT, JUG, JUK, JUO, JUR, KDS, KUC, KUF,
|
||
KUG, KUK, KYK, LAM, LAT, LEM, LOJ, LSD, LUS, LUZ, MAD, MAO, MAS, MEN,
|
||
MES, MBL, MUF, MUS, MUT, NEJ, NJA, NOS, NRP, NUP, NYP, OND, OOO, ORA,
|
||
ORM, OST, OXE, SEX, SJU, SUP, TOK, TRE.
|
||
|
||
För den som vill betala extra och få en unik registreringsskylt med
|
||
enbart bokstäver finns också regler. Exempel på kombinationer som
|
||
nekats är bl.a. POLIS, POLICE och KUNGEN. Det finns också exempel på
|
||
engelska som har en stötande betydelse på svenska. Som exempel kan
|
||
nämnas YBSOBR (why be sober = varför vara nykter).
|
||
|
||
[Källa: Stora Fula Ordboken]
|
||
2.1
|
||
***
|
||
|
||
KONSTEN ATT TOTALVÄGRA.
|
||
***********************
|
||
|
||
|
||
Mönstring:
|
||
|
||
De flesta manliga 17-18-åringar kallas till mönstring. Vid mönstringen är
|
||
det meningen att man skall genomgå ett antal fysiska och psykiska
|
||
tester. På så vis vill militären skaffa underlag för att kunna
|
||
placera dig där de anser att du gör mest nytta. Du är enligt lag
|
||
skyldig att INSTÄLLA dig till mönstring. Vägrar du mönstra kan det
|
||
medföra böter. DÄREMOT FINNS DET INGA SOM HELST KRAV PÅ ATT DU
|
||
SKALL DELTA I ALLA TESTER. Du kan alltså lugnt vägra fylla i
|
||
testformulär, prata med psykologen, pissa i plastmugg och genomföra
|
||
muskelprov. Tänker du totalvägra så kan du meddela detta redan vid
|
||
mönstringen.
|
||
|
||
Inkallelse:
|
||
|
||
När de militära tänkarna väl klurat ut var du skall placeras, får
|
||
du en inkallelsesedel. Där framgår var och när du skall inställa
|
||
dig. Vägrar du att inställa dig kan du åtalas för rymning. Det
|
||
brukar ge en månads fängelse. I vissa fall har man dömt till böter.
|
||
Anser du att inkallelseorten ligger för långt bort, kan du alltid
|
||
försöka få den ändrad. Föreslå själv ett lämpligare förband. Om du
|
||
inte hämtar ut din inkallelse - och därmed inte skriver under något
|
||
mottagningsbevis - går det inte att bevisa att du fått kännedom om
|
||
inkallelsen. Meddelandet om att du har en inkallelse liggande på
|
||
posten, kan ju ha kommit bort på vägen.....
|
||
|
||
Inryckning:
|
||
|
||
När du väl anländer till inställelseorten bör du så snart som
|
||
möjligt uppsöka ansvarigt befäl. Detta om du vill komma därifrån så
|
||
fort som möjligt. Du får sedan vägra en symbolisk order ("plocka
|
||
upp vapnet", "kvittera ut dina persedlar" e.d.) inför ett vittne.
|
||
Ofta upprepas ordern så att inga oklarheter ska föreligga. De är
|
||
noga militärerna. Sedan vill de ha hjälp med att fylla i ett
|
||
formulär som klargör att de uppfyllt alla sina skyldigheter. Som
|
||
att upplysa dig om vad vapenfri tjänst är för något samt
|
||
konsekvenserna av totalvägran. Du har givetvis ingen skyldighet att
|
||
svara på de frågor de ställer.
|
||
Efter det att du genomfört din vägran skall du omedelbart
|
||
hemförlovas. Militären har ingen som helst rätt att hålla dig kvar
|
||
för eventuell "betänketid" eller dylikt. Hemresan betalas i likhet
|
||
med ditresan, av skattemedel.
|
||
|
||
Polisförhör:
|
||
|
||
När du lämnat förbandet är du misstänkt för brott. Du har vägrat
|
||
lyda order och därmed har du brutit mot värnpliktslagen. Som vid de
|
||
flesta andra brott leder detta till en polisanmälan. Polisen kallar
|
||
dig efter en tid till förhör. I vissa fall nöjer de sig med att
|
||
göra ett telefonförhör. Det hela är ytterst formellt och går mycket
|
||
fort. Men givetvis kan du vägra att infinna dig till förhör. Detta
|
||
kan få till följd att du blir hämtad och eventuellt leda till böter.
|
||
|
||
Domstol:
|
||
|
||
När polisen utrett att du verkligen har begått det brott som
|
||
militären påstod i sin anmälan, överlämnas ärendet till åklagaren.
|
||
Han åtalar dig och du kallas till domstol. Inledningsvis kommer du
|
||
till någon av landets tingsrätter. Där frågar man om du det är sant
|
||
att du gjort det du uppgivit i polisförhöret(!), det vill säga
|
||
vägrat värnplikt. Om du svarar ja är det möjligt att rättens
|
||
ordförande fortsätter med några frågor om dina motiv. Men motivet
|
||
till vägran påverkar inte straffet. Du är inte tvungen att svara på
|
||
dessa frågor - eller på några andra frågor heller för den delen..
|
||
När domaren och åklagaren frågat färdigt är det dags för enskild
|
||
överläggning. Det innebär att du och åklagaren samt eventuell
|
||
publik får lov att lämna rättsalen. Domstolen skall i enskildhet
|
||
bestämma hur du skall bestraffas. Efter ett antal minuter ropas du
|
||
in och domstolen avkunnar sin dom.
|
||
Är det din första vägran av grundutbildning, döms du till mellan
|
||
60 och 80 dgsböter (se nedan) samt villkorligt fängelse. (Vid
|
||
vägran av repövning kan bötesbeloppet bli lägre. Du skall alltid
|
||
kräva att domstolen tar hänsyn till den tid du eventuellt avtjänat
|
||
inom det militära vid straffmätningen.)
|
||
|
||
Fängelse:
|
||
|
||
Vid din andra vägran får du gå igenom hela ovanstående cirkus
|
||
ytterligare en gång. Skillnaden är att du denna gång döms till 4
|
||
månaders fängelse ovillkorligt. Dock gäller för närvarande en
|
||
straffreduceringsreform som gör att alla dömda till längre än 2
|
||
månaders fängelse släpps efter halva tiden. Du sitter således inte
|
||
längre än 2 månader. Förutsatt att anstaltsledningen inte anser att
|
||
du misskött dig. Då kan det bli aktuellt med påbackning. (T.ex. om
|
||
du försöker rymma, missköter eventuella permissioner, organiserar
|
||
upplopp eller begår någon annan form av brottslig handling.=
|
||
När du väl avtjänat ditt straff så får du efter en tid ett brev
|
||
från regeringen där det framkommer att du inte längre är
|
||
inkallningsbar. Därmed är det hela över för din del.
|
||
En viktig sak att komma ihåg vid första vägrartillfället är att om
|
||
domstolen anser att du inte kommer att ändra dig av ett
|
||
bötesstraff, så kan de döma dig till fängelse redan vid första
|
||
tillfället. På så vis slipper du bötesstraffet. Vill du endast bli
|
||
dömd en gång är det således viktigt att det framkommer att du inte
|
||
kommer att ändra din uppfattning.
|
||
Straffet avtjänas på så kallad öppen anstalt, det innebär att du
|
||
får sitta med andra värnpliktsvägrare, rattfyllerister och andra
|
||
korttidsdömda. Det råder arbetsplikt på svenska fängelser. Vill du
|
||
studera så kan du försöka få möjlighet till det genom att bli
|
||
placerad på ett ställe där det går för sig. Ta kontakt med
|
||
Kriminalvårdsstyrelsen i Norrköping i så god tid som möjligt.
|
||
Vägrar du att arbeta så hamnar du med största säkerhet på sluten
|
||
anstalt. Klimatet där är hårdare. Hungerstrejk leder också för det
|
||
mesta till sluten anstalt.
|
||
På öppen anstalt har du möjlighet att få besök en gång i veckan.
|
||
Du har egen nyckel till din cell. Däremot låses eventuella
|
||
korridorer samt ytterdörrar på kvällen.
|
||
|
||
Dagsböter:
|
||
|
||
Antalet dagsbot utgör hårdheten på straffet. Detta antal
|
||
multipliceras sedan med en tusendel av årsinkomsten. Får du 70
|
||
dagsböter och tjänar 90000 före skatt, så skall du alltså betala
|
||
70 x 90 = 6300 kronor. Kan du inte betala allt på en gång, får du
|
||
göra upp en avbetalningsplan. Lever du på existensminimum får de
|
||
lov att vänta tills du har pengar. Eventuella värdefulla
|
||
tillhörigheter kan det vara fördelaktigt att någon annan äger.
|
||
(T.ex. musikinstrument, bil, dator, stereo, vävstol m.m.). Det är
|
||
värt att observera att det är väldigt sällan domstolen kollar att
|
||
du verkligen uppgivit rätt inkomst. Det finns anledning att försöka
|
||
ligga så lågt som möjligt.....
|
||
|
||
Diverse:
|
||
|
||
Den tid det tar mellan de olika "stationerna" kan vara högst
|
||
varierande. Det beror på hur mycket dessa myndigheter har att göra,
|
||
hur många mål domstolarna har, hur många fängelseplatser som är
|
||
lediga o.s.v. Men det är rimligt att räkna med att det tar mellan
|
||
sex månader till ett knappt år från vägran på förbandet till
|
||
domstol. När domen efter tre veckor fått laga kraft (d.v.s. ingen
|
||
av parterna - du eller åklagaren - överklagar domen till hovrätten)
|
||
kan det ta ytterligare ett antal månader innan du kallas till
|
||
fängelse. Beträffande fängelsevistelsen är det mycket
|
||
säsongsbetonat. Beläggningen är som störst under vinterhalvåret.
|
||
|
||
Då den vapenfria tjänsten inte utgör någon form av
|
||
värnpliktsvägran har den inte tagits upp här ovan. De vapenfria
|
||
begår inget lagbrott. De behandlas enligt en kompletterande lag
|
||
till lagen om allmän värnplikt, lagen om vapenfri tjänst. Vapenfri
|
||
tjänst gör man som lägst tio månader.
|
||
|
||
[Källa hata-staten...tror jag.]
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
2.2
|
||
****
|
||
Kyrkan
|
||
******
|
||
|
||
Varje söndag går jag till kyrkan
|
||
för att där visa min gudadyrkan
|
||
jag försöker få ett bättre liv
|
||
utan elände krig och kiv
|
||
detta tror jag att jag får
|
||
om mina böner fram till gud når
|
||
|
||
För jag har lurats till att tro
|
||
jag har lurats till att be
|
||
jag har lurats till att dyrka
|
||
ja, jag har blivit lurad
|
||
|
||
Hur sjukt det är det förstår inte jag
|
||
följer bibelns ord som en lag
|
||
jag gör allt som gud har sagt
|
||
över mig har han väldig makt
|
||
men jag märker inte det
|
||
nej det kan jag inte se
|
||
|
||
För jag har lurats till att tro
|
||
jag har lurats till att be
|
||
jag har lurats till att dyrka
|
||
ja, jag har blivit lurad
|
||
|
||
***************************************************
|
||
Ett stort tack till alla prenummeranter!
|
||
|
||
|
||
_________________________
|
||
|0 0|
|
||
| Vill du prenummerera? |
|
||
| ¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨ |
|
||
| Adressen är: |
|
||
| attentat@email.com.. |
|
||
| pris: 0.00kr. (All |
|
||
| eventuell moms inräknad)|
|
||
| |
|
||
|0 0|
|
||
--------------------------
|
||
|
||
|
||
2.3
|
||
Nästa nr:
|
||
|
||
|
||
|
||
|